Läsning också med lukt- och känselsinnen. Här tidskriften Linux Format. [foto: Henrik Hemrin]

Dagens brevlådeskörd av tidskrifter: ett nummer av tidskriften Linux Format! 

Här ska det läsas bland annat om nya releasen av operativsystemet Linux Mint. Linux Mint är min bas och hemmahamn när det gäller Linuxbaserade operativsystem. Nu är det snart dags att gå från 19 till release 20. En dag framöver är det möjligt att jag har Linux som min normala, i stället för Windows och macOS.

Men nu var det inte tidningens textmässiga innehåll jag mest skulle skriva om. Utan dess innehåll av doft och textur.

För detta är ett exemplar i papper av tidskriften. Den finns förstås digitalt också. 

Jag brukar alltid känna in doften av det jag ska läsa, tidskrift, tidning och bok. Liksom papperets textur, tjocklek med mera. Det kan till och med ge minnesassociationer till skriften. 

Gör du det också? 

Visst läser jag digitalt också. Och det har sina egna fördelar.

Men i att stimulera lukt- och känselsinnena, där hänger de digitala texterna inte med texterna på papper!

Henrik Hemrin

11 augusti 2020 

Write comment (0 Comments)

Minihus med bildspel från Österrike [foto: Henrik Hemrin]

Bor du där du tror du bor, och är det de som du tror bor där som bor där? Jag vill dela med mig av tre enkla tips som jag har förstått är bra för att förbättra säkerheten över ens bostadsadress. Du behöver BankID för att göra dessa. Har jag fel i något av tipsen, säg till!

Säkra upp att ingen flyttar på dig

Din hemadress (och särskild postadress)

Skatteverkets hemsida i tjänsten "Spärra obehörig adressändring" så kan du förhindra att någon obehörig ändrar på din adress. Det gör att din adress inte kan ändras av någon annan obehörig utan att du vet om det. Med spärrtjänsten aktiverad så kan din adress bara ändras digitalt. Spärren kan också bara tas bort digitalt. Spärren täcker också tjänsten "särskild postadress".

Din eftersändning med mera av post

Man kan också ha adressändring eller lagring av post via Svensk adressändring. Det täcks inte av spärren ovan utan hanteras via adressändring.se. Där finns tjänsten "Adresslåset". Aktivera den tjänsten så kan ingen annan ändra din posthantering hos dem. 

Kolla om det bor någon okänd hemma hos dig

Skatteverkets hemsida kan du i tjänsten "Visa folkbokförda på samma adress" se och anmäla om du upptäcker att någon obehörig är folkbokförd på din adress. För det finns en viss risk att någon folkbokfört sig hos dig utan att du vet om det. Mitt förslag är att du kollar nu, och sedan då och då. Det är alltså på samma adress där du själv är folkbokförd.

Om du har sommarstuga och vill kolla om någon bor där, då tror jag inte det finns ett lika säkert sätt. Men att det enklaste för hygglig koll är att använda en tjänst typ upplysning.se. Jag vet inte om Skatteverket kan undersöka åt en, men såvitt jag vet finns det ingen direkt självhjälp på samma vis som för adressen där du är folkbokförd. 

Kuriosa om bilden

Minihuset jag håller i handen fick jag av min dagmamma på 1960-talet. Det var nog när de kom hem från en semesterresa som jag fick den.

På baksidan av huset finns ett fönster där man kan titta på åtta bilder från dessa platser: Innsbruck, Zirl, Seefeld, Telfs, Imst Kinderdorf, Landeck, St Anton och St Christoph.

Fönstret på övervåningen på framsidan fungerar som ljusinsläpp och man växlar bild genom att trycka på skorstenen. 

Fototeknik

  • Kamera: Nikon D90
  • Lins: Nikkor AF-S 18-55 f/3.5-5.6G ED
  • ISO Rating: 800
  • Shutter speed: 1/4000 s
  • Aperture: f/5,6
  • Focal length: 50 mm
  • Framkallad i Corel AfterShot Pro 3

Bilden är tagen i kraftigt motljus. Jag har inte använt blixt eller skärm, vilket skulle kunnat ge lite bättre ljus på själva minihuset. Jag har beskurit bilden och "dragit i diverse spakar" i "framkallningen" av bilden, men ingen annan bildbearbetning.

Henrik Hemrin

1 augusti 2020

Write comment (0 Comments)

Lurendrejeri-SMS från Paketcenter

Jag fick detta lurendrejeri-SMS för några dagar sedan.

