Nu som då genom åren har jag funderat: Om jag var ekonomiskt oberoende, skulle jag då fortsätta jobba med det jag gör? Eller skulle jag göra något annat? Vad då i så fall?
På senare tid har det lite mer ofta talats och skrivits om att göra sig ekonomiskt oberende.
Tidningen Aktiespararen, från Aktiespararna, hade nyligen en artikel om den ekonomiskt oberoende personen som går under namnet Utdelningsseglaren.
Hur mycket aktiekapital som behövs för att utdelningen ska räcka beror förstås på bland annat utdelningens storlek, skatt och inte minst vilka levnadsomkostnader man har.
Utdelningsseglaren siktar på att ha utgifter på runt 16 000 kr i månaden (efter skatt). För att nå den intäkten är Utdelningsseglarens beräkning ett behov på ett aktiekapital på 4,8 miljoner kronor. Vilket förstås är ett rejält kapital att ha i aktier, och en omöjlighet för många svenskar. Men samtidigt inte så stort att det är totalt omöjligt att uppnå för en svensk med hygglig medelinkomst som satsar på att lägga undan mycket av lönen under ett antal.
Slutar man arbeta i yngre ålder, då får man också tänka på att pensionen man får också blir starkt begränsad. Pensionens storlek är starkt relaterad till ens förvärvsinkomst under livet. Jag tänker på riskerna med att sluta arbeta tidigt. Saker kan hända i livet som man inte ens kan föreställa sig, som ger behov av mer pengar. Både händelser med en själv, de närmaste eller i samhället i stort. Företagen vars aktier man baserar sin utdelningsinkomst på kan minska utdelningen kraftigt. Politiken kan ändra förutsättningarna för aktieägande och utdelningarna. Klimatförändringar och annat kan påverka förutsättningarna på oförutsägbart sätt. Har man gjort sig ekonomiskt oberoende i unga år (säg 45-årsåldern) så är det förstås på många sätt svårt att återstarta när man är 60 år.
En annan risk är vad som händer med ens egna liv om man inte arbetar i en ålder när de flesta andra arbetar. Att man fortfarande ser en mening med livet. Att man har ett sammanhang och liv man trivs med. Visst kan man göra nytta och ha meningsfyllt liv utan att det ger löneinkomst. Jag tror man kan ha ett fantastiskt liv utan lönearbete, vare sig man använder det för ideellt arbete, hobby, odla sin egna mat, skriva böcker, forska, uppfinna, läsa, måla, bygga datorer, snicka på huset och så vidare.
I vart fall är en sparbuffert, även om den inte räcker till eller används för att sluta arbeta, något som kan stressa ner den egna pressen på sig själv. Kanske man då kan ha en mer avstressad relation till arbetet. Det behöver inte bli samma panik om man blir av med arbetet liksom saker i livet händer utanför ens egna kontroll.
Gäller för den som över huvud taget har intäkter som ger möjlighet att spara något. Dock vill jag slå ett slag för att om man har små intäkter men ändå kan spara 50-100 kr i månaden i aktier eller fonder (bankbokssparande ger ju väldigt lite ränta för närvarande), så med ränta-på-ränta-effekten kan det också ge ett nyttigt kapital på 20-40 års sikt.
Jag har ibland reflekterat på jobbet att en del personer som närmar sig pensionen och därmed på väg att bli oberoende från arbetslivet kan vara mer frispråkiga och våga ha en egen uppfattning på ett annat sätt än yngre. Erfarenhet av arbetet och livet spelar förstås roll för detta. Men också närheten till pensionen och oberoendet av företaget kan spela roll. På liknande vis kan det vara för den mer eller mindre ekonomiskt oberoende.
Detta att vara ekonomiskt oberoroende (och resan dit) handlar mycket om utgifter. Det går att leva rätt gott på väldigt olika utgiftsnivåer. Alternativ till att sluta arbeta kan vara att gå ner i arbetstid, om man har en lön som ger utrymme för det om man lever mer sparsamt (vare sig man nu har aktieutdelningar eller inte).
