- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
I helgen betraktade jag Mellansjön en stund. Det var på kvällen vid 20-tiden. Fotot ovan är också från Mellansjön, men från ett annat tillfälle någon dag tidigare.
Vattennivån i de tre sjöarna Mexarpasjön, Mellansjön och Stenshultasjön sänktes mellan 1846-1856 med 1,25 m för att få större areal av slåtter- och betesmark. Snöfattiga vintrar och varmare klimat har på senare år sänkt vattennivån ännu mer. Sjöarna ligger i gränslandet mellan socknarna Mistelås, Hjortsberga och Slätthög. Detta och mycket mer om fågeltornet i Mexarp skriver Kenneth Junerup om i Värendsbygder 2019.
Det var djuren ganska långt bort i sjön som fångade min nyfikenhet och fick mig att ta fram fältkikaren. Det var två älgar. Med min mycket begränsade kunskap tror jag det var en älgko med fjolårskalv. Älgkon stod i stort helt blick stilla riktad mot mig. Bildörrar hade öppnats och stängts tidigare och kan mycket väl fångat dess uppmärksamhet långt innan jag gick mot sjökanten. Kalven rörde sig däremot en del och som jag uppfattade sökte den sig då och då efter kons mjölk. Jag förmodar att älgarna såg mig och vi betraktade förmodligen varandra på betryggande avstånd.
Lite till vänster om älgarna vid lite öppet vatten såg jag ett litet fyrbent djur som rörde sig. Litet, alltså sådär en halvmeter långt. Men avståndet var för stort för att avgöra vad det det var. Någon trana har jag för mig att jag också hörde och kanske kunde ana. Och förstås hördes andra fåglar.
En stund tidigare på kvällen någon kilometer bort hörde jag gökens hoande.
Detta var kvällen efter Fågelsångsnatten i Sveriges radio P1.
Henrik Hemrin
11 maj 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Ett gäng trappsteg upp i tornet ger överblick och utsikt. Denna utsikt ger också tid för insikt även för mig som har utsikten.
Henrik Hemrin
7 maj 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Igår tittade jag efter vad jag hade för innehåll i en gammal mp3-spelare. Där fanns bland annat CD-skivan "För dom vi skickar tillbaks" som jag hade rippat, alltså gjort om från CD-format till mp3 som passar för just mp3-spelare. Jag köpte CDn strax efter att den kom ut.
2005 gavs samlingsskivan "För dom vi skickar tillbaks" ut till stöd för gömda flyktingar.
I pressmeddelandet 2005-09-05 från Mikael Wiehes hemsida berättas att skivan genererat ett överskott på drygt 300 000 kr till gömda flyktingar. Vidare berättas om kommande demonstrationer för flyktingamnesti och vid demonstrationen i Göteborg överlämnas då 300 000 kronor till Nätverket Ingen Människa Är Illegal som arbetar direkt med gömda asylsökande.
2005 behövdes engagemang för medmänniskan.
2026 behövs det också engagemang medmänniskan.
Du och jag; vi. Vi kan tillsammans.
CDn För dom vi skickar tillbaks har den här låtlistan, så som den ser ut från filhanteraren i min rippade version i mp3-spelaren:
Allan Edwall- Trevligt att se dig.MP3
Anna Ternheim- I say no.MP3
David Sandström overdrive- Hail Sweden.MP3
Division of Laura Lee- Breathe, breathe.MP3
Jaqee- Headfall.MP3
Laleh- Invisible.MP3
Magnus Johansson- För dom vi skickar tillbaks.MP3
Menteroja- Say no more.MP3
Mikael Wiehe- Alisoman Hristov.MP3
Prosperous & Digdat- Theorists.MP3
Regina Lund- Courage.MP3
Roger Karlsson- Salt i mina sår.MP3
Satirnine- Cut loose.MP3
Staffan Hellstrand- Romeo i Stocksund.MP3
Stefan Sundström- Om jag kommer opp till Jesus.MP3
Svenska Akademien- CTRL + ALT + DEL.MP3
The (international) noise conspiracy- Like a landslide.MP3
Timbuktu & prompe- Airforce one.MP3
Tomas Andreasson Wij- Sommaren -77.MP3
Troublemakers- För mycket av allt.MP3
Henrik Hemrin
6 maj 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Förra veckan tog jag en promenad på landet i Småland runt några byar. Jag träffade på dessa nötkreatur i solen denna kyliga vårdag.