Hur jag med stor sannolikhet vet att det är lurendrejeri:

  • Jag har aldrig hört talas om "Paketcenter"
  • Jag väntade inte på någon paketleverans
  • Texten är konstigt formulerad och utan svenska bokstäver
  • Ingen liknande begäran har kommit förut från någon paketleverans från någon
  • Ingen seriös leverantör begär svar på samma kväll för att inte returnera till avsändaren
  • Länken (som kan anas i bilden men i övrigt bortmaskad) har en icke-krypterad http-adress och inte krypterad https-adress vilket ett professionellt företag idag bör ha

Jag har sedan fått höra av en bekant att denne fått SMS med samma text men med avsändaren "PaketPost".

Jag har inte klickat på länken.

Som alltid - var alltid grymt försiktig med att klicka på länkar!

Henrik Hemrin

31 juli 2020

Write comment (0 Comments)

Ansiktsmask för oss vanliga kreti och pleti i vardagssituationer diskuteras flitigt dessa dagar. Användande i vårdande sammanhang ligger utanför denna artikel. Ansiktsmask diskuteras i Sverige och i andra länder, av vanligt folk, journalister, politiker liksom av de mer proffesionellt kunniga i ämnet. 

Det vetenskapliga läget för och emot ansiktsmask är som jag förstår oklart och beroende av omständigheterna. Alltså, det är oklart om ansiktsmask mest gör nytta eller skada och att det också är beroende av situationen. 

I dagens läge när kunskapsläget är oklart så ser jag bland annat dessa anledningar:

För att använda:

  • Det känns bättre att göra något än att inte göra något
  • Följa trenden, göra som andra gör (t ex titta på vad andra länder gör, liksom hur andra gör i omgivningen)

Mot att använda:

  • Kostnad för skydden
  • Krångligheten

Jag vill här fördjupa mig något i krångligheten att använda ansiktsmasken på rätt sätt. Som referens för vad som är rätt använder jag mig av WHOs (World Health Organization) anvisningar till allmänheten om när och hur man använder ansiktsmask.

WHO delar in i två typer av ansiktsmasker för allmänheten:

  • Fabric
  • Medical

Fabric är den typ som är den normala för friska människor som inte tillhör riskgrupp. Fabric kan tvättas medan Medical är för engångsbruk. Fabric ska tvättas minst en gång om dagen, och om den är smutsig eller blöt ska den inte användas. Man ska undvika att snudda själva masken. Man ska inte ha masken under näsan, alltså näsan ska täckas. Man ska inte ha en mask som är svår att andas i. Med mera.

Nu till en vardagssituation jag funderat över. När jag ska åka kollektivt; åka med tunnelbana, buss osv, eller gå till en affär, eller ut och in i flera affärer, då är det väldigt vanligt att både mina ögon och näsa rinner. Det är ett vanligt scenario att jag måste snyta mig både en och flera gånger. Ett annat scenario är en sommardag då jag vill äta en glass under stadspromenaden.

Så hur ser då processen ut om jag använder en Fabric mask? Processen enligt min förståelse baserad på WHOs faktablad:

Jag har redan gjort de första stegen och tagit på mig masken och är nu ute i offentligheten. Nu rinner näsan (alternativt jag ska äta glass). Då ska jag göra så här:

  1. Spritar händerna (rekommendationen är tvätta, men det är knappast praktiskt genomförbart "på stan", därav skriver jag sprita nedan).
  2. Tar tag i maskens band bakom öronen och lyfter bort masken.
  3. Lägger masken i en förseglingsbar plastpåse.
  4. Spritar händerna.
  5. Snyter mig (eller äter glassen).
  6. Spritar händerna.
  7. Tar fram den förseglade plastpåsen.
  8. Inspekterar masken.
  9. Sätter på masken igen.

Referens: Hemsidan för WHO: rekommendation inklusive instruktionsblad och filmer. Sidan har rubriken When and how to use masks. Sidan är uppdaterad 19 juni 2020, kollad av mig den 27 juli 2020.  https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public/when-and-how-to-use-masks

Henrik Hemrin

27 juli 2020

Write comment (0 Comments)

Den lilla blomman gungar till när fjärilen vars vingar är större än blomman landar. Några sekunders besök. Fjärilen lyfter och några sekunder till så landar den på en ny blomma. Ibland hoppar den över någon blomma. Målmedveten landning för ett kort besök på nästa. Och så fortsätter fjärilen.

Henrik Hemrin

18 juli 2020

Write comment (0 Comments)

En påse müsli med serveringsförslag av fabrikat ICA [foto: Henrik Hemrin]

Det här är ett rejält serveringsförslag! Tuben med remouladsås har ett rätt torftigt serveringsförslag. Men det här ser rejält ut!

Frikostligt med müsli är det på tallriken; en müsli med 50 % frukt och nötter. Serveringen har dessutom färska dito: tre bananer, en ananas, en halv kokos, en halv papaya, och lite nötter, dadlar och vindruvor som serveras tillsammans med müslin.

En färgrik och rejäl servering. Jag kommer att bli mätt! 

"Bilden visar ett serveringsförslag" står det på förpackningen av ICA müsli.

Henrik Hemrin

9 juli 2020

Write comment (0 Comments)

Sommarblommor [foto: Henrik Hemrin]

Hållning:

  • Det är rätt att hjälpa andra och varandra
  • Utgångspunkten att göra så mycket och gott jag och vi kan. Inte börja med utgångspunkten i hur vi måste begränsa antalet som får stanna

Just nu pågår arbetet i Riksdagens migrationskommitté som ska redovisa sitt arbete senast den 15 augusti 2020. Det får mig att ta tag i en fråga jag funderat över en tid.

Fredrik Reinfeldt, tidigare partiledare för Moderaterna (eller Nya Moderaterna som partiet kallade sig då) liksom tidigare statsminister, uttryckte för något år sedan något i stil med att det finns plats för betydligt fler i Sverige. Innan dess, i slutet av det som kom att bli hans sista valrörelse som partiledare, höll han ett tal med de berömda orden som uppmanade oss i Sverige: Öppna era hjärtan.

Jag har funderat på det här med hur mycket utrymme vi har i Sverige.

UNHCR skriver på sin hemsida, 18 juni 2020:

79.5 million forcible displaced people worldwide at the end of 2019

Källa: https://www.unhcr.org/figures-at-a-glance.html

Denna siffra inkluderar förutom 26 miljoner flyktingar också asylsökande och de som behövt lämna sina hem men är kvar i egna landet.
Källa: https://www.unhcr.org/frequently-asked-questions.html#howmanyrefugees

Befolkningstätheten i Sverige är 25,4 invånare per kvadratkilometer (2019) enligt Statistikmyndigheten SCB.

För 2017 finns jämförande siffror för EU-länder, jag väljer ut några av dem:

1. Malta 1495,2
2. Nederländerna: 501,1
4. Storbritannien: 272,4
5. Tyskland: 234,0
6. Luxemburg: 230,6
7. Italien: 203,3
27. Sverige: 24,7
28. Finland: 18,1

Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/

Sveriges landareal är 407 000 kvadratkilometer. Det finns förstås definition av vad som räknas som land, men den hoppar jag över att grotta i. Den bebyggda marken utgör inte mer än 3 procent av Sveriges landyta.
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/marken-i-sverige2/

Vi är 10 327 589 invånare i Sverige (31 december 2019).
Källa: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/

Befolkningstätheten fås fram genom 10 327 589 / 407 000 = 25,4 invånare per km2

Om alla världens flyktingar inklusive asylsökande och de behövt lämna hemmet men som är inom sitt egna land kommer till Sverige nu, så kommer vi alltså att vara cirka 10 + 80 = 90 miljoner invånare.

Då skulle vi ha en befolkningstäthet om 90 000 000 / 407 000 = 221 invånare per km2.

Sverige skulle alltså vara något glesare befolkat än vad Tyskland är idag, om vi blir 90 miljoner invånare.

Jag tycker om att det finns "utrymme" i Sverige; att vi har gott om rörd och även en del orörd natur liksom glesbygd. Räkneövningen ger mig ändå svaret att det finns gott om plats för fler i Sverige, och att vi ändå har kvar "utrymme". Och det är förstås ingen "risk" att alla 80 miljoner som tvingats att lämna sina hem runt om i världen alla kommer att flaxa hit.

Nu är befolkningstätheten varken den enda och heller kanske inte det mest kluriga med att ge uppehållstillstånd till människor i nöd. Men kanske en aspekt ändå. Den här artikeln lämnar andra aspekter oberörda och får fokusera på befolkningstäthet.

Henrik Hemrin
8 juli 2020

Write comment (0 Comments)

Sommarkänsla: ett rejält regn! [foto: Henrik Hemrin]

Det är sommar och semestertider. Det är så många som publicerar sommarbilder. Jag vill inte vara sämre... så här kommer en riktig sommarbild! Regnet piskar i asfalten och vattnet flödar ymnigt ner i dagvattenbrunnen för vidare transport under jord. 

Henrik Hemrin

8 juli 2020

Write comment (0 Comments)

En tub remouladsås med serveringsförslag av fabrikat ICA. [foto: Henrik Hemrin]

Ta en rutig vaxduk. Lägg dit en hel fisk, en uppskuren citron och ett salladsblad och du är färdig att servera.

Jag gillar att man inte behöver komplicera det här med måltider. Gör det enkelt, maten i centrum, och ät sedan. Den här serveringen utmanar ändå mig i sin enkelhet.

Lite torftig måltid skulle jag säga, även om näringsinnehållet säkert inte är så tokigt. Det är oklart för mig om fisken är rå eller hur den är tillredd. Och vad hände med remouladsåsen, var kommer den in i serveringen? 

"Bilden visar ett serveringsförslag" står det på förpackningen av ICA remouladsås. 

Henrik Hemrin

6 juli 2020

Write comment (0 Comments)

Det börjar skymma och bilarna blir färre och här står jag med tummen och ännu en bil håller ut och passerar och jag står kvar ensam (just denna bild har egentligen inte med att lifta att göra). [foto: Henrik Hemrin]

Tummen upp - får jag åka med? 

Vid vägkanten, vägkorsningen, bensinmacken och andra ställen kunde man se individer som höll upp tummen. Kanske med en skylt med ett handtextat ortsnamn på. Oftast en eller två personer. Kanske det var bara en person som syntes, men så dykte en till upp när bilen stannat, om de var lite mer luriga. 

Tummen upp - får jag åka med? Jag tänker på liftare. Det kommer en bil, och som liftare hoppas man att bilen saktar in och stannar. Som bilist (minns jag som barn) kunde det vara lite läskigt om liftaren stod i en vägkorsning där vi måste stanna, att den/de såg lite läskiga ut, kanske det var skymning, och rädd att dörren skulle ryckas upp.

Just detta pandemiår är det förstås inte konstigt om liftare inte finns utmed vägarna. Även om jag inte varit ute och åkt bil så mycket de senaste årtiondena, så är min klara bedömning att det har blivit mycket mer ovanligt att lifta, i Sverige i alla fall. Jag vet inte när jag senast såg en liftare. 

Kanske har både liftare och de som tar upp liftare blivit mer oroliga och rädda för riskerna. Man känner ju inte varandra och kanske är det större risk att det är en farlig person nu än förr, jag vet inte. Kanske har vi generellt blivit rikare så behovet att lifta minskat. Kanske vi vill interagera mindre med okända. Det har säkert också blivit svårare genom att fler vägar är sådana som inte är lätta att stanna på, liksom att hastigheten är högre. Kanske är vi mer stressade. Såvitt jag vet är det inte olagligt. 

Jag har liftat ett antal gånger. Inte så många, men dock några gånger. Dessa turer kan jag dra mig till minnes idag:

Jag minns några liftningar Växjö - Halmstad tur och retur, för att sola och bada. Både dagsturer och tror jag också någon gång när jag stannade i Halmstad någon natt. Jag har för mig att jag började med att cykla, bli skjutsad eller på något vis komma till Öjabytrakten så att jag kom på rätt utfartslandsväg och just i kanten där man fick börja cykla på landsvägen och därmed även att bilar kunde stanna (nu tror jag inte bilar får stanna där alls på vägkanten). Jag fick nog hämta cykeln dagen efter jag kom hem. I Halmstad tog jag stadsbussar i slutet och början av resan. Detta borde varit på 1970-talet, möjligen någon gång precis i början på 1980-talet. 

Jag minns också att jag liftat minst en gång Stockholm (Botkyrka) - Växjö. Det måste ha varit på 1980-talet, i vart fall inte tidigare. Resan från Botkyrka minns jag som att jag fick lift med en tom turistbuss hela vägen ner till Ljungby, med ett matpaus i Gränna-Jönköping. Jag fick nog gå en liten bit vid Ljungby, från E4 och över till vägen mot Växjö (mer vad jag tror än faktiskt minns). Jag började vid Shellmacken nära Botkyrka kyrka. 

Alla gånger jag minns så liftade jag på egen hand. Det var allt lite spännande att se vad det var för människor jag träffade på. Jag har inget minne att jag var rädd. En del hade god ordning i kupén medan andra hade världens oreda. En del körde fort och andra normalt. Mest personbilar. Dessa resor på 1970- och 80-talen var innan någon mobiltelefonins tid; någon enstaka bil fanns det med mobiltelefon men ingen hade bärbar eller släpbar mobiltelefon. Det är tveksamt att jag kommer att lifta igen.

Har du minne av att lifta?

Henrik Hemrin

4 juli 2020

Write comment (0 Comments)