Jag är tveksam till att vara ekonomiskt oberoende redan i yngre år alltid skulle vara idealt för alla personer. Men det är värt att fundera över vad som är viktigt i livet. Hur jag trivs och gillar mitt arbete - och om jag inte gör det att fundera på möjligheterna att förändra det. Med en god ekonomi är det mera möjligt att ta steg som förändrar livet. Det kan också ge en möjlighet att starta något eget som man inte vet om det bär ekonomiskt.
Och det är klart, den som har lyckats bli ekonomiskt oberoende och slutat arbeta behöver ju inte bara ligga på sofflocket - det finns mycket man kan göra som är meningsfullt både för sig själv och andra men som inte ger löneinkomst.
Hur som helst, intressant att läsa om Utdelningsseglaren i Aktiespararen. Jag roar mig också med att också öppna Utdelningsseglarens egna hemsida, och noterar att det finns en hel del reklam där. Jag har inte läst hemsidan närmare, men reklamen antyder att hen fortsätter arbeta med att dra in intäkter...
Vad händer med samhället om många börjar leva snålt? Om färre håller hjulen snurrande? Det är värt en egen artikel!
Henrik Hemrin
22 februari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
I say goodbye to my intelligent loudspeaker with its always ready to listen microphone before I leave my home. My indoor camera is connected and sees me.
I put my mobile phone in my pocket. Tracking options in its operating system and apps are turned on.
I take my modern connected car for a drive. To be sure, I also connect my mobile to the car system.
Then I take a short walk, passing a couple of surveillance cameras on my way to the underground, where I pay for the ride with my registered travel card.
I buy a coffee at the café with my credit card (after swiping my loyalty card in this shop). While waiting for the coffee, I browse a couple of web pages taking advantage of the free wifi.
Of course I update my whereabouts on social media and publish a selfie with geotagging.
Surveilled. Good or bad?
Henrik Hemrin
8 February 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
![Prislapp från svunna tider, från varuhuset EPA [foto: Henrik Hemrin]](/images/hemrin-com/blog/epa_prislapp.jpg "Prislapp från svunna tider, från varuhuset EPA [foto: Henrik Hemrin]")
Jag hittade en gammal prislapp, från någonting som inköptes för länge sedan.
Känner du igen loggan? Om minnet inte sviker mig, så kommer prislappen från varuhuset EPA, eller Enhetsprisaktiebolaget. Notera också deras slogan i väldigt liten fontstorlek på prislappen (jämför med millimeterskalan).
EPA har inte funnits på länge. Det slår mig att också prislappen av den här typen, en liten klisterlapp, i stort sett är borta i affärerna. Den satt ju till exempel på i stort sett varenda matvara.
Henrik Hemrin
3 februari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
Recently I started up a refurbished PC. It came with Microsoft Windows 10 Pro preinstalled. In order to have Windows to work properly with updates etcetera, I had to verify the authencity of my Windows installation, by entering the 25 character long Product Key into a screen. In addition, Microsoft also recommended to create or login to an existing Microsoft account.
Windows absolutely is a good operating system and a lot of software of all kind is available that can do great things.
I have used macOS as my main operating system for some years now. MacOS is developed, proprietary code, but free from Apple. But... a machine from Apple is mandatory. MacOS works very well, and well integrated to other Apple products. Drawbacks are the relatively high price and you partly loose control what happens in the system - you are not in charge.
I come to think of the difference in philosophy between Microsoft Windows to Linux operating systems.
After thinking for many years, I finally started to explore and use Linux: In November 2018, I installed Linux Mint on a cheap laptop. It's not unlikely that Linux will be my main operating system.
When I had done the installation of Linux Mint, there was no need to verify my license with a Product code. I do not have a licence for Linux Mint. There exist no license for Linux Mint. It is free to use. Download, install, and I am ready to use it, including upcoming updates. Nor do I have a Mint account activated on the machine. There exist no Mint account (Mint support forum with registration exist). I have explored maybe ten other Linux operating systems ("distributions", "distros"), hundreds exist, for free. The code is also open source, not proprietary. Download, install, and ready to use. Donations, support other users in forums or other participation in the product are for most distros most welcome but it is volontary.
So relax, you don't need to look for the Product Key when you start up Linux Mint!
Henrik Hemrin
12 January 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
Böcker jag läst: Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen, av Harry Månsus (2018).
Boken beskrivs som en självbiografi. En stor del av boken rör sig runt hans arbete med Anonyma Alkoholister och deras Tolvstegsprinciperna. Men också andra delar i hans brobyggen och liv berörs. Jag har läst flera böcker av honom tidigare, kanske främst på 1980-talet, med stor behållning. Harry Månsus; författare, pastor och teolog.
Den här boken är lite annorlunda, som sagt självbiografi och mer av reflektion. Annorlunda också genom att den är fri att läsa från nätet, den går att ladda ner som e-bok via http://mansus.se eller läsa direkt online och då med många bilder via http://djupareliv.se.
Jag tycker den här boken i vissa delar är lite ostrukturerad, inte helt genomarbetad, och lite svår att följa ibland om man är mindre insatt i till exempel Oxfordgrupprörelsen. Men läsvärd.
En intressant jämförelse gör han mellan alkoholisten och klimatkrisen: ”Långt senare började jag upptäcka slående likheter mellan missbruksbehandling och miljöarbetet. Det är ju fråga om samma förnekelse, undvikande av smärta och beroende av allt starkare kickar och stegrad konsumtion. Lika slående är parallellerna mellan omställning från fossilberoende och tillfrisknande från drogmissbruk. I båda fallen kan andligheten bidra till att bryta dödläget.” Och vidare "Alkoholism kan drabba en hel familj, men fossilberoendet kan ödelägga en hel planet där våra barnbarn och kommande generationer ska leva."
På ett annat ställe citerar han Jim Wallis: "Ingenting är så starkt som en idé vars tid är inne. Man kan inte starta en folkrörelse, men man kan vara beredd när dess tid är inne." Även här gör jag en association till klimatkrisen och där det kanske just nu har blivit en ny start av miljö- och klimatrörelsen. Inte för att det inte funnits förut och hela tiden, men kanske har vi nu sett en start av en ny på global nivå.
Boken har också med en del om rötterna till utvecklingen av demokratin i Sverige, frikyrkans roll, dess närhet till nykterhetsrörelsen, som tillsammans med arbetarrörelsen formar svenska demokratin. Han noterar att när den första svenska baptistförsamlingen bildades 1948, och där hade både män och kvinnor i församlingen lika rösträtt, i en tid när inte ens alla män hade rösträtt i landet. Berättelsen om frikyrkans uppväxt, statens och Svenska kyrkan till trots, skedde och Månsus konstaterar att "Historien kan förändras genom idéernas kraft och modiga människor som fått nog."
Boken ger en god inblick i Anonyma Alkoholister och deras filosofi och arbetssätt. Jag ska inte på något vis försöka referera eller sammanfatta. Men jag vill ändå avsluta med ett citat som knyter an till AA:
”I uttrycket Gudscentrering gentemot självcentrering fångar Bill kärnan i budskapet som också blev en grundval för AA:s livsprogram. Människans och världens problem bottnar ytterst i att vårt ego står i centrum, att vi bygger ”imperier” kring oss själva och vill ha vår omgivning i vår kontroll – dvs. agera gud. Andlighet är att få ett nytt centrum, att överlåta sig (surrender) och låta Gud leda både världen och våra liv. Det är därför morgonens stilla stund är så viktig då man pejlar in centrum och lyssnar till Guds vilja och vägledning för dagen.”
Det var några av mina reflektioner och noteringar från min bokläsning av Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen, av Harry Månsus. Även om jag hade lite svårt att följa vissa delar av boken, så är Harry Månsus en författare jag med stort nöje läser. Så ock denna gång.
Henrik Hemrin
8 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
Open source versus patent? I listen to the Podcast Command Line Heroes, hosted by Saron Yitbarek. In the episode Days of future open, open source is a topic, as it has been a topic in many if not all episodes in season one.
When I listened to this episode, I was thinking of Open source and Patent.
Open source is about open source (!), sharing, collaboration and letting other make something new of the "original" open source code. One typical example of open source code is the Linux kernel, but there are tons of other open source code software.
Patent is a way for a person or company to protect the object that is patented. It is a way to get credit and paid back for resources invested to make the patented object possible. It is protected for a certain period of time. But a patent means you also have to share details of what you have patented, with the aim that the idea become public knowledge and other can develop it further. This sharing of information is also a reason patent is sometime not requested.
Is there some sort of common idea of sharing between the open source code philosophy and the patent philosophy?
Not sure to what to make of this thought I got... but anyway, what do you think of it?
No I'm heading over to Season two of Command Line Heroes! Three Seasons are currently available. One of a few podcasts I try listen to.
Henrik Hemrin
7 January 2017
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
![Skivalbumet "Crises? What Crises" framsida, gruppen Supertramp (1975) [hämtad från allmusic.com]](/images/hemrin-com/blog/supertramp_crises_what_crises.png "Skivalbumet \"Crises? What Crises\" framsida, gruppen Supertramp (1975) [hämtad från allmusic.com]")
I Sverige har vi allmänt en god allmän vetskap att klimatförändring diskuteras och där man ser allvarliga problem om vi inte förändrar hur vi lever. Vi i Sverige har också stora möjligheter att ta till oss information i ämnet. Jag kan tro att att många människor i världen inte har tillgång till vare sig diskussionen eller kan ta del av fakta i ämnet. Den här artikeln fokuserar på klimatförändring i form av uppvärmning på grund av växthusgaser, och då inte minst koldixid.
Vad jag förstår:
- Mängder av forskare anser att vi människor påverkar jordens klimat negativt på ett mycket livsavgörande sätt som inte går att vrida tillbaka efteråt på något enkelt vis
- Forskarna anser också att vad vi gör idag och framgent påverkar hur illa det blir
- Vidare menar forskarna att det är brådskande vad vi gör; varje minut vad vi gör och inte gör spelar roll
Visst finns det forskare som anser annorlunda. Men som jag förstår så överväger det mycket tungt inom forskarvärlden till en samsyn i linje med det som IPCC beskriver. Visst kan forskarna ha fel. I detaljer säkert. Men kanske även i stora saker. Kanske det inte är så farligt som vi tror. Kanske vi kan påverka mindre än vi tror. Men som sagt, mycket talar för att de på det stora har rätt i punkterna ovan.
Är det då rimligt att jag och vi chansar i att forskarna har fel i det allvarliga klimatläget?
Det kan inträffa att meteoroider eller liknande faller ner på ödestigert vis på jorden. Det kan bli ett ödesdigert kärnvapenkrig. Jesus kan komma tillbaka. Med mera som kan inträffa som gör att klimatproblemsdiskussionen blir irrelevant.
Är det rimligt att jag och vi chansar att något sådant inträffar snart?
Jag ska inte gå in på varken mina, dina eller våra gemensamma förtjänster och brister i att hantera och agera i klimatkrisen. Men nog får jag en känsla av att vi i mycket kör på som vanligt. Om trots allt många i Sverige tror att läget är så allvarligt, då kan jag bli förundrad över att det inte märks mer än det gör i våra handlingar, både individuellt och gemensamt.
Pastorn och författaren Harry Månsus har bland annat arbetat med tolvstegsprincipen för Anonyma alkoholister. I sin bok "Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen" (2018) så reflekterar Harry Månsus över klimatkrisen. Han gör en jämförelse i hur vi förhåller oss till miljöpåverkan med hur en alkoholist förhåller sig till alkohol. Jag citerar från boken under rubriken Omställningsrörelsen och fossilberoendet:
"Min första bok Shalom Jord (1983) fick ett enormt gensvar och såldes i många upplagor. Stefan Edman, biolog och författare, skrev: Boken ger en fördjupad förståelse för Guds omsorg om världen och människan. Gamla profetröster ljuder rakt in i vår kamp mot miljö- och kärnvapenhot. Månsus är själv en profet!
Långt senare började jag upptäcka slående likheter mellan missbruksbehandling och miljöarbetet. Det är ju fråga om samma förnekelse, undvikande av smärta och beroende av allt starkare kickar och stegrad konsumtion. Lika slående är parallellerna mellan omställning från fossilberoende och tillfrisknande från drogmissbruk. I båda fallen kan andligheten bidra till att bryta dödläget."
Hanna Arendt skrev boken "Den banala ondskan" (artikelserie och bok, ca 1961-64). Boken handlar om rättegången mot Eichmann, som var en av förintelsens arkitekter. Hon arbetar i boken med tesen att ondskan är banal. Att Eichmann var en byråkrat som bara följde reglerna och var plikttrogen. Och hur det i samhället ändrades vad som var normalt.
Min poäng i detta sammanhang från Hanna Arendts bok är inte att på något vis diskutera och jämföra grymheterna som förintelsen handlade om med hur vi agerar i klimatkrisen. Utan min poäng är att de flesta av oss när det gäller klimatet, är att vi håller oss inom lagar och regler men ifrågasätter inte i så stor utsträckning att de borde ändras. Samt vi gör vad som är normalt i samhället. Vi lever som de andra. Det är enklast så.
I denna poäng ligger också en möjlighet: utifrån ändring av lagar, regler och vad som är normalt i samhället går det också att puffa att vi blir klimatvänligare i våra liv och handlingar.
I min CD-samling finns albumet "Crises? What Crises", utgiven 1975 av gruppen Supertramp. Skivomslagets framsida tycker jag är fantastisk. Den speglar måhända också en bit av förklaringen varför vi lever som vi gör, till trots mot den kunskap vi har om klimatläget.
För en liten tid sedan skrev jag om tre andra orsaker varför vi inte gör mer än vi gör. Du kan läsa om dem i Klimatklurande.
Henrik Hemrin
5 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
![Värendsbygder 2019 [foto: Henrik Hemrin]](/images/hemrin-com/blog/varendsbygder_2019.jpg "Värendsbygder 2019 [foto: Henrik Hemrin]")
Böcker jag läst: Värendsbygder 2019.
Några dagar före jul kommer Norra Allbo hembygdsförenings årsbok som ett brev på posten. Så ock denna senaste jul kom den, Värendsbygder 2019.
Jag har själv aldrig bott i Norra Allbo härad, men väl mina föräldrar som är födda och uppväxta i Slätthög respektive Mistelås socken, vilka bägge ingår i Norra Allbo. Det ligger nästgårds till Växjö där jag själv är född och uppväxt. Trakterna har jag dock besökt mången gång, och ligger mig varmt om hjärtat.
Som vanligt är artiklarna skrivna av olika författare. Efter avtryck av ett antal äldre vykort från Alvesta kommer den första textartikeln. Den är riktigt spännande tycker jag, om ett hemligt oljelager i Blädinge. Ett hemligt beredskapslager av olja, ett av många, som byggdes runt och efter andra världskriget och vid kalla krigets dagar. En villa, med lite udda fönsterplacering, men ändå en villa byggdes vid järnvägen. Där fanns expedition och nergång till de stora bergrummen med olja med mera. Det gick att pumpa olja från järnvägen. Fascinerande att läsa om dessa hemligheter, som inte blev offentlig förrän 2006 när oljelagret var tömt och anläggningen avvecklades.
Nästa artikel är om Algot Uhr; människa, poet och sillhandlare. Det jag bland annat fastnade för i den berättelsen var en händelse som inträffade i tidigare generationer: "Tre dagar före julafton 1788 färdades, troligen till fots, Sven Jönsson tillsammans med sin tilltänkta hustru till Slätthögs kyrka för att gifta sig. [...] Strax efter begav sig de nygifta hemåt i stark köld och yrsnö, och under vägen hem till Gyslätt dog brudgummen. Han blev 58 år gammal. Sju dagar senare begravdes Sven. Den dagen var det fyra begravningar i Slätthögs kyrka, ..." Vilket tragiskt öde. Och det ger en inblick i hur livsvillkoren kunde vara.
I en artikel om kända Frälsningssoldaten Majken Johansson omnämns de båda husen i Gravanäs, Hjortsberga (Majken släkt till arrendatorer som bodde i ena huset, inte släkt till mig). Gravanäshusen är på foto. I artikeln nämns min farmors bror med fru som bodde där. I bägge husen bor idag släktingar till mig. Det beskrivs vidare att Majken var med i en studentklubb i Lund vid sina studier där, studentgruppen ibland möttes hemma hos Bo och Margareta Strömstedt. Margareta är en annan släkting till mig, uppväxt bland annat i Moheda. Det är intressant hur människor vävs ihop.
En udda artikel handlar om vildsvin idag. Udda är den på det sätt att jag tycker den snarast är skriven som en debattartikel.
Fågeltornet i Mexarps historia var skoj att läsa. Skoj var också att läsa om KLS-butiken i Moheda som jag hört min far berätta om, men som jag inte minns själv. Även om den stängde några år efter jag föddes. Jag hade inte riktigt koll på att butiken låg i samma hus som hotellet, precis vid järnvägsövergången på Växjösidan. Och snett över gatan till Ymans matbutik där min far arbetade några år.
Slätthögsljusstaken minns jag inte att jag hört om. Den började tydligen tillverkas runt 1920 i Tolestorp. Tillverkningen av den las så småningom ner. Men när sonen, som också varit med i arbetet på 1920-talet, blev pensionär på 1970-talet så tog han upp tillverkningen igen. Sonen dog 2001. När jag såg fotot på honom tycker jag mig känna igen honom, och efter lite koll med far så stämmer det, och då vet jag vilket hus det är han bodde i. Och hans fru arbetade under en tid som hemtjänst/hemhjälp åt min morfar på hans äldre dagar.
Slutligen vill jag notera en artikel av Peter Nilsson, släkt-till-släkten, som skriver om Banke där hans förfäder hade kvarn och var klockmakare, men han skriver också vidare om bygden.
Ännu några fler artiklar finns i boken. Jag har läst alla. Väl läsvärt från pärm till pärm.
Till min glädje noterar jag att också i år är boken tryckt lokalt hos Lindströms tryckeri i Alvesta.
Henrik Hemrin
5 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
Idag var jag i mataffären för att inhandla diverse matvaror att inmundiga. I sista stund kom jag ihåg att ta med min egenhändigt nertecknade inköpslista där det bland annat stod fiskbullar. Ett antal varianter med dillsås, räksås, buljong av "vit fisk" och dessutom några sorters fiskbullar av lax fanns i butikssortimentet. Två fabrikat fanns. Jag tittade och läste på de två olika dillsåsfiskbullarna:
Fabrikat A
- Plastförpackning med ett tunt metallfolieoblat som försegling under locket. Plastförpackningen gick att återanvända även för uppvärmning i mikro
- Fångstområde var angivet
- Ingen miljömärkning av fisket
- Producerad i Danmark
Fabrikat B
- Metallburk
- Fångstområde var angivet
- Miljömärkt med MSC
- Producerad i Sverige förmodligen (svensk adress på bolaget men produktionsland var inte angivet i klartext)
- Cirka 5 kr dyrare per burk än fabrikat A
Så nu när jag har läst är det dags att svara på frågorna som infinner sig. Hjälp mig:
- Vilken av fiskbullarna är bäst att köpa ur klimat- och miljöhänsyn?
- Kan den ena vara bäst ur klimathänsyn (då tänker jag främst på koldioxidutsläpp och andra växthusgaser) och den andra är bäst ur miljöhänsyn?
- Behöver jag kolla exakt fångstområde för svaret, speciellt med tanke på att den ena inte var miljömärkt?
- Spelar det någon roll om jag behöver fler burkar eller ej?
- Något mer jag bör tänka på?
Nu kanske du svarar att jag ska inte köpa fisk (och andra köttprodukter) över huvud taget. Men om jag nu trots allt vill äta fiskbullar, vilken av dem ska jag då välja för att vara klimatsmart och helst även miljösmart?
Vilket är rätt svar?
Henrik Hemrin
4 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
Klimatläget. Det finns mycket att fundera, grubbla, lära och agera angående klimatet. Idag skriver jag om dessa tre saker som problem varför vi inte gör mer än vi gör för att förbättra klimatet:
- Orsak och verkan
- Tillit
- Förstärkningsord
Dagens tankar vill inte påskina att de på något vis är de viktigaste aspekterna. Men kanske ändå något. Kommentera gärna.
Orsak och verkan
För några dagar sedan lyssnade jag på senaste avsnittet, av podden Reality 2.0: Episode 30 A Chat with Don Norman. Podden handlar om teknik, med ett fokus på Linux, öppen källkod, personlig integritet och säkerhet. Don Norman berättade om en föreläsning Al Gore hållit, och om den efterföljande middagen som bland annat Don deltog i. Al Gore hade talat om klimatet, svarat på frågor, och gjort det bra enligt Don. Servitören hade frågat Don vad seminariet handlat om, Don svarade, och servitören svarade något i stil med att det är svårt att veta, det är så mycket svängningar naturligt. Servitören var ingen "dumskalle". Men ändå svårt att tro på att klimatkrisen är så allvarlig. Dons reflektion var att ett problem med klimatkrisen är att det är så långt mellan orsak och verkan. Vi människor har svårt för det. Vi vill se en mycket närmare koppling. Och i podden var det då en koppling till hur man agerar med tekniska prylar.
En av mina kära tekniska säkerhetspunkter handlar om lösenord. Har du en lösenordshanterare (Password manager)? Har du olika lösenord till varje inloggningsplats? Har du komplexa lösenord? Byter du lösenord så fort du hör om att någon kommit över lösenord till en inloggningsplats? Byter du ofta lösenord? Eller sammanfattat; hur hanterar du riskerna med att någon loggar in i ditt namn? Kanske du hanterar det bra. Det finns en god chans att du känner till problemet. Kanske du ändå inte gör något åt det. Och i så fall - kanske det är för att det är långt mellan orsak och verkan, att risken inte är så stor tänker du, med mera.
Om jag inte tvättat håret på en vecka, då är det rätt stor skillnad när jag tvättat det. Det är nära mellan orsak och verkan.
Och nog kan det vara samma sak med klimatpåverkan. Om jag köper en ny t-shirt idag så känner jag inte av det omedelbart att det blev varmare väder hos mig. Inte ens om jag åker bil till mataffären i stället för att gå till mataffären, så märker jag att temperaturen stigit. Det är långt mellan orsak och verkan.
Tillit
Tillit menar jag om hur vi litar på varandra i samhället och till samhället. I Sverige är tilliten generellt rätt hög. Till exempel är vi bra på att betala skatt. Vi vet att de flesta andra betalar sin skatt och att vi får tillbaka relativt mycket av skatten, den går till något gott och inte till korruption. I en del andra samhällen är tilliten betydligt sämre. Bo Rothsteins bok "Sociala fällor och tillitens problem" är bra läsning om tillit.
Jag följde inte det nyligen avslutade COP25-mötet om klimatet i någon större detalj. Men jag tycker mig ha sett ett tillitsproblem. När det gäller klimatet, så är räcker det inte med tillit inom Sverige. Det behövs en tillit globalt, till alla länder och människor på jorden. En tillit att de flesta andra också gör så gott de kan med att "betala sin klimatskatt". Inom Sverige, där vi generellt har stor tillit, så borde det vara hygglig förutsättning att mellan oss i landet att var och en betalar sin klimatskatt. Kanske det inom Sverige inte är tilliten som är en utmaning, mer då tilliten till andra länder. Sen finns det förstås andra skäl till att vi inom Sverige inte gör allt vi kan, men kanske det snarast är andra orsaker än tilliten till varandra.
Förstärkningsord
Vi talar om klimatkris. Att det är allvarligt läge. Och det är rimligt att göra. Vi använder ofta förstärkningsord, både positiva och negativa i olika sammanhang. Jag har en känsla av att vi ökat användandet av förstärkningsord och även dubblerat förstärkningsord, "mycket mycket allvarligt", på senare år. Det finns så många allvarliga kriser vi hör om. Utan att förringa olika problem och kriser för mycket, så kanske vi har uttömt lite av krisorden som behövs när det är värre kriser. Värre kriser såsom klimatet nu. Eftersom mycket fungerar trots att det är kris av olika slag, så kan det göra att vi tänker att klimatet kommer också fungera. Kris javisst, men det är inte så farligt.
Henrik Hemrin
21 december 2019
- Uppgifter
- Kategori: Ord & Words
- Du är här:
-
Start
- Ord & Words