Visst är det en pastoral stämning i bilden.
Det är samtidigt komplicerat med boskapsdjur. Vi ska äta begränsat med kött och inte minst nötkött och mejeriprodukter för vår hälsa. Men en viss mängd kött tycks samtidigt vara nyttigt för oss. Det är också energiineffektivt att vi går omvägen via kött i stället för att äta vegetariskt. Metangasen som nötkreaturen släpper ut ses också som ett problem. Samtidigt gör djuren nytta i form av gödsel som är till gagn för växtodling och deras betande är bra för biologisk mångfald. Vi har ju t ex inte visenter allmänt i Sveriges natur. Vi har också haft nötkreatur och annat boskap i oändligt med år som en naturlig del i människans liv. Det finns många sidor på myntet.
Med dessa tankar, njut samtidigt över landskapet med dessa nötkreatur, hagen, sjön, det lilla röda huset och en skymt av byvägen i förgrunden.
Henrik Hemrin
15 april 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag står här.
Du står mitt emot mig.
Våra respektive stater har bestämt att vi är i krig med varandra. Ömsesidigt bestämt, eller kanske det är min eller din stat som bestämt att anfalla.
Du och jag är alltså fiender, har de bestämt.
Så nu ska jag borra in min bajonett i dig och vrida runt så du dör.
Du ska borra in din bajonett i mig och vrida runt så att jag dör.
Den av oss som lyckas utan att bli större skadad ska fortsätta till nästa människa och göra samma sak igen.
Ovanstående poem publicerade jag utöver här på min hemsida också på Mastodon tillgängligt för alla följare inklusive även utan inloggning liksom på Facebook exklusivt för mina vänner där.
När jag en stund senare öppnade min Facebook-sida igen så möttes jag av ett meddelande från Facebook. Nedan de viktiga passagerna i deras meddelande, se skärmdumpar för mer detaljer.
Vi har flyttat ditt inlägg längre ned i flödet.
Användare kan behöva skrolla längre för att se ditt innehåll.
Inlägget kan innehålla något som uppmuntrar till våld och leder till risk för fysisk skada eller utgör ett direkt hot mot allmän säkerhet.
Detta liknar annat innehåll som bryter mot våra communityregler för våld och uppvigling.
Communityreglerna för Våld och uppvigling sammanfattar Facebook med:
Vi tillåter inte att personer delar eller skickar något som kan uppmuntra till våld och riskera fysisk skada eller utgöra direkt hot mot allmän säkerhet.
Exempel på sådant vi inte tillåter
- Språkbruk som främjar eller uppmuntrar våld
- Att hota någon med död, våld eller allvarlig skada
- Att dela instruktioner för hur man tillverkar eller använder vapen med målet att skada eller döda människor.
Yttrandefrihet
Vi uppmuntrar till fritt samtal. Om vi tar bort innehåll eller begränsar någon är det för att skydda communityn och se till att alla behandlas med respekt.
Facebook har också länk till mer detaljer om Communityregler våld och uppvigling.
Informationen från Facebook att de flyttat mitt innehåll beskriver också hur jag undviker fler begränsningar, vad det innebär för mig, hur de fattade beslutet, information för personer inom EU samt en knapp för att begära granskning av deras beslut, som jag kan göra inom 179 dagar från beskedet.
Jag gick inte vidare att läsa den mer detaljerade informationen. Ej heller att begära granskning. Jag har begärt granskning någon gång tidigare, se Mitt inlägg bedöms som skräppost där det var döfött att begära granskning.
I höstas skrev jag i Facebooks ointelligenta moderering. Byt till öppna standardiserade protokoll. om att jag i Facebookgrupper stoppats från att lägga med länkar i inlägg.
När jag idag går tillbaka till mitt Facebookinlägg om krigets fasor som jag skriver om här idag, så ser inget sätt att återfinna beskedet och kunna begära granskning. Jag hittar heller inget om det i inställningar, aktivitetslogg eller liknande. Jag tror inte det beror på att Facebook ändrat sin bedömning.
Mitt poem var skrivet för fred, mot krigets fasor beskrivet på ett kraftfullt vis i ord. Jag tror inte mitt budskap tolkades av mina vänner som att jag uppmuntrade att bruka våld. Men Facebook tolkade det på det viset, alltså motsatt mot vad som jag ville förmedla.
