Bibelberättelsen om den barmhärtige samarien finns med mig.
Jag funderar på "hjälpa eller stjälpa min nästa" som en måttstock.
Först och främst i hur jag själv agerar.
Att hjälpa nära och kära är naturligt som utgångspunkt, men sedan beror det förstås på frågan och möjligheten.
Det blir svårare när det kommer till personer jag inte känner.
Men likt den barmhärtige samarien så är ändå målsättningen att hjälpa min nästa oavsett vem denne är.
Det är här jag tänker att måttstocken för mina ord och handlingar kan vara "hjälpa eller stjälpa min nästa".
Utan att för den skull inte ta hänsyn till mina egna behov.
Samma måttstock kan förstås användas för hur andra agerar. Här kommer samtidigt en annan visdom från Bibeln in, att det kan vara lättare att se grandet i den andres öga än stocken i mitt egna öga.
Men jag tänker också på politiker och andra makthavare. När politiker, partier, kommun, region och landet med vår regering, samarbetspartier, opposition och riksdag liksom EU lägger fram förslag och beslutar. Hur betraktar och behandlar det som framläggs min nästa? Om det hjälper eller stjälper min nästa kan vara en måttstock att använda för om det som framläggs är bra eller dåligt.
Henrik Hemrin
24 november 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Tolvslaget i P1
Trygghet och allvar
Stannar upp
reflekterar.
Henrik Hemrin
4 november 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Reparationsarbete pågår av halmtaket på ladan som står ute på odlings- och betesmarken. Platsen är Agnaryds by, Mistelås socken, i Småland. Det är 1940-tal. Det är min far och farfar som är uppe på taket för att laga halmtaket. Notera också klädseln man hade på den tiden vid arbete. Detta är från den tiden när halmtak var ett av de naturliga alternativen för att täcka ett tak. På dessa marker där ladan är belägen var det inte bara odling och ängar, utan också kor och hästar betade och kunde vara i ladan på sommaren. Hästräfsa och annat kunde förvaras här. Ladugården låg vid boningshuset en bit bort. Det var inte bara familjens egna kor som betade här utan man lät även andra ha kor och hästar här mot ersättning. De som arrenderade betefick betala lite för varje ko som betade, och hästarna var dyrare. De utomstående som kom och mjölkade sina kor kunde ibland vara rädda för tjuren som min farfar och farmor med familj hade.
Ladan revs under några varma sommardagar och året var ungefär 1969. Det var min far, farbror och mor, och jag var också med dessa dagar. Någon dag var min far och farbror själva och rev. Då hade ladan tjänat ut sitt syfte sedan många år och var i mycket dåligt skick, även om den hade fått tjänstgöra som förråd av några saker. Jag minns det som just väldigt varma dagar och att vi hade lite för lite dryck med oss. Vårt hem var ca 4 mil bort, och min farbrors än längre bort. Huvuddelen av marken inklusive bostad i Agnaryd (och innan dess i grannbyn Kexås) hade min farfar och farmor sålt för länge sedan när livet som bönder blev för slitsamt och familjen flyttat till ett samhälle ett par mil bort. Vi la resterna av den rivna ladan i en liten sänka, en nivåskillnad, strax brevid ladan för att med tidens rätt multna bort. Någon sak kanske vi slängde på tippen. Och någon sak sparade vi och tog med oss hem. På det stora hela var ladan vid rivning tom.
Även om ladan bara var något hundratal meter från bebyggelsen i byn så låg den avskilt. Ett barndomsminne jag har från 1960-talet innan vi rev ladan är att far besökte ägorna och var framme vid ladan. Då sprang det ut någon okänd människa från ladan och sprang till skogs. Gissningsvis en person som av någon anledning överrumplades av att det kom en människa till denna undanskymda plats. Inget farligt hände, vem han var och om han stal något av de saker som förvarades där är glömt eller fördolt.
Jag har lite svårt att få ihop ladan och landskapet i det här fotografiet. Jag funderar på om papperskopian möjligen är spegelvänd, men den är nog rättvänd. Det är trots allt 50 år sedan ladan revs och lägg till 20–30 år till sedan bilden togs, så inser jag att minnen blir svagare och liksom arr landskapet förändras. Ladan ligger bara ett par meter från kanalen och en bro över kanalen. Staketet i vänstra kanten har nog med kanalen att göra. Ladan hade också vad vi minns, far och jag, en vinkel mot söder som inte syns på bilden. Det fanns inga fönster och ingen stenfot på denna lada.
Jag vet inte vem som är fotografen, säkert någon släkting eller närboende. De är hämtade från familjesamling men detaljer såsom fotograf är bortglömt. Om du vet vem som fotograferat, så berätta för mig. Det är papperskopior, ca 6x9 cm som jag utgått från (jag har inte tittat på originalet på ett tag). Jag har skannat in pappersbilderna med en flatbäddsskanner i tiff-format och sedan beskurit och behandlat i mjukvaran RawTherapee. Jag använder digiKam som katalogprogram, det går bra att behandla bilder där också, även om största styrkan för mig är katalogiseringen. Jag är nybörjare på bägge programmen. Jag vill också nämna att bägge dessa program har en fri och öppen källkod, de är helt fria att använda och finns för Windows, macOS och Linux. Åtminstone digiKam vill gärna ha donationer av oss användare.
Den andra bilden, närbilden, har publicerats i boken Värendsbygder 2021 som ges ut av Norra Allbo Hembygdsförening.
Henrik Hemrin
16 oktober 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Bush with red berries in autumn. The berries size are 5-10 mm.
Nikon D90
AF Nikkor 50 mm f/1.8D
f/8.0
1/400 s
ISO 500
50 mm
Raw photo developed and adjusted in RawTherapee 5.9.
Henrik Hemrin
4 October 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
My impression, without facts, is that my Facebook flow last year or so has become even more cluttered with advertisments and suggestions for me.
If that is correct, I do not know if it is because how Facebook configures or if there are less content published by my friends.
Furthermore is my impression also that those ads and suggestions have become more weird and odd. Hardly anything is of any relevance nor interest to me - which is a positive sign that they are random or common and not based on analyse of me. But several suggestions are strange also as common suggestions when not related to a profile.
Maybe Facebook knows too little about me to get a profile of me, which is positive for me. I belong to extremely few groups, very seldom interact with anything else than posts directly by friends or groups and I have the Firefox Facebook container extension active on my normal Firefox browser. I have not used Facebook or Messenger app for a very long time, I believe far more than a year. I only use a browser, almost only Firefox. I often post content on my Facebook, but I cannot hardly see any relation between them and below. I know I have liked someones post about ice hockey lately, but another club. And I think two from the flow below have been liked by friends. But for the remaing below, I have no guess.
So today, 22 September 2023 around 22:30 I took a screen shot of the first 15 ads and suggestions in my flow. Content from friends or any groups, reels etc are excluded. I think the flow sometimes has been even more weird than tonight.
This photo (you can magnify to see more in detail) shows those first fifteen ads and suggestions for me. What do you think? 
Henrik Hemrin
22 September 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Om man börjar med ett antal fingerfärger i olika klara färger och sedan geggar runt dem så blir det grått.
Ibland säger vi den grå vardagen.
Det kanske är för att vi geggar ihop detaljerna i minnet och inte ser alla färgerna som vardagen består av.
Henrik Hemrin
16 september 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Här och nu
är min stund på jorden.
Henrik Hemrin
13 augusti 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Mina vänner av Emmanuel Bove
Bokförlaget Lind & Co. 2015.
Det här är en rolig bok i sin sorglighet. Med igenkänningsfaktor som jag kanske helst inte vill känna.
Boken börjar med ett riktigt bra förord. Det är av längre karaktär, som förutom att inspirera mig till läsning både introducerar boken och ger egna tankar av förordsförfattaren Kristoffer Leandoer.
Boken är skriven 1924. Den kom på svenska inte förrän 1986 och sedan ny utgivning 2015 som är den jag läser, bägge gångerna i översättning av Katarina Frostensson. På franska heter boken Mes amis. Det är en kort bok som stannar på sidan 126.
Miljön är Paris. Det är mellankrigstid några år efter första världskriget. Bokens huvudperson är Victor Bâton. Och han är verkligen huvudperson. Allt kretsar runt honom, och inte minst inne i hans inre. Hans inre tankar, hans självupptagenhet, tycka synd om sig själv och ensamhet. Längtan efter vänner. Dagarna spenderas mycket mycket till fots vandrande runt på Paris gator. Han är krigsinvalid och har invalidersättning klassad som invalid till femtio procent. Han tolkar allt som omgivningen tänker, gör och inte gör, med sig själv i fokus för deras handlingar och tankar. Han övertolkar. Han saknar att ha en vän, en manlig vän. Han saknar också en kvinna att älska. Boken är uppdelad i några möten med olika personer, hur de utspelar och utvecklar sig, för att inte säga avvecklar sig.
I förordet skriver Leandoer "Mina vänner är obehaglig och befriande på samma gång - förutsatt naturligtvis att man kan erkänna sitt syskonskap med romanens huvudperson, denne räddhågsne undergivne fege late fördomsfulle krake som längtar så fruktansvärt efter gemenskap men ändå undviker varje tillfälle till den som bjuds: Alla har vi känt oss som Victor Bâton."
Jag hittade till den här boken tack vare ett tips från AT på Mastodon; tack!
En bok definitivt för mig. Kanske för dig!
Henrik Hemrin
31 juli 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
I sällskap med döden av Ingvar Carlsson
Albert Bonniers förlag, 2023.
Detta är den vackraste bok jag köpt på mycket länge. Omslaget är intensivt rött med lyster. Omslaget har en textur som är eller påminner om textil. På det röda ligger en ros i svart med författarens namn och boktitel i silverfärgade versaler. Det är också en ovanligt liten bok i formatet. Papperet i boken är också fint, men storleken på bokstäverna hade gärna fått vara större.
Boken är personligt skriven, som en memoarbok med döden som hållpunkter för vilka livsberättelser som boken innehåller.
Redan prologen handlar om döden, ett plötsligt dödsfall i släkten som skedde före hans tid men som präglade barndomen. Han brottas angående detta dödsfall med det svåra existensiella förhållandet att om inte det tragiska dödsfallet hade inträffat, så hade han själv aldrig kommit att existera.
Boken berör barndom, uppväxt, studier bland annat i Lund, uppenbarligen hade han läshuvud. Fotboll och annan idrott som intressen. Föreningsliv och inte minst när så småningom politiken kom in i hans liv. Kärleken. Naturen som han lärde sig uppskatta med start i vandringar på helger och liknande tillsammans med sin far och hur naturen varit viktig i hela hans liv. Om det knapra och slitsamma arbetarlivet för hans mamma sedan hans far dog knall och fall i yrkeslivet. Om jämställdhet och orättvisor. Om militära livets blandade känslor med kamratskap men också "Men det var en märklig känsla att jag dag efter dag fick lära mig att inte bara försvara mig själv, utan också hur jag så effektivt som möjligt skulle kunna döda andra människor".
Ett av mina första konkreta minnen är någon TV-intervju med Ingvar Carlsson när han blivit Framtidsminister, även om jag känt till honom tidigare. Hans liv har i högsta grad varit i politiken. Mycket av bokens berättelser, liksom flera sällskap med döden, är relaterade till politikens värld. Inte minst ond och bråd död. Där finns också tillfällen av nästan-död, om olika incidenter han själv var med om.
En död, som ännu inte hänt, gäller hans fru och var det svåraste kapitlet att skriva skriver han. Hon lever ännu och han gläds åt det, men boken tar också upp smärtan av hur hon förändras av Alzheimers sjukdom och nu sedan en tid bor på äldreboende.
Sista kapitlet handlar om Rwanda och skörheten han insett att demokratin har, och vad som krävs för att försvara mänskliga rättigheter och stärka demokratin. Apropå mänskliga rättigheter så har jag absolut för mig att jag såg honom och förmodligen hans fru för numera rätt många år sedan på Mänskliga rättighetsdagarna som då hölls i Immanuelskyrkan i Stockholm. Han ser med oro på Sverigedemokraterna, ett parti som han beskriver som högernationalistiskt parti med rötterna i nazismen. Hur de borgliga partierna Moderaterna och Kristdemokraterna förändrats till att samarbeta med dem och att märkligt nog Liberalerna också anslöt sig till det blocket. Hans budskap, med bl a erfarenheterna från att utreda FNs roll vid Rwandas folkmord är att om man ger detta parti ett lillfinger tar det snart hela handen. Lär av historien och lär av omvärlden manar Ingvar. I bokens epilog finns också klimatkrisens globala hot.
Även om boken reflekterar över något så tragiskt som döden och hur olika dödsfall präglat honom, och om oro han ser idag över läget med demokrati, mänskliga rättigheter och klimatkris, så känns boken ändå värmande och positiv.
Henrik Hemrin
24 juli 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
När jag tecknade mitt första telefonabonnemang 790 46 med riktnummer 0753 i Televerkets butik på Hallunda torg så ville jag inte ha med någon titel i telefonkatalogen. Som barn av 60-talet var detta med titlar förlegat och ingen skulle vara förmer än någon annan.
Henrik Hemrin
21 juni 2023
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet