Henrik håller boken i sin hand. Foto: Henrik Hemrin.

Bokläsning: Övervakad av Susanne Wigorts Yngvesson

Utgiven: 2018 på Timbro förlag.

Boken består av cirka 200 sidor boktext och cirka 60 sidor referenser och liknande.

Jag börjar med slutet som är Författarens tack. Där skriver Susanne att hennes studenter i teologiprogrammet och programmet för mänskliga rättigheter vid Teologiska Högskolan Stockholm är viktigare än de kanske tror. Och så nämner hon också att för just den här boken är studenterna i kursen Mänskliga rättigheter, teknologi och övervakning speciellt relevanta.

Jag räknar in mig i denna skara. Våren 2009 gick jag kursen som då hette "Integritet, teknik och övervakning" med Susanne som lärare. Jag har också haft henne på flera andra kurser inom Mänskliga rättigheter och demokrati.

Men oj, flera år har passerat sedan jag gick kursen! Det har också gått några år sedan boken skrevs när jag nu precis har läst den. Jag läser boken med denna förförståelse och minns också kursen med glädje.

Perioden från bokens startpunkt i november 2015 tills att förordet skrevs på Alla hjärtans dag 2018 så var det terrorism som var det stora våldshotet mot oss i Sverige och närområdet. Ordet terrorism började användas i större utsräckning som jag minns det i och med med 11 september-attackerna i USA 2001. Fritt från minnet var det tidigare bland annat motorcykelklubbar som var ett stort våldshot mot samhället. Och tänker jag något längre tillbaka så var vi i min levnadstid präglade av att det faktiskt inte var så länge sedan andra världkriget slutade samt efterkrigstiden med det kalla kriget och Sovjet som det stora hotet.

Idag när jag läser boken så är det lite mindre tal om terrorism även om det fortfarande finns med. Just nu handlar det mycket om kriminella gäng. Det handlar också om hybridkrigföring liksom att vi måste förbereda oss för krig. Även om dessa sistnämnda i dagsläget inte är så mycket av våldshot idag så relaterar de absolut till övervakning. Övervakning idag relaterar också idag mycket till landsgränser, företags övervakning kunder av kommersiella syften, allehanda brottsbekämpning med mera.

Jag är intresserad av ämnet övervakning, liksom närstående begreppen integritet och säkerhet. Vindarna både i regering och flera andra partier blåser i riktningen att öka övervakningen än mer. För egen del är jag bekymrad för övervakningen. Självklart vill jag inte att brottslighet ska ske, och om det sker att förbrytare grips. Men min grundhållning är att övervakning är otrevligt, både när övervakningen sker av "goda människor och samhällen", liksom risken att informationen som insamlas har en klar risk att åtkommas av andra som inte är goda. Och goda kan förändras till att bli mindre goda. Vi har också en kommersiell övervakning där vi spåras där användardata både används, säljs och stjäls. Med detta sagt menar jag inte alls att övervakning alltid är fel, men att min startpunkt är kritisk hållning.

Boken består av tre delar: Händelsen, Övervakaren och Gud.

Boken tar sitt avstamp i Paris november 2015, där författaren befinner sig samtidigt som terrordåden mot bland annat Le Bataclan utspelar sig.

En övervakningsmodell som boken tar upp är Benthams panoptikon. Några aspekter i boken är den övervakade, övervakaren och övervakning av den övervakade, transperans, maktbalansen mellan den som granskas och den som granskar. Om vad som är rimligt att i privatlivet avstå från i utbyte mot säkerhet.

Ett intressant avsnitt handlar om trygghetsövervakning av någon som har vårdbehov i till exempel hemmet. I stället för att exempelvis hemtjänst kommer på besök under natten och "stör", så kan de istället på distans kolla i kamera att allt ser ut att stå rätt till och inte störa i onödan. En baksida är att personen i sängen varken vet när, vem eller vilka som ser hen, eller vad som händer med materialet och personen kan känna obehag. Övervakaren är i en maktposition. Boken resonerar vidare att maktbalansen kan ändras om personen i sängen medvetet gör saker i sängen och låter kameran titta på, aktiviteter som man får göra i sin egna säng men som kan skapa obehag hos den som ska övervaka. Maktbalansen förändras.

Ett annat intressant avsnitt har titeln "Illusionen om säkerhet – nyspråk och tankespöken" som bland annat diskuterar vilka ord som används: samma fenomen kan beskrivas i behagligare ord som leder tankarna till trygghet och omsorg istället för till övervakning och makt. Susanne skriver "Jag tror att konst, litteratur, teologi och filosofi är avgörande motkrafter till nyspråk, maktmissbruk och rädslor."

Boken skriver om att svenskar generellt är positiva till övervakningskameror i publika miljöer. Däremot är det klart färre svenskar som är positiva till övervakningskameror som kontrollerar hastigheten när vi kör bil. Det är lite fascinerande tycker jag. Det kan ju bero på att i första fallet är det en övervakning som är en trygghet att jag inte ska utsättas för ett brott medan i det andra fallet riskerar jag att vara den som blir begränsad av övervakningen för det är jag som begår brottet. Men tänker jag vidare så är trafikolyckor inte sällan relaterade till hastigheten, och om alla körde högst i maxhastigheten, så skulle jag vara tryggare också i trafiken. Så även den övervakningen vore logiskt rimligt att bejaka, om jag bejakar kameran i parken.

När jag läser delen om Gud, så tänker jag på den gamla Missionskyrkan på Nygatan i Växjö i min barndom. Kyrkan är riven sedan länge. På väggen längst fram i kyrkan bestod tapeten, eller om det var målat på väggen, av bland annat en triangel med ett öga i. Och liknande som boken beskriver, så kunde ögat i gamla Missionskyrkan både ses som Guds övervakande öga och som Guds öga som vakar över oss.

Med dessa rader har jag skrivit ner några korta reflektioner efter bokläsningen. Det är på inget sätt ett referat av boken eller en recension. Jag vill avsluta med att boken är läsvärd.

Henrik Hemrin

2 februari 2025