Oavsett vilken metod som Facebook använder för att ta detta beslut så är det läskigt vad de har i sin makt. Möjligheten att begära granskning upplever jag erfarenhetsmässigt som för syns skull. Inte nog med att Facebook på eget bevåg lägger in diverse förslag på innehåll som jag aldrig begärt i mitt flöde, så kan de alltså nergradera innehåll som de tycker är fel. Om mitt innehåll hade varit krigshetsande så kunde det vara rimligt att nergradera det. Men då borde de verkligen ha bättre kontroll på att det är det. Nu läste jag inte närmare vad det innebär för mig, men jag skulle kunna tänka mig att det finns med i bilden att de skulle kunna stänga av mig från Facebook, utan någon större möjlighet att påverka beslut.
En annan icke-nyhet är att detta påminner mig om att det jag skriver som endast tillgängligt för den mycket begränsade skara av vänner jag delar med har Facebook full insyn i och läser också. Allt som skrivs på Facebook är lämpligt att betrakta som helt öppet, som om det stod på denna hemsida.
Henrik Hemrin
6 mars 2026
16 mars 2026: Kompletterat med responsen från Facebook, d v s det som är under linjen efter poemet.
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Norra Allbo Hembygdsförening ger årligen ut boken Värendsbygder med artiklar om människor, platser och händelser från Norra Allbo. Boken ingår i medlemskapet i hembygdsföreningen men går också att köpa separat.
Boken är förstås mest intressant för den som har någon koppling till bygden, men kan vara läsvärd för vem som helst som är intresserad av historia, människoöden med mera.
Årets upplaga innehåller elva artiklar.
Den första artikeln har titeln "Rösträttskvinnor i Alvesta".
Den handlar om kämpandet för kvinnlig rösträtt, som infördes 1921. Under 1913-14 genomförde Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt en landsomfattande kampanj med namninsamling. Föreningen hade bildats 1902 och var organiserad med lokala föreningar. Denna namninsamling skrevs under av 350 000 kvinnor på 18 744 namnlistor. Allt enligt artikeln.
Visst är det stora siffror i antal listor och underskrifter för alltså mer än 100 år tillbaka i tiden!
Den här artikeln har undersökt hur det låg till med om det fanns en lokalförening i Alvesta. Att det fanns i Växjö visste författaren, men Alvesta var oklart. Det visade sig i efterforskningen att det bildats en lokalförening i Alvesta den 31 augusti 1907 och det fanns en notis i Smålandsposten den 4 september där namnen på den första styrelsen fanns med, som bestod av fem personer, möjligen också en sekreterare. Av dessa fem så hade två, Carolina och Magnhild, varit med att bilda Alvesta missionsförening och även Ida var också med där. Dessa två och kanske också den tredje hade arbetat hos Carl Magnus Nygren som också var involverad i Alvesta missionsförening. Från deras livshistorier, före, under eller efter namninsamlingen noterar jag även detta: Carolina som blev ordförande i lokalföreningen drev egen manufaktur- och kappaffär och även Magnhild hade egen butik inom tyg och sybehör. En tredje, Anna, skrev kokbok och receptartiklar. Edith som var sekreterare var folkskollärare. Edla hade under sina fem år i Amerika utbildat sig till möbelsnickare. Slutligen om Ida som var yngst i styrelsen finns inte så mycket information om mer än att hon varit butiksbiträde under tiden hon var med i missionsföreningen, och hon förblev liksom flera av de andra i styrelsen ogift och barnlös.
Nästa artikel har rubriken "Löjtnant Rosenbjälke från Lästad dräper soldaten Anders Humble på Moheda marknad 1679". Det blev en duell mellan dem med värja där löjtnanten stack ner soldaten som dog. Varför de blev osams, varför det blev en duell, och hur medskyldigheten såg ut, onyktertillstånd, personernas karaktär med mera behandlades i flera rättegångar och slutade i Göta hovrätt tre år efter handelsen. För den dödes släktingar stod inte minst på spel om han skulle få begravas i vigd jord eller inte. Det skulle alltså dröja tre år till begravning. Domen kom sedan att upphävas genom förlikning mellan familjerna. Mer detaljer för de bägge i duellen vill jag inte avslöja, utan du får läsa boken. Jag konstaterar avslutningsvis att även för 350 år sedan fanns dödligt våld i vårt land.
Artikeln "Anteckningar av Hanna Borrie på Tagels Herrgård" är en återgivning av anteckningar som gjordes av Hanna, som hon tillägnade fröken på Tagel på hennes femtioårsdag 1925. Hanna bodde alltså på Tagel, jag tror det var hon som brukade benämnas som sällskapsdam. Det handlar i mycket om torp som låg under Tagel, om människorna där. Det är fina och varma teckningar av människorna och gårdarna hon gjorde. En sak jag tänkte på är att bland torpen så skrev hon sällanefternamn. Det var t ex "Lilla Gäddevik, Anna Stinas". Och sedan kunde följa förnamn och gård, by etc som personen var kommen ifrån. Anteckningarna rör också några arbetare som bodde på själva herrgården, där är oftast även efternamn med.
Hanna skriver om Lisa, som var sinnessjuk och fick hållas i bur, att hon var en av de få som ännu kunde sjunga gamla trollsånger för att hålla vargen eller räven borta. Hanna skriver vidare att Lisa lärt sig detta av sin mor men att tyvärr hade ingen tänkt på att anteckna sådana saker och nu var de uråldriga sångerna för alltid försvunna.
Avslutningsvis ett citat från en av Hannas teckningar: "Sedan hon blivit änka var hon åter i Lilla Gäddevik, där hon vårdas av sin dotter Susanna på varmaste och bästa vis. Hon är nu över åttio år. Hennes lilla ansikte, mellan lakanen i hennes säng, lyser av förnöjsamhet och lycka, hon äger den stora gåvan att dagligen kunna slå en bro mellan sig och det eviga livet, i en fast och trygg gudsförtröstan".
Detta var glimtar från tre av artiklarna. De andra åtta har jag också läst med nöje, en del minst lika intressanta som ovanstående. Någon kanske lite mindre intressant för just mig, men alla är läsvärda. De handlar om lanthandel, järnväg, bygdegård och telefonväxel för att nämna några ämnen.
Henrik Hemrin
5 mars 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
I Hjortsberga ligger Hjortsbergagården vid Sjöatorpasjön. Den ligger mycket vackert där tomten sluttar ner mot sjön. Det är vanligt med fotografier av gården med sjön i bakgrunden.
I höstas 2025 var jag på en jubileumssamling på Hjortsbergagården där fotografier från gårdens 70 år visades. En bild som fångade mitt intresse fotografiskt var en svartvit bild från tror jag 1960-talet. Till skillnad från andra bilder jag sett av gården så visades gården från sjösidan med sjön i förgrunden i stället för i bakgrunden.
Jag funderade på om det inte borde gå att ta en nutida bild genom att gå ut i skogen till en udde i sjön. Jag visste inte om det skulle vara möjligt.
Så i november 2025 var jag åter på Hjortsbergagården för att äta sopplunch. Det var lite regn i Växjö innan jag åkte till Hjortsberga. Efter soppan så var det solsken med bara lätta moln på himlen.
Så jag tog min kamera och knatade iväg på väg och genom skog och hygge fram till sjökanten på motsatt udde. Och det visade sig att jag kunde se Hjortsbergagården från sjösidan från denna udde. Jag tog flera bilder, från lite olika platser inom något tiotal meters område.
Det visade sig att udden låg på ganska perfekt avstånd för mitt 90 mm objektiv, som på kameran motsvarar runt 135 mm för traditionell 24x36 mm film. Jag hade inget stativ utan handhöll kameran. Detta var för övrigt ett av mina tidiga fotograferingstillfällen med min nya kamera Nikon D7200, inköpt begagnad lite tidigare under året.
Här visar jag två bilder. De är tagna med mindre än en minuts mellanrum. De är alltså tagna på ungefär samma plats men lite olika kamerariktning. Jag tror ungefär samma väderstreck, jag minns inte exakt men solljusets riktning och det som finns utanför det beskurna pekar på det. De är tagna med olika horisontvinkel. Den första bilden är också kraftigt beskuren, den andra är bara lite beskuren.
Genom denna lilla förskjutning i vinkel och med viss hjälp av utsnitt så ger de helt olika bilder från samma plats. Det är förstås ingen nyhet, men ändå roligt att fundera på.
