Bild på objektivet som artikeln handlar om. Foto: Henrik Hemrin.
Igår behövde jag ett objektiv med längre brännvidd. Jag har inget riktigt långt teleobjektiv. Detta zoomobjektiv på 80-200 mm är det längsta jag har. Objektivet köpte jag begagnat hos Schönherrs foto strax innan affären las ner 2018. Schönherrs var en legendarisk fotobutik i Stockholm som fanns på lite olika adresser och som för mig var mest känd för sin begagnade fotoutrustning. Ägaren la ner för situationen för fotoaffärer var nedåtgående och han förutspådde att det snart bara skulle finnas någon enstaka affär kvar.
Objektivet är ett Nikkor (dvs Nikon) zoom 80-200 mm 1:4.5 med F-fattning. Den här modellen tillverkades 1975-77 enligt mina efterforskningar, dvs för cirka 50 år sedan. Det är alltså tillverkad långt innan digtialkameror fanns och var till för att användas på en systemkamera med "vanlig" 135 film som har en bildruta på 24x36 mm. 135 film var alltså småformatsfilm, betydligt mindre än film för mellanformat och storformat. Det fanns dock film i ännu mindre format. Lusigt nog nu i digitaltider så kallas detta småformat för fullformat, och det är vanligt, dominerande, med sensorer som är mindre, vare sig de sitter i en systemkamera, kompaktkamera eller mobil. Själv har jag APS-C i det format som Nikon kallar DX. Detta mindre sensorformat gör att jag med min DX-sensor kan se detta objektivs 200 mm som 300 mm om det suttit på en digital fullformatskamera eller 135-film.
Det finns självklart nyare objektiv som är mycket bättre än detta. Inklusive att det finns nyare objektiv med bildstabilisering. Men jag tycker samtidigt att det är bra och ekonomiskt att använda det jag har.
Objektivet går utmärkt att använda på min digitala systemkamera "DSLR". Utmärkt, men automatik och EXIF-data får jag inte med.
Jag som började fotografera på den analoga tiden har med mig en grundkunskap om hur slutartid (S), bländaröppning (A) och filmkänslighet (ISO) hänger ihop och om tumregler. Dock hade jag kameror med ljusmätare inbyggd. När jag använder detta objektiv får jag återanvända dessa kunskaper. För jag kan bara använda detta objektiv när kamerahuset är satt i manuellt läge, jag får sköta allt själv. På objektivet måste jag välja bländaröppning och på kamerahuset slutartid och filmkänslighet. Jag får gissa lämplig kombination utifrån ljusförhållanden. Jag får bestämma mig för om jag vill utgå från slutartid eller bländaröppning och hur grynig (brusig) bild jag kan tänka mig. Jag får tänka på grundregler som hur jag kan hålla kameran stilla relaterat till brännvidd och annat. Och välja tid utifrån hur motivet rör sig och om jag vill ha skärpa, och bländare utifrån exempelvis önskat skärpedjup. Till skillnad från analoga tiden kan jag välja filmkänslighet för varje bild, inte utifrån filmrullen jag köpt. Jag kan också se resultatet direkt och genom att fotografera i råformat kan jag korrigera en hel del i efterhand.
Allt det här manuella kan jag förstås göra också med ett nytt objektiv. Och jag kan göra det även med mobilkameran. Men med detta gamla objektiv så blir det verkligen att göra det. Det är roligt att förstå sambanden, att ibland inte alltid köra auto och låta kameran och dess mjukvaruutvecklare bestämma hur bilden ska tas utan att själv välja och pröva olika inställningar.
Henrik Hemrin
9 juli 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag hörde på radionyheterna idag (3 juli 2025) att Danmark som nyblivet ordförandeland i EU ska arbeta för reglering och begränsa eller kanske de sa stoppa användandet av sociala medier under en viss åldersgräns. Detta Ekot-inslag från 1 juli 2025 kan tjäna som referens: Försvar och åldersgräns i sociala medier när Danmark tar över i EU. 15 år nämndes i sammanhanget.
Jag diskuterar inte relevansen av själva förslaget för förbud eller begräsning i den här artikeln, utan jag funderar bara på om hur åldersgräns skulle kunna införas som är gynnsamt för den personliga integriteten.
Australien har beslutat något åt det håller redan: Social media minimum age. Intresset riktar sig till hur det ska implementeras.Australiska regeringen talar om Age Assurance Technology Trial. Försöket förväntas lämna sin rapport i slutet av juni 2025, alltså precis nyss. Det finns en presentation Age Assurance Technology Trial Preliminary Findings Event June 20th 2025 och den skriver att Draft final report planeras att lämnas till regeringen i slutet av juni (dvs precis nyss), och att datum för publicering bestäms av ministern. Jag har bara bläddrat igenom presentationsbilderna, och det är på en hög nivå och mer om principer och inte direkt om metoderna de olika intressenterna presenterat för hur det ska kunna lösas.
Jag kom då att tänka på detta med att individen ska äga sin identitet. Den som ska kontrollera identiteten ska bara behöva och få veta det som den behöver veta. Det är jag som har själva datat, registret, över min identitet, inte centraliserat hos någon annan. Även om det på något vis måste involvera någon annan som har verifierat att min identitet är korrekt och att jag är jag.
Om det exempelvis skulle beslutas om en 15-årsgräns för sociala medier så behöver denna sociala media inte veta mer än ja/nej på denna fråga om den person som just ska gå in på mediet. De behöver inte veta personens födelsedatum, namn, personnumer eller något sådant. Bara om jag är över eller under 15 år.
Jag begriper varken allt eller hälften, men det finns ett begrepp på engelska som är Self-sovereign identity och som bygger på blockkedjeteknologi bland annat. Se denna sida på Wikipedia: Self-sovereign identity.
Vilka metoder EU diskuterar för att implementera ett eventuellt beslut har jag inte forskat närmare i. Det finns arbete inom EU som berör decentraliserad identitetshantering – se kortfattat information på länkad Wikipediasida ovan om Self-sovereign identity. En del av det EU arbetar med handlar vad jag förstår om eIDAS. EIDAS är omfattande med flera områden och är utan kritik när det gäller integritet och säkerhet.Men jag ska inte ens försöka att närmare skriva om detta i detta inlägg, det ligger bortom vad jag satt mig in i.
Svenska föreningen DFRI Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter (jag är medlem) arbetar för goda digitala fri- och rättigheter för individen och på föreningens hemsida finns information, länkar, remissvar med mera som berör identifiering.
Podden Reality 2.0 har flera gånger talat om detta ämne. Poddens nyhetsbrev 29 oktober 2021 och det länkade avsnittet nr 89 är ett tillfälle när de talar om detta: Reality 2.0 Newsletter - October 29, 2021: Digital Identity. Jag har lyssnat om avsnittet och det har innehåll som är relevant för identiteslösning.
Jag tror Self-sovereign identity har en rimlighet att kunna vara genomförbar som identifikation som är integritetsgynnande. Detta baserat på vad jag förstår från när jag läser och hör av människor som både tänkt mer och förstår mer om det hela.
Henrik Hemrin
3 juli 2025
Uppdaterad 4 juli 2025 med rerefens till Ekot, mer detaljer om arbetet i Australien och andra förändringar efter att jag ny återlyssnat på poddavsnittet 89 jag refererar till. Också under dagen kompletterat något mer med EU och DFRI.
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag lever här och nu.
Nu lever jag.
Utanför fönstren är det grönt och blått.
Det kommer vindpustar som tar tag i det gröna och pustarna hörs genom de stängda fönstren. Det blåser lite för mycket för att vara lugnt. Men inte så mycket att det skapar oro men påminner om livet lever.
Jag lever. Här och nu.
Henrik Hemrin
29 juni 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Bottenplattan till storstugan som brann ner. Plattorna är gemensamma entrén till mataffären som låg i mitten av byggnaden och föreningslokalen (tidigare tvättstugan) som låg till vänster i vänstra kanten av bilden. Till höger om plattorna i mittområdet fanns det en öppen yta utanför affären. Den högra delen av byggnaden var hyresgästlokalen. Stolpen med läsaren till nyckelbrickan kan skymtas mitt på bortre kortsidan. Det går också möjligen att ana resterna av det gröna trästaketet bortom hyresgästlokalen innan buskarna som inramade lokalens ytterområde. Foto: Henrik Hemrin.
I området Hallunda-Norsborg (nu bortser jag från stadsdelarna Eriksberg och Slagsta som man också kan inkludera eller se som separata) finns en stor mängd åttavånings höghus, tvåvånings höghus lite längre från centrum och tunnelbanan och ännu något längre bort en stor mängd radhus. Utöver detta gårdshus, förskolor, skolor, lekplatser, parkeringsplatser, gång- och cykelvägar, vägar med mera. Så såg det ut när området byggdes på 1970-talet. Sedan dess har det tillkommit fler hus. Åttavåningshusen står två och två med sin gård mellan sig. Åtta sådana par, alltså 16 hus, bildar en kvadrat med en storgård mellan sig. I denna storgård finns en byggnad som jag kallar storstugan. Det fanns således fem storstugor. Nu finns det fyra storstugor. När jag kom till Norsborg så var Norsborg hyresbostäder och Hallunda bostadsrätter. I hyresrättsområdet innehöll respektive storstuga generellt tre saker: en hyresgästlokal (storstuga), en mataffär och en tvättstuga.
Min storstuga var den i mitten av de fem i gränslandet mellan Hallunda och Norsborg men tillhörde hyresrättsdelen av höghusbeståndet. Så vi var förmodligen bara hälften så många lägenheter som delade tvättstugan jämfört med de andra två tvättstugorna i Norsborg. Inom parentes så när jag bodde i Fittja dessförinnan så var det arrangerat så att Fittja hade en tvättstuga för alla hyreslägenheter. Tvättstugan i Fittja låg i samma byggnad som tunnelbaneingången och tvättstugan i Fittja var bemannad med personal. Åter till Norsborg. Lite senare gjorde man om så att de stora tvättstugorna stängdes och ersattes av nuvarande system med mindre tvättstugor i varje åttavåningshus. I min storstuga blev tvättstugan föreningslokal som Hallunda Norsborgs föreningsråd ansvarade för under flera år. Mataffär och hyresgästlokal fanns kvar som innan.
Men för några år sedan, ja det måste vara mer än tio år sedan, så brann min storstuga ner till grunden. Det är därför det bara finns fyra kvar i området.
Nu finns bara betonggrunden kvar av min storstuga. Ibland står det någon bil parkerad där. Ibland har det funnits något bord och stolar där. Men på det hela så är det ännu en ödetomt mitt ibland mängder av bostäder. Precis granne med denna ödetomt är det just nu en tillfällig stor barackskola, Borgskolan. Barackskolan ligger där det innan låg en förskola medan man bygger den nya Eleonoraskolan på samma tomt som riktiga Borgskolan låg på, ett stenkast bort.
För att öppna portdörrarna i hyreshusen använder man en nyckelbricka. Det gjorde man även för att komma in i hyresgästlokalen i storstugan. Läsaren till nyckelbrickan satt på en stolpe utanför dörren till storstugan. Denna stolpe står kvar och man kan även se ledningar till den. Läsaren är borta. Men stolpen minner om tiden när vi hade storstugan.
Närbild på stolpen för läsaren av nyckelbrickan. Det runda hålet är där man höll nyckelbrickan. Ledning som troligen är till läsaren finns det också kvar en stump av. Ingången till hyresgästlokalen var här på kortänden. Närmast i bild var alltså hyresgästlokalen, därefter var mataffären och längst bort föreningslokalen, ursprungligen tvättstugan, bägge med ingång på långsidan till vänster i bildens utkant. "Barackskolan" ligger bara ett fåtal meter till vänster om bildens utkant. Foto: Henrik Hemrin.
Bakom ryggen på föregående bild finns detta gröna träplank kvar som en fondvägg utanför hyresgästlokalen. "Barackskolan" skymtar i övre högra bildkanten. Foto: Henrik Hemrin.
Bilderna togs tidigare i vår innan grönskan blommade ut. Det var en grå och mörk dag, därav att bilderna är lite mörka och färglösa.
Henrik Hemrin
5 juni 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Entrén till Norsborg tunnelbanestation från Hallundavägen. Foto: Henrik Hemrin.
Under många år var Norsborg tunnelbanestation målad i rosa. Jag skulle tro ända från invigningen som var 1975 (ref. Wikipedia), men åtminstone sedan 1983 när jag blev närmare bekant med stationen. Stationen ligger utomhus, i sluttningen mellan Eriksberg ovanför och Norsborg nedanför.
För något år sedan målades stationen om i en brandgul färg. Det var väl renoveringen som skedde i samband eller lite efter att Norsborgsdepån blev klar. Norsborgsdepån, en anläggning för att ta hand om tunnelbanetåg. Varför färgen byttes vet jag inte.
Tittar man noga från tåget så kan man se några detaljer i området mellan spåren i stationsområdet innan perrongen se några detaljer som blivit kvar i sin rosa färg.
Norsborg tunnelbana. Glasfönstren med sin nya brandgula inramning där rulltrappan mellan Eriksberg, tunnelbanan och Norsborg löper innanför fönstren. Fotot taget från Skarpbrunnavägen. Foto: Henrik Hemrin.
Perrongen Norsborg tunnelbanestation i sin nuvarande brandgula skrud. Foto: Henrik Hemrin.
Tåget rullar ut från stationen Norsborg, taget genom fönstret. Några av de rosafärgade element som finns kvar syns i högerkanten och minner om tiden när stationen var målad i rosa. Foto: Henrik Hemrin.
Henrik Hemrin
5 juni 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
På en specifik kombinerad gång- och cykelbana har jag tänkt att jag ska gå på längst ut på vänster sida eftersom det inte finns någon linje där som delar mellan gång- och cykeltrafik och regelverket stipulerar:
"Gå om möjligt längst till vänster i din färdriktning, när du använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gång- och cykelbana."
Men nyligen jag blev osäker när jag upptäckte att där faktiskt finns skylten D7 Påbjudna gång- och cykelbanor:
"Märket anger banor som är delade genom vägmarkering, skiljeremsa eller liknande i en del för gående och en del för cyklande. Symbolernas placering på märket anger vilken del av banan som är avsedd för gående respektive cyklande. Om moped klass II inte får föras på banan anges det på en tilläggstavla. "
Första kruxet är att det inte finns någon som helst markering som skiljer trafiken åt.
Andra kruxet är att om jag kommer från andra hållet så är det en annan skylt. Åtminstone från ett av hållen, det är ett nät av gång- och cykelbanor så det kan möjligen skilja sig åt var man ansluter sig till gång- och cykelbanorna. Men från detta hållet som alltså är i motsatt riktning finns istället skylten D6 Påbjuden gång- och cykelbana:
"Märket anger gemensam bana för gående och cyklande. Om moped klass II inte får föras på banan anges det på en tilläggstavla."
Denna skyltning stämmer alltså med att det inte finns någon form av skiljelinje i vägbanan. På just den här streckan finns det visserligen en gångtunnel med skiljelinje för cyklar med en upphöjd trottoar. Också där man passerar en bilväg är gång- och cykelbanan markerad där ena delen är för cykel och den andra för gående. Lite längre bort i nätverket där jag inte har helt koll på skyltarna, vet jag att i en tunnel finns det en skiljelinje just i tunneln men inte under resten av sträckan.
Fel och rörigt.
Citaten ovan är hämtade från Transportstyrelsens webbplats.
Henrik Hemrin
20 maj 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Det var på gräsremsan mellan bilvägen och trottoaren på Norra esplanaden i Växjö som jag för några veckor sedan la märke till en lite annorlunda fågel. Jag beskrev den som att den såg ut som en skata som ljugit mycket och därigenom fått en lång och brandgul Pinocchio-näsa.
En vän tipsade om att det kunde vara en strandskata, vännen hade nyligen sett en i Stockholms kusttrakter och lärt sig hur den ser ut. Jag läste i boken Fågelguiden och konstaterade att det är mycket rimligt att det var en strandskata. Jag har efter det också talat med andra vänner som bor vid västkusten runt Göteborg. Där är strandskatan ganska vanlig och ett vårtecken. Någon vecka senare så cyklade jag 500 - 1000 m ifrån observationsplatsen och såg då åter en fågel som jag tyckte såg ut som en strandskata.
Den här veckan är strandskatan veckans fågel i Bannerheds bevingade vänner i Sveriges radio.
Henrik Hemrin
17 maj 2024
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Det är väldigt vad det byggs i östra Kista, alltså den delen som är öster om tunnelbanan och centrum. GSM-borgen, hus 30, eller för den som inte kan E///språk, det stora röda tegelhuset utanför centrum där Kistagrossen ligger. Jag har suttit på två olika våningsplan i det jättehuset. Nu byggs det om till bostäder.
Och i nordöstra Kista byggs det en stor mängd lägenhetshus, Kista äng tror jag allt eller delar av det benämns. En del har redan börjat flytta in. Nu kan man få en lägenhet och njuta av att se in in Semkos (Interteks) lunchmatsal.
Och mer är på gång eller pågående norrup i Kista vad jag vet. Och så finns det också flera färdigbyggda bostadshus de senaste åren, bland annat höga huset strax norr om gallerian.
Det är intressant att denna del av Kista som varit extremt fokuserad på arbetsplatser, nu blandas upp med bostäder. Detta samtidigt som det för närvarande är relativt många kontorslokaler lediga.
Henrik Hemrin
29 april 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag är medlem i Coop
Jag blev medlem i kooperationen i kundtjänsten på Obs! i Fittja runt 1984. Jag tror det formellt var Konsumentföreningen Stockholm som jag blev medlem i. Med mitt vaga minne var insatsen 20 kr på den tiden och möjligen fick jag ett halvt kilo kaffe som nybliven medlem. Detta var när jag bodde i Fittja där jag genom att gena över vägen förbi det dåmera malplacerade bostadshuset i lilla skogen mellan E4 och senare byggda förortshus, så hade jag bara ett stenkast till Obs! Fittja med mataffär och restaurang däruppe och Bygg & Bo i källaren. På andra sidan vattnet låg Obs! Interiör. Jag skrev om kooperativa i norra Botkyrka tidigare: Kooperativa.
Min subjektiva minnesbild från min uppväxt dessförinnan är att "arbetare" som politiskt hörde till Socialdemokratiska Arbetarpartiet och förmodligen också de som hörde till Vänsterpartiet Kommunisterna i stor utsträckning handlade på Konsum, Domus, Obs och annat som tillhörde kooperationen. På den tiden fick man del av vinsten genom att redovisa kvitton. Kvarlämnade kvitton på matbrickan från restaurangbesök kunde därmed vara hårdvaluta för den som samlade till återbäring.
Coop stadgar
Så här skriver Coop i mars 2025 om Coop medlemsskap. Coop är det nutida namnet:
Vi är ingen vanlig kundklubb utan ett kooperativ. Det innebär att alla våra medlemmar dessutom är delägare i sin lokala konsumentförening.
Referens: https://www.coop.se/medlem/coop-medlemsprogram/
Vidare skriver Coop i mars 2025:
Coop är Sveriges enda kooperativa matkedja. Det betyder att du som är medlem är med och äger oss och kan vara med och påverka sådant som är viktigt för dig. Du kan påverka genom allt från att göra medvetna val när du handlar till att själv bli ägarombud. Du kan läsa mer om hur du kan påverka Coop här.
Referens: https://www.coop.se/medlem/bli-medlem/fragor-och-svar/#paverakacoop
Coop Östra (tidigare Kf Stockholm) skriver i sina stadgar, Stadgar antagna av årsstämma den 14 maj 2022 och extra stämma den 13 juni 2022, nerladdade i mars 2025:
Firma, säte, ändamål
§ 1 Konsumentföreningen Stockholm med omnejd ekonomisk förening (firma) är en sammanslutning av konsumenter i Stockholmsregionen, Södermanland, Uppsala och Östergötland. Föreningen är medlem i Kooperativa Förbundet (KF). Föreningens styrelse har sitt säte i Stockholm. Föreningens uppgift är att främja sina medlemmars hushållning genom att på effektivaste sätt erbjuda varor och tjänster som svarar mot medlemmarnas behov samt sprida information som ger medlemmarna underlag för att planera sin hushållning och göra inköp på ett för dem ändamålsenligt sätt. Dessutom ska föreningen medverka till att vidga det kooperativa inflytandet i samhället och till att sprida den kooperativa idén
[...]
Föreningens medlemmar
§ 2 Inträde, medlemskap
[...]
Medlemskap föreligger när
– styrelsen, eller den styrelsen har delegerat till, beviljat inträde och
– minst 100 kr finns på insatskontot.
[...]
Fördelning av överskott
§ 9 Redovisade överskottsmedel fördelas efter följande grunder, sedan eventuellt balanserad förlust täckts:
1. Minst 5 procent av nettoöverskottet för året avsätts till reservfonden.
2. Det inbetalda förlagsinsatskapitalet förräntas enligt vad som anges i utfärdade förlagsandelsbevis.
3. Det inbetalda insatskapitalet förräntas efter beslut av föreningens årsstämma.
4. Återstående överskott kan lämnas som återbäring till medlemmarna i förhållande till deras under räkenskapsåret gjorda köp från föreningens dotterbolag eller konsumentkooperativa enheter i vilka föreningen har ett ägarintresse. De medel som en medlem erhåller vid överskottsfördelning enligt ovan förs till insatskontot eller medlemskontot enligt stämmans beslut. Föreningens fonder får inte minskas genom utdelning till medlemmarna
KF Stadgar antagna 20 oktober 2021 (alltså där medlemsföreningar såsom Coop Östra är medlem), nerladdade mars 2025:
Ur §1 Ändamål samt verksamhetens art och finansiering
[...]
Verksamheten ska bedrivas enligt sunda kooperativa, ekonomiska och affärsmässiga principer. Kapitalbildning ska ske på ett sätt som tryggar konsumentkooperationens långsiktiga bärighet, oberoende och utveckling. Finansieringen bör därför i största möjliga utsträckning ske med insatskapital och överskott som bildas i verksamheten samt med inlåning primärt från anslutna konsumentföreningar.
[...]
Referens: https://kf.se/wp-content/uploads/2022/02/kf-stadgar-antagna-den-20-oktober-2021.pdf
Mina matkostnader hos Coop
Coop ska drivas affärsmässigt. Med det följer att gå med visst överskott, som kan ses av stadgarna ovan. Coop är alltså medlemsägt. Det är inte ett aktiebolag med många aktieägare som äger, eller en enskild handlare i någon ägarform, utan kollektivt medlemsägt i kooperativ bolagsform. Det finns alltså ingen/inga ägare som skor sig på konsumenternas inköp. Det är vanliga konsumenter som får del av vinsten, de konsumenter som likt jag är medlemmar.
Medlemmar som inte handlar får inget tillbaka. Detta till skillnad från ett vanligt aktiebolag där ägarna, om bolaget så bestämmer, får aktieutdelning vare sig aktieägaren själv handlat där eller ej.
Det jag funderar på, både idag och genom många år utan att jag har svar, är att den kooperativa matkedjan i min subjektiva bedömning inte ger mig som ägare i form av medlem en signifikant lägre matkostnad (och andra varor) jämfört med att handla i mataffärer som har andra ägarformer.
Det är alltså inte, funderar jag, så att kommersiella vinstdrivande mataffärer som ger utdelning till kommersiella ägarna är dyrare för mig. Spontant skulle jag tycka att om ett företag ska ha marginal för vinstutdelning, så blir det dyrare än ett kooperativ företag. Men sambandet är inte så enkelt.
Henrik Hemrin
9 april 2025
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Hygge som hygge?
Som skogsägare är det mycket funderingar om hantering av skogen, inklusive icke-hantering. De negativa sidorna av kalhyggen diskuteras mycket. Jag funderar på om storleken spelar roll. Jag tror det. Men i diskusisionen kalhygge gentemot hyggesfritt är det svartvitt. Som jag förstår, ett kalhygge är all sammanhängande avverkning som är större än 50x50m. 50 m är ett halvt hundrameterslopp. Spelar storleken roll?
Skogsstyrelsens definition av hygge, hämtat ur rapporten Hyggesfritt skogsbruk, Skogsstyrelsens definition, rapport 2021/8:
Ett hygge är föryngringsavverkad skogsmark som är större än 0,25 hektar och där det finns en återväxtskyldighet.
Definitionsref, se sid 8: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/rapporter/rapporter-20222021202020192018/rapport-2021-8-hyggesfritt-skogsbruk---skogsstyrelsens-definition.pdf
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet