I saw the hot air balloon approaching a minute or two before this shot. It is not uncommon nowadays to see balloons, but this one came very much in my direction and on low altitude.
It was not more time than I could manage to grab my camera. I always prefer to use the viewfinder holding my camera in traditional style. I do not like to take photos by looking at the bigger screen at distance. But this time I could not shoot the normal way, I found, as I could not keep balance with the camera straight up! So I had to keep the camera at a slight distance from my eye and still look into the view finder. Maybe that is the reason I did not get the focus on the sailor as desirable. I also wanted a shot when he turned on the heat and this photo is taken just when it sails away from me. Seconds later the moment was over. So I have to live with a photo without the perfect focus. The photo is also cropped. Photo taken in October 2022.
This time I developed the photo with digiKam, the free and open source software I use as photo catalog (DAM, digital asset manager). However, digiKam can be used for all steps in photo managment from import to export. When I do not use digiKam for development, I have started to explore RawTherapee, also a free and open software.
Manufacturer : NIKON CORPORATION
Model : NIKON D90
Lens ID Number : Nikon AF-S DX Zoom-Nikkor 55-200mm f/4-5.6G ED
Exposure Time : 1/320 s
FNumber : F5.6
Focal Length : 200.0 mm
ISO Speed Ratings : 400
Developed with digiKam.
Henrik Hemrin
14 November 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Recycling.
Apples not suitable for humans can be a nice meal for birds, insects and more before they will become soil in a natural recycling process.
Make : NIKON CORPORATION
Model : NIKON D90
Lens ID Number : Nikon AF-S DX Zoom-Nikkor 55-200mm f/4-5.6G ED
Aperture Value : F6.3
Exposure Time : 1/320
ISO Speed Ratings : 400
Focal Length : 200.0 mm
Developed with RawTherapee.
Henrik Hemrin
5 November 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Growth. Free of charge.
Mushrooms that thrive where birches and sallow have grown. Early October.
- Manufacturer : NIKON CORPORATION
- Model : NIKON D90
- Lens: Nikon AF-S DX Zoom-Nikkor 18-55mm f/3.5-5.6G ED
- Focal Length : 30.0 mm
- FNumber : F8
- Exposure Time : 1/250 s
- ISO Speed Ratings : 400
Developed with RawTherapee.
Henrik Hemrin
3 November 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
På min morfar och mormors lantbruksgård i Grönaberg by i Småland fanns en liten transformator i ett litet hus på linjen. Huset låg ungefär ett hundratal meter väster om boningshuset och dito söder om brygghuset. Det var ett liten träbyggnad som såg ut som ett litet torn och var väderskydd för transformatorn.
Som jag minns hade min morfar något ansvar för den och fick någon ersättning för det av elbolaget. Så småningom så behövdes inte byggnaden längre, nya transformatorn var väderskyddad i sig och satt direkt på stolpen i fria luften.
Det borde ha varit någonstans i början på 1970-talet som byggnaden togs bort. Min morfar plockade ner den gamla byggnaden och tog bort spiken ur brädorna. Spikarna las i en låda efter att de hade rätats ut. En spik kan ju självklart användas mer än en gång! Huruvida just dessa spikar verkligen har återbrukats vet jag inte, men de sparades för att vara förberedda för det.
Nertecknat efter mitt bästa vaga minne. Släktingar och grannar må gärna bekräfta eller klargöra.
Henrik Hemrin
31 oktober 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag kom att tänka på ett uttryck som jag har med mig från uppväxten, som går ut på "att inte låta maten förfaras". Att se till så mat äts upp och inte behöver slängas.
Jag kollar order förfaras i SAOL: gå förlorad, fördärvas.
Och i SO: bli oanvändbar särsk. om matvara, på grund av olämplig förvaring.
Det viktiga i att vårda maten som vi lever av. Förmodligen sprunget i en tid när det inte var ett överflöd av mat som nu när jag skulle kunna slänga mycket mat och ändå överleva utan problem.
Att inte låta mat förfaras speglar mitt förhållningssätt till mat. Självklart är jag inte felfri.
Henrik Hemrin
26 augusti 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Frustration
När ansvar och befogenhet inte hänger ihop så skapas frustration. Det kan till exempel vara arbetsuppgifter man har ansvar för men inte har befogenhet att ta beslut som behövs för att genomföra arbetsuppgiften.
Svensk ordbok (SO) förklarar frustration som "besvikelse över att vissa behov inte tillfredsställts".