Den första bilden är tidlös. Det blå vattnet har några vita nyanser av speglingar från moln på himlen. Det är få saker i bilden och ger tycker jag ett lugn som kan användas för kontemplation.
Den andra bilden är också lugn och ganska tidlös. Men den är också dokumentär i hur den visar hur Hjortsbergagården ser ut idag. Det finns många likheter i hur den ser ut idag med hur den såg ut när den svartvita bilden togs på 1960-talet. Den lilla steniga Sjöatorpasjön var verkligen lugn denna dag och gav en fantastisk spegling av motivet. Motivet är plottrigt, det är mycket på det och även om den är lugn och stilla och utan levande varelser synliga så är den radikalt annorlunda mot stenbilden.
Efteråt har jag visat bilden på gården för han som tog den svartvita bilden. Jag frågade honom om han tog den från udden. Men han hade varit ute på sjön i en båt när han tog den. Så den bilden kunde tas mer rakt framifrån än min bild som är något från sidan, begränsad av att jag ville ha fast mark under fötterna.
Det var roligt för min egen del att denna idé att jag kanske kunde skapa en liknande bild faktiskt gick att genomföra.
Bägge bilderna är framkallade i RawTherapee. Det är mitt normala program för att framkalla bilder. Det är ett program som är fritt och byggt med öppen källkod. Det finns tillgängligt för Windows, macOS samt också för Linux vilket är det operativsystem som jag använder på min dator.
Bildbehandlingen är dokumentär. Jag har beskurit, storleksändrat, rätat upp horisonten, ändrat exponering, svärta, mättnad, skärpning och liknande framkallningsbearbetningar men ingen förändring av bildinnehåll.
Ovan: Nikon D7200, Tamron SP AF 90mm F/2.8 Macro 1:1, F5, 90 mm, 1/400 s, ISO 200, RawTherapee.
Ovan: Nikon D7200, Tamron SP AF 90mm F/2.8 Macro 1:1, F5, 90 mm, 1/400 s, ISO 200, RawTherapee.
Henrik Hemrin
17 februari 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag vill ha en ny digital max-min-termometer, egentligen två. På den ena är flera segment trasiga och det är svårt att gissa rätt temperatur ibland. Och på den andra är det problem med utegivaren. Givaren kanske går att fixa men inte LCD-displayen. De torde vara över 20 år.
På framsidan finns två knappar; en för att se min-max och en för att nollställa. Den ena sitter väggmonterad och den andra använder bordsstativet.
Jag hittar två varianter på Clas Ohlson som har sladd till utomhusgivaren, den ena har även klocka (behöver inte). Gemensamt för bägge modellerna är att de har knapparna på baksidan i stället för framsidan. Så för att se max-min så ska man alltså ta ner termometern från väggen, vända till baksidan eller känna rätt knapp, och vända tillbaka för att titta på siffrorna innan de återgår efter några sekunder. Och sedan hänga tillbaka på väggskruven. Varenda gång denna grundläggande funktion ska användas.
Jag kollar också Biltemas och de också knapparna på baksidan.
Det finns kanske någon tillverkare som har en klok ingenjörskonst. För hur tänkte ingenjören som placerade knapparna så här? Eller var ingen ingenjör eller användare involverad som tänkt på användarvänlighet?
Henrik Hemrin
9 februari 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Varför har du så bråttom?
Nej, jag frågade inte herrn bakom mig i kassakön på Coop idag.
Det var en ung pojk som hade svårt att få till betalandet, jag tror det var Swish, kassörskan hjälpte honom och gick runt kassadisken ett par ggr. Pojken blev stressad. Det tog flera minuter. Mannen bakom pratade med mig om modern teknik. Och sedan bad han flera gånger att kassörskan skulle hämta mer personal ed.
Han hade alltså pojken, en man och mig före sig. Efter någon minut öppnades en extra kassa för att hjälpa mannen i svart som hade mycket bråttom.
Nu tror jag inte alls han hade mycket bråttom, men att vänta ett par minuter i kön var för mycket för honom. Kassörskan fick som jag tolkade kämpa med att behärska sig i hur hon uttryckte sig till mannen som inte orkade med att det tog ett par minuter för pojken.
Henrik Hemrin
6 februari 2026
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet