Jag sitter med boken Värendsbygder 2024 i mina händer. Foto: Henrik Hemrin.

Värendsbygder 2024 av Norra Allbo Hembygdsförening

Så har jag under julen haft nöjet att läsa årsboken Värendsbygder 2024, utgiven av Norra Allbo Hembygdsförening.

Boken är på drygt 200 sidor och är traditionsenligt tryckt av Lindströms Tryckeri i Alvesta. Boken innehåller tio artiklar från de socknar som ingår i Norra Allbo, skrivna av olika personer. I år är det flera av artiklarna som är en fortsättningsartikel från föregående år eller som har en planerad fortsättning nästa år.

Den första berättelsen är om Hagaparken i Alvesta. Trots att Alvesta är en plats som jag besökt otaligt med gånger genom hela livet, så kan jag inte minnas att jag alls varit i denna stadspark. Jag var tvungen att leta upp på kartan var den ligger. Nu vet jag lite mer om den.

Nästa kapitel centrerar också runt en plats i Alvesta. Men i detta fall en plats som jag är mycket väl bekant med, nämligen järnvägen i Alvesta under perioden 1980-2013. Artikeln är skriven av en person som arbetade där under denna period och beskriver både arbetet bakom kulisserna och det jag som tågresenär ser mer direkt. Under i stort sett hela denna period 1980-2013 har jag varit en frekvent besökare, och igenkänning av utvecklingen och förändringen vid järnvägen och stationen i Alvesta är stor.

Det sista kapitlet tilldrager sig i Ör, och mer specifikt om "Livet på Hylte Övregård under åren 1925-2024". En intressant berättelse om vardagen för människorna där, genom flera familjegenerationer. Så här i dessa dagar när det talas mycket om krig och försvar i Sverige, så citerar jag detta stycke från sidorna 184-185 som tilldrager sig den 9 april 1940: "...när den lilla familjen cyklade grusvägen fram till Ör för att delta i söndagens gudstjänst. På kyrkbacken möttes familjen av kantorn som per telefon fått ta emot meddelande om att John skulle inställa sig på stationen i Moheda samma dag för mobilsering med anledning av Tysklands invasion av Danmark och Norge. [...] Det bestämdes att John skulle ta tåget från Växjö senare på dagen dit tåget från Moheda skulle ankomma vid kl. 15:30 för vidare transport mot okänt mål. ...". Det är inte så länge sedan, 1940. Vad omvälvande det måste vara att söndagsfriden på väg mot gudstjänst byts mot order för krigsinställelse i ett pågående krig.

Däremellan finns en berättelse om Moheda växelstation, ett ämne som tilltalar en telekomingenjör som jag.

Kapitlet "Hembygden som läromästare" består framför allt av ett återgivet tal i Hjortsberga hembygdsförening 1992. Talhållaren hade ett arbetsliv som antikvarie, såsom dokumentation av kyrkor för Riksantikvarieämbetet. Där finns ett stycke som är likt dagens diskussion om skogen, från sid 73: "Min barndoms skog skiljde sig starkt från det moderna skogsbrukets monokulturer där man inte ser skogen för bara trän, där det inte finns plats för ekologisk mångfald och de många markens minnen som kan ge skogen en speciell, kulturhistorisk dignitet. Minnet av hembygdens bondeskog har många gånger gett mig argument i kulturmiljövårdens och naturvårdens fortlöpande talan för ett mer varierat skogsbruk som tar hänsyn till miljö och historiska värden."

Jag ska inte gå igenom alla kapitel utan avslutar här med en notering om kapitlet "Eva Spångbergs konstverk i Alvestabygden". Artikeln är ett tips om en rundtur till några kyrkor inom Svenska kyrkan i området där man kan studera flera av hennes träkonstverk och samtidigt läsa, eller sjunga, de psalmförslag som artikeln har vid respektive konstverk.

Årsboken finns att köpa i vissa bokaffärer eller direkt från föreningen. Et tips är att bli medlem i föreningen, då ingår nästa årsbok till en mycket låg kostnad och som är ett bra sätt att stödja denna fina förening.

Henrik Hemrin

29 december 2024