Det här är ett rejält serveringsförslag! Tuben med remouladsås har ett rätt torftigt serveringsförslag. Men det här ser rejält ut!

Frikostligt med müsli är det på tallriken; en müsli med 50 % frukt och nötter. Serveringen har dessutom färska dito: tre bananer, en ananas, en halv kokos, en halv papaya, och lite nötter, dadlar och vindruvor som serveras tillsammans med müslin.

En färgrik och rejäl servering. Jag kommer att bli mätt! 

"Bilden visar ett serveringsförslag" står det på förpackningen av ICA müsli.

Henrik Hemrin

9 juli 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 09 juli 2020

Senast uppdaterad 09 juli 2020

• Skrattilutter

Hållning:

• Det är rätt att hjälpa andra och varandra
• Utgångspunkten att göra så mycket och gott jag och vi kan. Inte börja med utgångspunkten i hur vi måste begränsa antalet som får stanna

Just nu pågår arbetet i Riksdagens migrationskommitté som ska redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 2020. Det får mig att ta tag i en fråga jag funderat över en tid.

Fredrik Reinfeldt, tidigare partiledare för Moderaterna (eller Nya Moderaterna som partiet kallade sig då) liksom tidigare statsminister, uttryckte för något år sedan något i stil med att det finns plats för betydligt fler i Sverige. Innan dess, i slutet av det som kom att bli hans sista valrörelse som partiledare, höll han ett tal med de berömda orden som uppmanade oss i Sverige: Öppna era hjärtan.

Jag har funderat på det här med hur mycket utrymme vi har i Sverige.

UNHCR skriver på sin hemsida, 18 juni 2020:

79.5 million forcible displaced people worldwide at the end of 2019

Källa: https://www.unhcr.org/figures-at-a-glance.html

Denna siffra inkluderar förutom 26 miljoner flyktingar också asylsökande och de som behövt lämna sina hem men är kvar i egna landet.
Källa: https://www.unhcr.org/frequently-asked-questions.html#howmanyrefugees

Befolkningstätheten i Sverige är 25,4 invånare per kvadratkilometer (2019) enligt Statistikmyndigheten SCB.

För 2017 finns jämförande siffror för EU-länder, jag väljer ut några av dem:

1. Malta 1495,2
2. Nederländerna: 501,1
4. Storbritannien: 272,4
5. Tyskland: 234,0
6. Luxemburg: 230,6
7. Italien: 203,3
27. Sverige: 24,7
28. Finland: 18,1

Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/

Sveriges landareal är 407 000 kvadratkilometer. Det finns förstås definition av vad som räknas som land, men den hoppar jag över att grotta i. Den bebyggda marken utgör inte mer än 3 procent av Sveriges landyta.
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/marken-i-sverige2/

Vi är 10 327 589 invånare i Sverige (31 december 2019).
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/

Befolkningstätheten fås fram genom 10 327 589 / 407 000 = 25,4 invånare per km2

Om alla världens flyktingar inklusive asylsökande och de behövt lämna hemmet men som är inom sitt egna land kommer till Sverige nu, så kommer vi alltså att vara cirka 10 + 80 = 90 miljoner invånare.

Då skulle vi ha en befolkningstäthet om 90 000 000 / 407 000 = 221 invånare per km2.

Sverige skulle alltså vara något glesare befolkat än vad Tyskland är idag, om vi blir 90 miljoner invånare.

Jag tycker om att det finns "utrymme" i Sverige; att vi har gott om rörd och även en del orörd natur liksom glesbygd. Räkneövningen ger mig ändå svaret att det finns gott om plats för fler i Sverige, och att vi ändå har kvar "utrymme". Och det är förstås ingen "risk" att alla 80 miljoner som tvingats att lämna sina hem runt om i världen alla kommer att flaxa hit.

Nu är befolkningstätheten varken den enda och heller kanske inte det mest kluriga med att ge uppehållstillstånd till människor i nöd. Men kanske en aspekt ändå. Den här artikeln lämnar andra aspekter oberörda och får fokusera på befolkningstäthet.

Henrik Hemrin
8 juli 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 08 juli 2020

Senast uppdaterad 09 juli 2020

• Politik

Det är sommar och semestertider. Det är så många som publicerar sommarbilder. Jag vill inte vara sämre... så här kommer en riktig sommarbild! Regnet piskar i asfalten och vattnet flödar ymnigt ner i dagvattenbrunnen för vidare transport under jord. 

Henrik Hemrin

8 juli 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 08 juli 2020

Senast uppdaterad 09 juli 2020

• Foto - Photos

Ta en rutig vaxduk. Lägg dit en hel fisk, en uppskuren citron och ett salladsblad och du är färdig att servera.

Jag gillar att man inte behöver komplicera det här med måltider. Gör det enkelt, maten i centrum, och ät sedan. Den här serveringen utmanar ändå mig i sin enkelhet.

Lite torftig måltid skulle jag säga, även om näringsinnehållet säkert inte är så tokigt. Det är oklart för mig om fisken är rå eller hur den är tillredd. Och vad hände med remouladsåsen, var kommer den in i serveringen? 

"Bilden visar ett serveringsförslag" står det på förpackningen av ICA remouladsås. 

Henrik Hemrin

6 juli 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 06 juli 2020

Senast uppdaterad 06 juli 2020

• Skrattilutter

Tummen upp - får jag åka med? 

Vid vägkanten, vägkorsningen, bensinmacken och andra ställen kunde man se individer som höll upp tummen. Kanske med en skylt med ett handtextat ortsnamn på. Oftast en eller två personer. Kanske det var bara en person som syntes, men så dykte en till upp när bilen stannat, om de var lite mer luriga. 

Tummen upp - får jag åka med? Jag tänker på liftare. Det kommer en bil, och som liftare hoppas man att bilen saktar in och stannar. Som bilist (minns jag som barn) kunde det vara lite läskigt om liftaren stod i en vägkorsning där vi måste stanna, att den/de såg lite läskiga ut, kanske det var skymning, och rädd att dörren skulle ryckas upp.

Just detta pandemiår är det förstås inte konstigt om liftare inte finns utmed vägarna. Även om jag inte varit ute och åkt bil så mycket de senaste årtiondena, så är min klara bedömning att det har blivit mycket mer ovanligt att lifta, i Sverige i alla fall. Jag vet inte när jag senast såg en liftare. 

Kanske har både liftare och de som tar upp liftare blivit mer oroliga och rädda för riskerna. Man känner ju inte varandra och kanske är det större risk att det är en farlig person nu än förr, jag vet inte. Kanske har vi generellt blivit rikare så behovet att lifta minskat. Kanske vi vill interagera mindre med okända. Det har säkert också blivit svårare genom att fler vägar är sådana som inte är lätta att stanna på, liksom att hastigheten är högre. Kanske är vi mer stressade. Såvitt jag vet är det inte olagligt. 

Jag har liftat ett antal gånger. Inte så många, men dock några gånger. Dessa turer kan jag dra mig till minnes idag:

Jag minns några liftningar Växjö - Halmstad tur och retur, för att sola och bada. Både dagsturer och tror jag också någon gång när jag stannade i Halmstad någon natt. Jag har för mig att jag började med att cykla, bli skjutsad eller på något vis komma till Öjabytrakten så att jag kom på rätt utfartslandsväg och just i kanten där man fick börja cykla på landsvägen och därmed även att bilar kunde stanna (nu tror jag inte bilar får stanna där alls på vägkanten). Jag fick nog hämta cykeln dagen efter jag kom hem. I Halmstad tog jag stadsbussar i slutet och början av resan. Detta borde varit på 1970-talet, möjligen någon gång precis i början på 1980-talet. 

Jag minns också att jag liftat minst en gång Stockholm (Botkyrka) - Växjö. Det måste ha varit på 1980-talet, i vart fall inte tidigare. Resan från Botkyrka minns jag som att jag fick lift med en tom turistbuss hela vägen ner till Ljungby, med ett matpaus i Gränna-Jönköping. Jag fick nog gå en liten bit vid Ljungby, från E4 och över till vägen mot Växjö (mer vad jag tror än faktiskt minns). Jag började vid Shellmacken nära Botkyrka kyrka. 

Alla gånger jag minns så liftade jag på egen hand. Det var allt lite spännande att se vad det var för människor jag träffade på. Jag har inget minne att jag var rädd. En del hade god ordning i kupén medan andra hade världens oreda. En del körde fort och andra normalt. Mest personbilar. Dessa resor på 1970- och 80-talen var innan någon mobiltelefonins tid; någon enstaka bil fanns det med mobiltelefon men ingen hade bärbar eller släpbar mobiltelefon. Det är tveksamt att jag kommer att lifta igen.

Har du minne av att lifta?

Henrik Hemrin

4 juli 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 04 juli 2020

Senast uppdaterad 04 juli 2020

• Nostalgi - Flagnande minnen

SVT Aktuellt hade igår, 28 juni 2020, ett inslag med rubriken Börsen stiger - trots coronakrisen. Aktieanalytikern Peter Malmqvist intervjuades. 

Den svenska börsen gick ner kraftigt i mars, ja den störtdök. Liksom dess kollegor runt om i världen. Men redan i maj kunde man se en rejäl återhämtning. Jag själv lekte och kollade lite på några aktiers utveckling Tre trevliga aktier - behålla, sälja, återköpa? 

När jag tittar nu på eftermiddagen 29 juni 2020 ligger OMX30-indexet, ett av de mer använda indexen på svenska marknaden, på -5,81 % sedan årsskiftet. Alltså långt ifrån den katastrof som syntes i mars. 

Detta samtidigt som pandemin fortsätter i Sverige, vi vet inte hur den kommer att hålla i sig. Arbetslösheten som stiger. Företag som går under. Jag är likt rubriken på inslaget förbryllad att börsen ligger så bra som den gör. Nu vet vi förstås inte hur den fortsätter; det kan mycket väl fortsätta med både kfartig nergång och inte minst kraftiga svängningar. Enskilda aktier kan också förstås tappa rejält och företag fortsätter gå in konkurs. 

Bidrag från regeringar etc att stimulera företag och börshandlares förväntningar på att företag snabbt kommer igång ligger bakom talar man om i inslaget. Men inte minst hur USA går; amerikanska börsen är halva världens börsvärde och drar resten med sig upp och ner. Man noterar också i inslaget att IT-bolag går riktigt bra, inte minst de s.k. FAANG-bolagen. 

Pandemin har jag noterat har dragit igång en diskussion om hur vi kommer att leva efter pandemin, vilka bestående förändringar i livsstil, livsvärdering med mera den drar med sig. Diskussionen om miljöproblemen har delvis tagit en paus. Men klimatpåverkan och andra miljöproblem fortsätter och även den frågan kommer självklart påverka oss framöver, inklusive livsstil och livsvärdering och hela livet. Vad allt detta innebär för marknadsekonomi, enskilda bolag, enskilda länder, börsindex med mera på lite sikt är svårt att sia om... 

Henrik Hemrin

29 juni 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 29 juni 2020

Senast uppdaterad 29 juni 2020

• Ekonomi - Economy
• Aktier - Stocks

Kaffekoppen är nästan full till brädden. Grädde har nyligen börjat hällas i, men ännu inte så länge eller mycket att det syns utan kaffet är ännu svart. Eller svart kaffe, det är brunt som svart kaffedryck alltid är.

Grädden hälls just nu i mitten av koppen. Strax innan bilden hände något som fick kaffekoppen att luta och är nära att välta åt vänster. Fatet å sin sida har lättat i vänsterkanten och lutar åt höger. I ögonblicket efter bilden kommer kaffe att skvätta ut på fatet och kanske på bordet. Men just nu är fatet ännu rent.

Det är en ganska stor gräddkanna. Gräddkannan tycks sväva i luften av sig själv - men man ser inte riktigt hela kannan så där finns kanske en hand precis utanför bild. En bulle och en kaka finns också på bilden, jag är inte riktigt klok på om de ligger på bordet eller liksom kaffekoppen också fått en puff och flugit upp. Man ser över huvud taget ingen människa på bilden.

Målningen på Kelda kaffegrädde från Arla sticker ut. Jag har tittat på den och funderat under åtskilliga kaffestunder. Ingen annan mejeriförpackning jag har köpt har någon målning som är i närheten av denna dekoration. 

Sammanhanget är en kaffestund. Kaffestund förknippas med njutning och avkoppling i enskildhet eller gemenskap. Den idylliska kaffestunden drabbas i denna scen av åtminstone lite problem. Hur kommer det sig att de valt ett motiv med så mycket rörelse att det blir en olycka där kaffe kommer att spillas? 

Detta är inget klagomål på motivet. Men det förbryllar mig att man valt att måla upp kaffestunden, där kaffegrädden ska förgylla kaffet, på det här viset. 

För övrigt har blommorna jag lagt på det blåa bordet, där jag ställt förpackningen, ingen symbolisk betydelse. Jag fick bara för mig att utsmycka min bild lite extra.

Henrik Hemrin

17 juni 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 17 juni 2020

Senast uppdaterad 17 juni 2020

Sågad börjar om.

Henrik Hemrin

16 juni 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 16 juni 2020

Senast uppdaterad 16 juni 2020

• Foto - Photos
• Skrattilutter

Böcker jag läst: Taiwan Den okända och hotade demokratin

Taiwan, landet där borta som jag mest känner som tillverkare av elektronikkomponenter. Jag har aldrig varit där, men jag har tagit emot ett flertal besök av komponenttillverkare från Taiwan i mitt jobb som komponentingenjör. En del har jag lärt mig, men ändå vet jag väldigt lite om Taiwan. 

En dagsaktuell fråga idag är Kinas syn att Taiwan är en del av Kina. Ligger det något i det påståendet? Svaret på frågan klarnar efter att jag har läst boken. 

Jag har läst ett förhandsexemplar av denna nya bok om Taiwan. Boken ges ut av Arena idé på Premiss förlag. Håll utkik efter boken här om du vill läsa: https://arenaide.se/rapporter/. 

Boken är skriven av journalisten och författaren Jojje Olsson. För närvarande bor Jojje i Japan, dit han flyttade från Taiwan förra året efter att ha bott i Taiwan sedan 2016. Han återvände till Taiwan en period i början av 2020 för att bevaka presidentvalet. Jojje flyttade till Taiwan 2016 när han blev svartlistad och bryskt utslängd från Folkrepubliken Kina (PRC). Han driver sajten In Beijing, en nyhetssajt på svenska om framför allt Kina men också om övriga Asien. 

Boken fokuserar på det politiska Taiwan, och främst efter andra världskriget. Taiwan var en japansk koloni som efter andra världskriget tillföll Kina. Överlämnandet var till ett Kina innan inbördeskriget där Mao Zedongs kommunister tog över makten över landet. I inbördeskriget erövrades aldrig hela Kina, de tidigare makthavarna över Kina behöll makten över Taiwan. 

Boken ger en bra sammanfattning av de olika stegen i Taiwans utveckling till att vara den demokrati de är idag. Detta samtidigt som PRC, efter en period av hopp om förbättring (= mänskliga rättigheter och demokrati) gått i motsatt riktning på senaste åren till att bli än mer diktatoriskt med än sämre frihet och mänskliga rättigheter. 

Taiwan är också intressant i relation till Hongkong. Hongkong är en del av Kina, med viss frihet och demokrati genom Basic law, som var en del i överenskommelsen när britterna överlämnade Hongkong till Kina. Basic law, som Kina under de senaste åren mer och mer överträder och ogiltigförklarar, som leder till att Hongkong synes vara på väg att inlämmas allt mer som vilken landsdel som helst i PRCs diktaturstyre.

Demokratirörelsen i HongKong kämpar för att behålla sina med PRC-mätt mätt starka demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. I denna tid syns närhet mellan Hongkong och Taiwan som stödjer varandra. PRC talar om att Taiwan också ska komma att omfatta Ett land, två system. Taiwan kan i Hongkong se hur två system utvecklas, att jämföra med sin egna utveckling till oberoende land som utvecklats till en demokrati.

Jag hade gärna sett en karta i boken. Jojje är en duktig fotograf, så några fotografier från Taiwan hade gärna fått vara med i boken. Liksom bilder på huvudpersonerna; jag har svårt att hänga med på alla namn och bilder kan göra mitt minne en tjänst. 

Bokens är på bara drygt 50 sidor och ger mig en god överblick och snabb kunskapsökning om Taiwan och deras glädjande utveckling att nu vara en demokrati, liksom kunskap om deras utsatta situation till grannlandet PRC. Sidorna inkluderar ett slutstycke, Omvärlden avgör, som uppmanar omvärlden att stå upp så Taiwan får fortsätta vara ett demokratiskt land på världskartan. Boken fyller sitt syfte att bilda mig om det demokratiska Taiwan.

Henrik Hemrin

15 juni 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 15 juni 2020

Senast uppdaterad 15 juni 2020

• Böcker - Books

Knappt knäppt knapp. 

Henrik Hemrin

27 maj 2020

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 27 Maj 2020

Senast uppdaterad 27 Maj 2020

• Skrattilutter