Ansvar är delvis inte så passande ord för dessa tre frustrationer. Men i olika grad har jag ett ansvar för att förbättra och inte göra värre, och vissa befogenheter har jag. Men även om jag gör allt som är rimligt att jag gör, så räcker inte det, utan det kommer an på vad så många andra gör också. Detta skapar frustration.
Jag listar de tre välända ämnena kortfattat:
Covid-19
Virussjukdomen som torde startat 2019 och som klassades som global pandemi under våren 2020. Det är en sjukdom som sprids mellan människor (och väl en del djur). Ett virus syns inte. Man ser heller inte vilken som är sjuk i Covid-19, i alla fall inte till en början och kanske inte alls eller syns ungefär som en vanlig förkylning. Den som blir sjuk kan bli allt mellan nästan inget sjuk till död av viruset. Viruset har påverkat individer och samhället enormt under ett par år över och hur vi kan interagera med andra människor. Den naturliga närheten till andra människor hålls tillbaka i olika grad.
Vaccinet som nu finns ökar chansen att både överleva och inte bli allvarligt sjuk. Viruset tros komma att finnas länge till med risk för att förändras till en farligare sort. Även här i Sverige där situationen är relativt bra så påverkar den fortfarande interaktionen med andra, vaccination fortsätter och det överskuggar att det kan bli värre igen.
Som individ kan jag till viss del påverka sjukdomen för mig och andra människor, men full kontroll har jag inte.
Ryska invasionen och krigföringen i Ukraina
Det var först en hotfull period med militärsammandragningar nära Ukrainska gränsen. Den 24 februari bröt invasionen ut i blodig och dödlig attack på Ukraina. Det chockade många. Helt naturligt.
Människor i Ukraina påverkas på ett fruktansvärt sätt med död, skada, lidande, uppbrott, materiell förstörelse, sorg, osäkerhet och allt. Även många ryssar och även belaruser drabbas förstås, direkt och genom sanktioner.
Vi andra utanför Ukraina påverkas av att vi känner hotet att våra länder också kan invaderas. Vi påverkas av flyktingströmmar, prisökningar, brist på varor, svält med mera.
Det finns saker vi kan göra som individer och samhälle. Som att skänka pengar till behövande, vara sparsam för att ha råd till det man behöver, rusta försvar och så vidare.
Som individ kan jag göra vissa saker, men krig och krigshot, där har jag heller inte full kontroll, långt ifrån.
Klimat och miljö
Klimatet med den globala uppvärmningen av koldioxid, metangas med flera gaser har varit under diskussion under många år. Även andra miljöproblem finns med i diskussionen, även om för närvarande är den globala diskussionen framför allt fokuserad på den globala uppvärmningen.
1972 höll FN-konferensen om mänsklig miljö i Stockholm, som följdes 1992 av FN-konferensen om miljö och utveckling i Rio, för att ta två aktiviteter en bit bak i tiden. Vi har varit kunniga om problem en lång tid. Samtidigt är problemet svårt att konfirmera - vad av det som händer nu beror på global uppvärmning orsakad av människan och vad är naturliga variationer. Även om globala uppvärmningen påverkar snabbt nu, så är det ändå ett långsamt förlopp. Mycket långsammare än utbredningen av Covid-19.
Jag som individ kan göra en hel del i hur jag lever, påverka min arbetsgivare/arbetsplats. Samtidigt är det svårt att veta vad som spelar roll i vad jag gör, och vilket av alternativen jag står inför som är bäst.
Som individ kan jag alltså göra en hel del saker, men jag har verkligen inte full kontroll på egen hand, långt långt därifrån.
Så
Så, det bygger lätt upp en frustration att dessa allvarliga saker pågår och samtidigt är jag så liten och bara kan göra en liten snutt av det som behövs.
I denna globala värld behöver vi verkligen samarbeta.
Henrik Hemrin
24 augusti 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Mitten. En måttfull stridsskrift i polariseringens tid. Per Svensson och Svante Weyler.
Mitten är en bok om Sveriges riksdag och svensk inrikespolitik såsom landet ligger halvåret innan valet 2022, med tillbakablickar på hur vårt samhälle och demokrati har formats och förändrats de senaste sådär 150 åren.
Mitten innebär inte en politik mittemellan. Författarna ger "två gemensamma insikter som definerar mitten: 1) Ett levande samhälle kommer alltid att präglas av ideologiska stridigheter och intressekonflikter. 2) Politikens uppgift är inte att eliminera dessa konflikter utan att civilisera och kanalisera motsättningarna och, förhoppningsvis, göra dem produktiva. Formaliserad oeninghet syftande till överenskommelser och kompromisser är demokratins väsen."
Nu har "kulturella" värderingsfrågor fått stor plats i politiken och de har blivit viktiga frågor. "Man röstar inte om Guds existens, människans natur eller nationella 'identiteter'", menar författarna.
Det mest bekymrande partiet är Sverigedemokraterna. "För ett parti med siktet inställt på djupgående samhällsförändringar är flexibilitet och pragmatism i frågor man egentligen inte är intresserad av ett billigt pris att betala för en maktposition", skriver de om SD och fortsätter "främlingsfientligheten egentligen är sekundär. Det primära är rädslan för det 'splittrade' och 'själlösa'. Det primära är längtan efter ett föreställt lyckligt 'folkhem' utan konflikter, ett samhälle där folkviljan aldrig möter något motstånd."
Det är den liberala demokratin som författarna strider för. Statsindividualism, där den individuella frigörelsen där vi får vara olika är fullt tillåten, samtidigt som vi bejakar ett solidariskt samhällsbygge, är också ett sätt att förstå mitten där vi ska starta politiken.
Författarna är bekymrade över vår regeringsform där regeringen kan tillsättas utan majoritet med sig, bara den inte har en majoritet mot sig. Det kan fungera när vi har stora partier, men i dagens läge med många småpartier så är det inte en bra modell, särskilt när outtalade pragmatiska regler för arbetet bryts - där decemberöverenskommelsen och januariavtalet innehöll element som var till att formalisera en del av dessa outtalade spelregler för att en regering skulle kunna arbeta trots hur en regering tillsätts. Och eftersom inget talar för att vi kommer inte kommer ha flera småpartier och få storpartier med 40% i framtiden, så borde man ändra detta i regeringsformen.
Kompromisser, koalitioner och samarbete är eftersträvansvärt.
Kapitlet om skolan känns när jag när jag läser det som intressant men jag är samtidigt undrande till hur det passar in i bokens syfte. Men i deras fempunktslista för åtgärder i slutet av boken, riktad till våra lagstiftare, framgår att de ser skolan som så viktig därför att den lägger grunden för det gemensamma i samhället.
"En ideal mittenpolitiker kan ha mycket distinkta och spetsiga uppfattningar i olika frågor. Det som gör henne till mittenpolitiker är att hon inte låter vare sig principfasthet vad gäller demokratins ramverk eller pragmatismen när det handlar om sakfrågor rubbas av iver att dra samhället som helhet åt vänster eller höger."
Flera partier har nu rört sig bort från mitten menar de. Men de är tveksamma till att väljarna har gjort det.
Det här är andra boken på kort tid som jag läser som har två författare. Jag blir nyfiken på hur de jobbar ihop. Hur de delar upp skrivandet. Hur de diskuterar resultatet. Hur mycket de gör på var sin kammare respektive tillsammans i någon form.
Detta är en läsvärd bok som jag i stora delar sympatiserar med. Väl värd att läsa nu innan vi ska diskutera och gå och rösta i september.
Henrik Hemrin
28 juli 2022
PS. Marie Demker har också läst boken och skriver: Motstånd från mitten? DS.
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Skogen. Den gröna tråden. En reportagebok om det svenska familjeskogsbruket. 126 sidor. Utgiven av LRF Media AB. Texter producerade av redaktionen på tidningen Land Lantbruk och Land Skogsbruk. Redaktör: Maria Gramer. 2022.
Bokens fokus är korta reportage med ägare till familjeskogsbruk, som kompletteras med insprängda sidor med korta fakta relaterade till skog och särskilt till familjeskogsbruk. Tyvärr indexeras inte faktasidorna i innehållsförteckningen. Att fokus är på just familjeskogsbruk ligger nära till hands eftersom boken ges ut av LRF Media som är knutet till Lantbrukarnas riksförbund.
Reportagen börjar med skogar i norr och går genom Sverige till söder. Texterna är relativt korta, några sidor, och inkluderar mycket fotografier - en del relaterade till det specifika reportaget och en del mer allmänna. De hade gärna fått skriva något mer om respektive fotos kontext.
Varje reportage innehåller en faktaruta med rubriker såsom skogsbestånd, skogsbruk och skogsstrategi.
Boken berättar att i Sverige finns det 313 084 enskilda skogsägare (Källa: skogsstyrelsen 2020) och dessa äger 48% av den produktiva svenska skogsmarken. 24% av den produktiva skogsmarken ägs av privata bolag och 21% ägs av stat, kommun och kyrka. Sedan återstår 7% som ägs av ospecificerade.
Det framgår inte hur skogsägarna valts ut för reportagen. Jag tycker mig känna igen några reportage från tidningen Land Skogsbruk. Jag är själv skogsägare men ingår inte i boken.
En annan faktasida tar upp storleken på hyggena, med Skogsstyrelsen som källa. Det medelstora familjehygget är på 3,2 hektar. Storleken är störst i norr och blir mindre och mindre ju längre söderut man kommer. I Götaland, som är mina hemtrakter, så är 80% av avverkningsanmälningarna på mindre än fyra hektar (beroende på aktivitet, så är skogsägaren skyldig att i förväg anmäla vad man avser att göra i skogen).
Jag sätter denna siffra 4 hektar i relation till Nylanda i utkanten av Växjö i Götaland. Området ligger nära flygplatsen. Nylanda har fram tills nu varit landsbygd, alltså skog, åkrar, ängar och liknande. Nu är det som ett "kalhygge" som är markröjt på 140 hektar avsett som "verksamhetsområde", alltså industrimark och liknande, dvs till skillnad från vanliga svenska kalhyggen ska det inte återbeskogas. Okej, det finns lite "natur" också i det planerade verksamhetsområdet.
Som skogsägare tycker jag tidsperspektivet i skogen är häftigt och svindlande. Ett träd som börjar växa nu, vare sig det har sått sig självt eller är planterat, kommer inte vara fullvuxet på kanske 50-75 år, alltså när jag är gammal eller inte alls längre vandrar på jorden. Och mycket av den vuxna skogen vi ser idag grodde i en tid när skogspolitiken var annorlunda än idag. Min uppfattning är att det är lite mer frihet för skogsbrukaren nu i brukandet än för kanske 50 år sedan. Det ger i så fall större möjlighet i mångfald hur skogen kommer att se ut i framtiden, både bruk i form av aktivitet och naturvård i brukad och obrukad form. "Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda. Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den", skriver Skogsstyrelsen om de skogspolitiska målen som riksdagen beslutat. Att visa på mångfalden i familjeskogsägandet är en målsättning med boken.
Reportagen i boken berättar inte sällan att marken går från generation till generation. För de flesta i boken är skogen inte någon huvudsaklig inkomst, men ibland en nyttig biinkomst och kanske för att återinvestera i gården. Jag tror det är stor skillnad i hur viktig skogen var ekonomiskt (direkt och som källa för uppvärmning och byggnation) för den lilla bondgården för hundra år sedan jämfört med familjeskogsägaren idag.
Det är olika mellan reportagen vilka strategier skogsägarna har för avverkningsmetoder liksom balansen mellan "produktion" och ren naturvård. Det är också olika anledning till att man äger skog, där skogsavverkning kan vara en del, och andra är jakt, ströva, bär, svamp och natur i övrigt. En ser sin skogsgård som pensionsförsäkring. En del är direkt praktiskt aktiva medan andra är mer passiva, kanske diskuterar med skogsinspektor och liknande men i stort baserar agerande på liggande skogsbruksplan (grön skogsbruksplan görs för en tioårsperiod).
Skogsägaren Mikael Salomonsson i Jukkasjärvi säger "Som skogsägare här uppe är jakt- och fiskerätten väldigt viktig."
Skogsägaren Berith Bojestig Petersson i Tjuvhult och Borsna (Ryssbytrakten i Småland) säger "Alla vi skogsägare känner ett ansvar".
Henrik Hemrin
5 juli 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Det är tidig natt
Jag öppnar dörren och spanar ut
Där kommer den gående
ganska snabbt
Inte rakt fram på färd
utan i kringelikrokar rör den sig
över gräsmattan
Igelkotten
Jag betraktar den en stund och stänger dörren
Strax kommer det en regnskur
Henrik Hemrin
5 juli 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Jag har läst "Saknad. På spaning efter landet inom oss". Det är en essäbok skriven av statsvetarna Katarina Barrling och Cecilia Garme.
Barrling känner jag igen från SVT valvaka och liknande sammanhang och Sveriges Radios program Spanarna. Garme är i och med denna bok en ny bekantskap för mig.
Jag tycker Saknad är en bra bok. Den ger mig en del ord och förklaringar till samtiden och den sätter igång tankar i mig att fundera vidare själv.
Ressenitiment är ett nytt ord för mig som boken arbetar med. Det är en allvarligare form av den lite mildare saknad som är bokens titel. Ordet ressentiment förklaras bland annat som bitter hågkomst, en känsla av att vara förorättad, som Svenska Akademiens ordbok lyfter fram. Vidare bär ordet ett spår av nostalgi, men till skillnad från nostalgin, som kan vara bitterljuv, är ressentimentet rakt igenom bittert, utvecklar författarna.
Boken skriver om att känna saknad efter ett samhälle som inte längre finns och att den saknaden inte har fått komma till uttryck i samtalet vilket förklaras med att känslor får i Sverige stå tillbaka för förnuftet, och framför allt vissa känslor såsom saknad som anses vara en mindre fin känsla. Men boken pekar på att det inte är fel eller konstigt att känna saknad över att Sverige inte är som förr och man även kan känna saknad samtidigt som man bejakar förändring.
Boken efterlyser mer av att vi pratar med varandra. Författarna noterar att samtal på sociala medier är inte den bästa platsen för samtal med varandra. Utan samtal är där vi lyssnar på varandra, där vi kan medge att det finns en poäng i vad den andre säger. Samtalet var mer vanligt förut genom till exempel föreningsliv i olika former. Vi behöver få tillåtelse att känna och uttrycka saknad. Alla behöver få bli tagna på allvar med sina känslor.
Jag förstår boken som att detta undanträngda samtal, eller undanträngandet att vissa känslor såsom saknad, är en orsak till att Sverigedemokraterna växt sig så stort.
Boken tar ett avstamp i att Sverige är ingenjörsland. Vi är förnuftiga och bra på att strukturera saker, och bara vi arbetar logiskt och rationellt så löser vi allt. Känslor ses i detta ingenjörsland som mindre viktiga Men även om känslor finns så är vissa finare, såsom framtidsoptimism, att vara förändringsbenägen och liknande, jämfört med de fulare känslorna som nostalgi och saknad. Det beror också på vem som uttrycker känslan.
Boken tar upp att Sverige talar om att vi inte har en gemensam kultur. Problemet menar de är att vi visst haft en gemensam kultur, att det är snarare så att Sverige dels är en gammal stat och att den varit så jämförelsevis homogen att vi tagit vår kultur för så given att vi inte noterat den. Några exempel på svensk kultur som jag noterat från boken: ett gemensamt språk, tillit, individualism men samtidigt konformism, motvilja mot konflikt och konfrontation, snålhet/göra rätt för sig, inte göra sig märkvärdig, själv är bäste dräng och jämlikhet. Vi använder tyst tillrättavisande för att uttrycka när någon avviker från kulturen. Vår ingenjörskultur med individuellt oberoende liksom både social tillit och institutionell tillit har skapat att vi använder instituitioner i stället för att lägga ansvaret på släkten att hjälpa varandra.
Det är några av trådarna från de 250 sidorna. Jag lämnar kvar en massa intressanta trådar som får vara ifred från denna reflektion.
Min någorlunda korta och personliga konklusion av boken är att vissa känslor anses i svenska samhället som mindre bra och inte värda att ta på allvar. Dit hör saknad, typiskt saknad av företeelser i samhället som förändrats eller inte finns kvar. Ännu kraftigare än saknad kan detta komma i uttryck i form av ressentiment. Men saknad behöver inte vara dåligt utan kan tvärtom vara naturligt. Och att man saknar något från förr betyder inte att man inte bejakar att förändring både kan vara nödvändigt eller bra. Man kan samtidigt både sakna och acceptera förändringen. Men eftersom saknaden är en dålig känsla så talar man inte så mycket om den. Över huvud taget så talar vi mycket mindre med varandra nu än tidigare. Det goda samtalet, där man samtalar och lyssnar, där man kan acceptera att det ligger i vad den andra säger. Att man över huvud taget respekterar både sina egna och den andres känslor. Förut pratade vi oss tillsammans fram till det goda samhället. Avsaknaden av detta samtal liksom den negativa synen på känslor som saknad har varit grogrund för att Sverigedemokraterna har fått så många röster.
Vi måste tala med varandra, är min kortkorta sammanfattning.
Detta är mina noteringar och reflektioner efter att ha läst boken. Det ska inte ses som referat eller recension av boken.
Henrik Hemrin
22 juni 2022
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet