Det är hösten 2019 och jag spanar mot hörnet på Sveavägen, Stockholm, där Uffe Mattsson TV Hi-Fi Center hade sin affär. Otrolige Uffe som han kallades. Han hade rätt ofta annonser i tidningarna. Numera står det istället Espresso House där i hörnan där man gick in till Uffe. Om inte mitt minne sviker mig helt om i vilket hörn den låg i. 

Här handlade jag min Marantz HiFi stereoanläggning under andra halvan av åttiotalet. Jag tror det var Uffe själv som körde hem alla lådorna en kväll. Dock minns jag att det blev fel; jag fick två förstärkare med inbyggd radiodel och inget kassettdäck, eller tvärtom. Ett besök i affären en av dagarna efter ordnade upp det hela.

Så småningom så expanderade Uffe verksamheten med en butik i Kista centrum under några år. Den låg ungefär mitt emot tunnelbaneingången, man såg den tydligt när man gick från tunnelbanan ner till Kista centrum.  

Har du också handlat hos Otroliga Uffe?

Så småningom skiftade jag stereoanläggningar så att jag tog upp Technics-anläggningen som fanns i föräldrahemmet till mig och tog ner Marantz-anläggningen till dem.

Technics-anläggningen hade köpts på Radar i Växjö.

Lars-Göran Hedberg hade tidigare öppnat Hedbergs på Storgatan. Efter en tid så expanderade han till en ny stor affärslokal med verkstad bredvid Esso på Hejaregatan, strax brevid Värendsvallen. Den fick namnet Radar. 

Jag minns att Radar öppnades när jag gick på gymnasiet, Teknikum 1979 - 1983, eftersom jag har ett tydligt minne kopplat till detta. När Radar öppnade så fick man köpa en sådan här fickradio superbilligt. Först tror jag för typ en krona, och sedan för några tior.

Åtminstone någon klasskompis byggde om just den radion till en liten smidig FM-radiosändare. Jag vet inte om högtalaren kunde fungera som mikrofon. Själv byggde jag om en annan radioapparat till FM-sändare. Det var väldigt enkelt att göra en sådan FM-sändare: Det är bara att leta upp rätt transistor, koppla in sin sändningssignal och så att säga köra FM-mottagaren baklänges. Minnet och tankarna är minst sagt lite grumliga, om det nu är i blandarens transistor man kopplar in sig, och om det är rimligen är mellan emitter och bas man kopplar in sig (för det är väl knappast inte mellan kollektor och bas?). Jag får nog läsa på och tänka till... Frekvensen man sänder på blir några Megahertz högre än vad mottagaren är inställd på. Räckvidden var i alla fall en bit ut i trädgården utan extra förstärkning. Lite om hur en radiomottagare är uppbyggd och varför frekvensen skiljer sig går att läsa i Konstruktion av en enkel FM radiomottagare, av Carl Siversson på Lunds Tekniska Högskola. På den här tiden, kan tilläggas, att det var populärt att driva piratradiostationer bland annat i Växjö. 

Det var alltså på Radar jag och mina föräldrar hade köpt Technics-anläggningen, som sedemera hamnade i mitt hem istället. Efter många års användning gav förstärkaren upp. På den tiden följde ofta ett kopplingsschema med när man köpte elektronikapparater, och jag har nästan säkert för mig att jag analyserade och felsökte till att det bör ha varit trafon som var sönder. Jag plockade loss den och gjorde lite analyser. Mycket lutade åt att det var en inbyggd säkring, kanske gjord av lod, som satt inne i lindningarna som säkrat ut av någon anledning. Praktiskt taget omöjligt att reparera själva trafon. Trafon hade ett flertal utspänningar och var special, så heller inget man kunde gå och köpa ny enkelt. Så jag pensionerade förstärkaren och köpte en ny. Men här fallerar minnet vilken affär det till slut blev - förmodligen blev det radioaffären i Skärholmen (som jag nu glömt namnet på) eller möjligen Expert i Kungens kurva.

Drivremmarna är bytta minst en gång i skivspelarna, både spelarna från Marantz och Technics. Förutom drivremmar och förstärkarbytet, så fortsätter båda HiFi-anläggningarna att ljuda ut.

Apropå Radar, så var det typ ett jobb som TV-reparatör i deras verkstad som jag tänkte mig att gymnasieutbildningen, fyraårigt teknisk, kanske kunde ge. Och en kompis jobbade på Radar bland annat med att montera TV-antenner på villataken. Något jobb på Radar blev det dock aldrig för mig.

När jag tänker efter, så är Uffe Mattsson och Lars-Göran Hedberg lite lika varandra. De är ungefär samtida, som i var sin stad startade och under många år drev framgångsrika Radio- och TV-butiker.

Smålandsposten hade 2017 en artikel på familjesidan om Lars-Göran Hedberg, när han var 76 år. Han sålde rörelsen 1988. Radar blev sedan Siba. Och nu är det Netonnet, i samma lokal.

Kommer du ihåg Radar?

Rateko nummer 11 och nummer 12 2009, tidning för elektronikbranchen, uppmärksammade att Uffe Mattson efter 30 år sålde butikslokalen på Sveavägen till en annan radiohandlare. Själv skulle han fortsätta sin andra rörelse med sin restaurang och husvagnsparkering i Vilhelmina. Rörelsen i Kista sålde han 1993, och den nye ägaren fick rätt att kalla butiken "Nya Ulf Mattsson". Denne nye ägare lurade både Uffe och kunder, butiken tycks stängt efter ett par veckor, rapporterade Dagens nyheter.

Henrik Hemrin

20 november 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 20 november 2019

Senast uppdaterad 20 november 2019

• Nostalgi - Flagnande minnen

Idag den 9 november 2019 firar vi att det är 30 år sedan Berlinmuren föll! 

Jag passar på att skriva ner några personliga minnen av järnridån och dess öppnande. Berlinmurens fall, Solidaritet i Polen, och många andra händelser följde jag på TV. Här är några små personliga minnen från den tiden. 

Jag var vid den här tidsepoken i Västtyskland och Tyskland ett flertal gånger i arbetet. Jag var aldrig i Östtyskland. Bland annat var jag i och runt staden Selb i östra Bayern, nära gränsen till Tjeckoslovakien och heller inte så långt från Östtyskland. 

Jag minns östtyskar som var i trakterna. Jag tror det var i rådhuset eller liknande ställe där de kunde få lite pengar. Jag har en del vaga minnen av att jag såg en hel del människor. Jag minns också Trabantbilarna som "översvämmade" området. Vid något tillfälle där det stod en parkerad Trabant, knackade jag på karossen, den påminde om en Perstorpsplatta. Självklart tittade jag in genom fönstret också. Det var ju en bil som såg ut som en liten 50-60-talsbil och med mycket enkel instrumentering. 

Jag minns också Trabanterna på vägarna. Västtyskarna som var mina värdar muttrade en del om dessa långsamma bilar. Själva körde de oftast Mercedes, och det var ju en milsvid skillnad mellan en Mercedes och en Trabant, som ofta var fullastad av människor också. Jag har för mig att de var rykande tvåtaktare, alltså lite som min barndoms SAAB. Dessa minnen av Östtyskar skulle jag gissa var efter murens fall men innan återförenandet. 

Även gränsen till Tjeckoslovakien öppnades. Det här var vad jag minns på tiden innan landet delades. Arbetskraften var billigare i Tjeckoslovakien, så företaget vi besökte hade öppnat fabrik i Tjeckoslovakien. Vi gjorde en dagstur från Selb för en teknisk utvärdering av produktionstransfern. Jag har för mig det låg ett tiotal mil innanför gränsen. Ett minne är högtalarna som fortfarande satt uppmonterade i en del samhällen längs vägen. Högtalare för information och indoktrinering av invånarna i det stängda landet. Jag minns också hur risiga husen i något samhälle som låg närmare gränsen var, jag tror det var mer eller mindre övergivet. Närmare gränsen minns jag också att det stod ett flertal kvinnor på olika ställen, som bjöd ut sina kroppar, utmed landsvägen. Fabriken vi besökte var helt okej som jag minns det. Vi hade lunch på något lugnt ställe, nästan ensamma på typ andravåningen. Det var gulasch som vi åt, om jag inte minns helt fel. 

Jag minns också en person jag jobbade med som hade kommit från Östtyskland. Han hade köpt en ny BMW som vi åkte med, som jag minns han var väldigt stolt över. Han hade varit nere i BMW-fabriken, som inte är så många mil bort, på en rundvandring som ingick i köpet. 

Tänk vad fantastiskt att muren och järnridån med många länder bakom, som präglade hela min uppväxtbild av Östeuropa, föll! Det är värt att fira och minnas!

Henrik Hemrin

9 november 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 09 november 2019

Senast uppdaterad 09 november 2019

Detta år lär vara ett år med ovanligt mycket oxelbär oxelträd, liksom rönnbär i rönnärsträd. Löven har fallit, och fåglarnas aktivitet i träden är inte så fördolda av löven. 

Henrik Hemrin

8 november 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 08 november 2019

Senast uppdaterad 08 november 2019

• Foto - Photos

Jag läste idag en annons i tidningen där butiken har öppnat ett nytt showrum. Något nytt visningsrum kunde jag inte läsa att de har.

Inte sällan går vi och shoppar, mer sällan går vi och handlar. Eller så handlar vi mat, och shoppar annat. Vi kanske inte shoppar potatis, bröd och mjölk. 

Ibland anordnas event i Sverige. Det finns rätt många eventer. Jag tror evenemangen blivit färre i Sverige. 

För att ta några exempel. 

Jag förundras och irriteras av att det är så ofta som (framför allt) engelska ord används där det finns etablerade svenska ord att använda, eller som skulle kunna skapas. 

Henrik Hemrin

9 oktober 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 09 oktober 2019

Senast uppdaterad 09 oktober 2019

Böckerna jag läst: Kaddish, av Henry Bronett.

Efter att ha läst två diktböcker av Henry Bronett så var det nu dags att läsa prosa av honom. Kaddish har även tillägget historietter och består alltså av noveller, nio närmare bestämt. Sist kommer en ordlista.

Likt många musikalbum som består av separata stycken som formar en slags helhet, så formar också dessa separata historietter en sammanhållen helhet.

Helheten kan sammanfattas i "kaddish", som är bokens titel liksom titeln på den första historietten. Kaddish betyder helig och är en bön. Kaddish läses bland annat efter att en släkting gått bort. Mer om kaddish förklaras i bokens början.

Jag skulle också kunna beskriva helheten som att jag är en länk i en historisk kedja. Där jag har en historia som föregår mig och som berör och påverkar mig. Flera av karaktärerna berörs av sin historia, men vet inte riktigt hur, för de har inte fått den förklarad för sig. Och det har ett behov att få den förklarad. Det kan förklara mycket och vara en lättnad och att få veta om familjens historia, och för länken före lättande att få dela med sig av, även om det smärtar.

I varje historiett är det oftast en huvudperson. Och det är ofta så att det är generationen före som varit med om fruktansvärda saker tidigare i sitt liv, saker som påverkat och påverkar hela livet. Och även om det hemska är övergånget sedan länge och man försöker leva normalt, så finns det förflutna ändå med. Det finns en hel del sorg och vemod i boken. Men, det är också värme i boken, och det är människor som gör så gott de kan. Det är inte bara lätt att vara människa.

Det var lite av mina minnen och tankar om boken Kaddish, så här några dagar efter läsningen. Läs den gärna du också! Bland annat kan du köpa den direkt av författaren på hans hemsida: http://www.bronett.se.

Henrik Hemrin
19 september 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 19 september 2019

Senast uppdaterad 19 september 2019

• Böcker - Books

Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, sjöng Gösta Jonsson på 1930-talet.

Då var det förmodligen fet grädde som gällde.

Nu finns det också kaffegrädde med 10% fett. I kaffeautomater finns något som kallas typ "kaffe med vitt". Och förr så fanns också gräddersättningen Prädd, som Björn Gillberg använde som tvättmedel.

Idag finns också "margarinkaffe", även om det på förpackningen helt enkelt heter "kaffe". Jag antar att man inte får kalla det för grädde. Men lite konstigt att man får kalla det kaffe, för det är det inte heller. 

Innehållsförteckningen för Kelda Kaffegrädde är kort och gott:

• grädde 

Innehållsförteckningen för Milda Kaffe är lite längre:

• skummjölk
• rapsolja
• vatten
• socker
• emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror)
• stabiliseringsmedel (E339)
• förtjockningsmedel (natriumalginat)
• naturlig arom (mjölk)
• färgämne (karotener)

Jag tar det vita som bjuds. När jag inte dricker svart kaffe. 

När Dan Hylander serverar svart kaffe till sin kära, så är det bland annat svart kaffe och poesi, svart kaffe och drömmeri, svart kaffe och lite självironi. 

Och själv tar jag gärna påtår och tretår, eller One more cup of coffee before I go, to the valley below, som Bob Dylan uttrycker det.

Henrik Hemrin

6 september 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 06 september 2019

Senast uppdaterad 06 september 2019

Jag ringde till Skatteverket. Som hos så många andra myndigheter, inrättningar så är det inte en människa man talar med först. Icke-människan sa  att jag skulle tala som vanligt som blev jag upplyst om.

Mitt ärende var lite svårformulerat för mig, så jag pratade helt enkelt på. Icke-maskinen fattade inte utan bad mig om föklara lite mer. Vid något tillfälle frågade den om jag ville xxx. Jag svarade nej, jag vill... Och så höll det på några frågor och jag pratade på tills icke-människan kopplade mig via telefonkön till en människa. Efter några minuter med människan var ärendet utrett. 

Dessa icke-människor kallas ibland AI eller Artificial Intelligence, artificiell intelligens. Men njae, så intelligenta är de inte alltid. 

Apropå AI så har man ju alla de fem stora amerikanska bolagen, Google, Apple, Facebook, Amazon och Microsoft, blivit påkomna att de har människor som lyssnar på röstigenkännade "hjälpmedel". Så AI är inte alltid bara AI.

Vill och vågar du ha smarta högtalare med mikrofoner i ditt hem?

Henrik Hemrin

2 september 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 04 september 2019

Senast uppdaterad 04 september 2019

• Privacy and Security

Böckerna jag läst: 1 sekund bara och Falling Petals, av Henry Bronett.

Produktspecifikationer, kvalificeringsrapporter, liksom processinstruktioner- och flöden, är några typer av alster jag ofta skrivit professionellt. De ska vara så precisa, entydiga och kortfattade som möjligt. Nu har jag läst två diktböcker. Dikter är ofta raka motsatsen när det gäller att vara precisa och entydiga, måhända kan de ha en viss likhet i mina tekniska alster i att vara kortfattade jämfört med skönlitteratur.

Har jag läst klart dessa två böcker? Jag har läst dem från pärm till pärm en gång och sedan lite mer. Med dikter är det lite som musikskivor; man läser eller lyssnar liksom inte bara en gång och sedan lägger man dem till handlingarna. Man läser flera gånger. Först, kanske, från pärm till pärm. Sedan lite hopp hit och lite hopp dit.

Bägge dessa poetiska verk kombinerar text och foto. Medan Falling Petals har skarpa bilder, så är fotona i 1 sekund diffusa i sin karaktär. Varför framgår av boken.

Att läsa diktböcker hör inte till vanligheterna för mig. Men roligt att göra det ibland, som nu! "Te" är en som tilltalade mig, en dikt som likt te ger en varm känsla. "Hur upphör en människa?", är ett exempel som skapar mycket dystrare känslor, som påminner om att långtifrån allt människan gör är gott. Falling Petals har texter som är kopplade till livsresan, till exempel dikten kopplad till Centaurea Cyanus om nyttan att få hålla i någon annans varma händer. Som sagt, dikter läses med fördel flera gånger. Då upptäcker man mer. Eller associerar helt annorlunda, beroende på i vilken situation och stämning man är i vid läsningen. Jag är inte klar med dessa två böcker.

1 sekund bara är på svenska och utkom 2019. Falling Petals är på engelska och utkom 2018. Dessa och andra verk av Henry Bronett finns att köpa direkt från honom på hans hemsida.

Tack vare att jag följer Twitterkontot "Böcker jag läst" så hittade jag detta författarskap. Tack Maria för tipset! På Twitter finns för övrigt Henry också.

Henrik Hemrin
19 augusti 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 19 augusti 2019

Senast uppdaterad 19 augusti 2019

• Böcker - Books

Detta Esso samlarhäfte för bensinköp är från 1970-talet troligen. Ett märke, 25 öre för 10-19 liter. När häftet var fullt fick man således 5 kr rabatt på nästa inköp. Detta häfte blev av någon anledning aldrig inlämnad, och nu är det för sent. Det var förstås mina föräldrar som stod för bensininköpen, men jag fick klistermärkena, som jag klistrade in, och fick som jag minns denna bonus.

Jag minns att flera andra bensinmärken hade liknande system. 

Henrik Hemrin

17 augusti 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 17 augusti 2019

Senast uppdaterad 17 augusti 2019

• Nostalgi - Flagnande minnen

Den i Småland födde Vilhelm Moberg skrev många böcker. Jag har läst flera av hans böcker, liksom som så många andra sett filmatiseringar. Jag minns också att jag såg Rid i natt på anrika Växjö stadsteater, även om det väl var en del i skolundervisningen. 

Min favorit av de som jag läst är Din stund på jorden. Inte minst för titeln, jag tycker titeln är fantastisk som ger så mycket eftertanke och reflektion. Ovanpå det är filmatiseringen är gjord i min fars hembygder, trakter där jag också känner mig hemma, och inte så många mil från min födelsestad Växjö. Boken är både sorglig och vacker att läsa. Alberts bror Sigfrid sa "Ska du gå med till bäcken på söndag?". Att gå ner till bäcken, en plats med händelser som betyder något speciellt i ens liv. Förutom att läsa boken, vill jag även tipsa om att filmatiseringen ligger fritt på SVT Öppet arkiv.

Hans kanske mest kända böcker är utvandrarserien: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Också detta är fantastiska böcker att läsa. Om Småland och ett Sverige för inte allt för länge sedan. Om Sverige som ett land som var svårt att leva i med för många munnar att mätta. Många lämnade Sverige. En del för att man var mer eller mindre förföljda för att man inte hade den rätta kristna tron. Men framför allt lämnade man för att få ett drägligare liv. Böckerna ger läsvärde både för tillbakablick på historiska skeenden och som spegling över hur människor istället på senare årtionden kommer till Sverige.

Andra boken heter Invandrarna. Och visst talar vi mycket om invandrarna, invandrare, invandring i Sverige idag. Både de som själva vandrat in. Liksom de vars föräldrar vandrat in, som själva aldrig vandrat in, beskrivs inte sällan som invandrare. Och jag tänker hur länge måste en invandrare vandra för att inte längre vara en invandrare?

Det leder mig till tredje titeln: Nybyggarna. När man invandrat och börjar sätta ner sina bopålar i det nya sammanhanget, så bygger man upp något nytt. Inte glömma det man utvandrade ifrån. Men ändå bygger man något nytt.

Jag tänker, kan inte nybyggarna, nybyggare, vara bättre ord för de som avslutat sin invandring till Sverige och nu bygger vidare på sina liv?

Nybyggarna.

Henrik Hemrin
13 augusti 2019

Uppgifter

Kategori: Ord & Words

Publicerad 13 augusti 2019

Senast uppdaterad 13 augusti 2019

• Böcker - Books