Ord & Words - A sort of blog

Vattenverket i Norsborg [foto: Henrik Hemrin]

Norsborg

Stockholms stads vattenledningsverk på N:s gårds ägor i Botkyrka sn, Stockholms län, mellan Bornsjön och Mälaren; invigt 1904. Gården var 1698 - 1762 boställe för lagmannen i Södermanland och köptes 1778 av J. Liljenkrantz, som uppförde nuv. huvudbyggnaden. 1900 inköptes N. av Stockholms stad. Tätorten Norsborg har 339 inv. (1951). 

Referens: Nordisk familjebok, Fjärde, väsentligt omarbetade och koncentrerade upplagan, Förlagshuset Nordens boktryckeri, Malmö 1954. 

Ja, så beskrev Nordisk familjebok min hemort!

Norsborg sett från tunnelbanan 2018 [foto: Henrik Hemrin]

Write comment (0 Comments)

Göran Ottoson at Görans HiFi in Växjö has developed a glass puck, as weight to hold down the vinyl on the record player. He has developed it together with Skrufs Glasbruk (glassworks) where it is produced. Reference, the article Glasbruk och Växjöföretag i ljudnördigt samarbete in the local newspaper Smålandsposten 13 February 2019. Cool!

Write comment (0 Comments)

Kvittens. Det är sällan man får sådana här i affärer numera.

Det händer att det digitala inte fungerar.

För en liten tid sedan åkte jag SJ2000 mellan Alvesta och Stockholm. Runt Norrköping meddelade Bistron att de hade stängt medan de startade om kassasystemet som inte fungerade. Lite senare meddelande de att de gav upp och Bistron var stängd resten av resan. För egen del hade jag fått mitt kaffe innan dess, så ingen fara på taket för mitt Bistrointag denna resa. Det är inte så länge sedan gången före de också hade kassasystemproblem. Uppenbarligen är systemet inte så robust, tillförlitligt, och skulle jag säga allt för låg tillförlitlighet. Något backup-system med manuell hantering med manuella kvitton - inte ens med kontanter tycks de ha - och jag är osäker på om det ens är tillåtet från myndigheter.

Detta lilla exempel är skrämmande i hur sårbart det är i samhället idag.

Write comment (0 Comments)

Jag var nog i tioårsåldern när en av mina bästa kompisar berättade att hans pappa hade aktier i NK (Nordiska kompaniet). Ja, jag hoppas att jag minns rätt, att NK fanns på börsen på den tiden. Kanske var det där mitt intresse för aktier startade.

Det dröjde sedan många år innan jag köpte min första aktie, eller fond. Det var på den tiden när vi i Sverige hade allemanssparande och allemansfonder - skatteförmånligt sparande som fanns under ett antal år och som jag tror fortfarande påverkar att svenskar relativt ofta har någon form av investering i aktier.

Någonstans i denna tidsepok, i mina tidigare år som arbetare med lön, så gick jag också med i Aktiespararna. Jag har lärt mig en hel del om aktier genom åren tack vare detta medlemsskap.

Jag äger företag!

Ja, det gör jag. Både indirekt genom fonder och som direkt aktieägare. Jag är inte ensam ägare till dessa företag, men jag är en av ägarna!

Att investera i aktier - jag tänker att jag kan se flera skäl till att göra det.

Först, så är en förutsättning att vi i Sverige lever i en marknadsekonomi där privat företagande är en del av samhällsbilden. Man kan förstås avstå från att personligen äga aktier om man ser detta som en helt förkastlig ekonomisk modell.

Ett skäl att äga aktier är att jag har pengar och företag behöver pengar, kapital. Jag lånar ut mina pengar för att hjälpa företagen att finnas till. Det är klart, oftast köper jag ju aktier som någon annan ägt redan tidigare, så företaget har ju redan fått sina pengar från första ägaren till min aktie. Men, nu har jag stafettpinnen att låna ut pengar genom att äga just den aktien.

Vidare, att äga aktier gör jag generellt inte enbart för att vara god, som filantropi. Jag har trots allt ett mål att mitt utlånande också är en investering som förräntar sig, som blir mer värd över tid, överstiger inflationen med en marginal. Utdelning inkluderad. 

För min del har jag genom åren blivit mer attraherad av att behålla samma aktie länge snarare än att hoppa runt. Inte minst av lathet, så kul är det inte att hålla på med aktier att jag vill engagera mig mycket i att leta, köpa, sälja och köpa mest hela tiden. Och det är också svårt att träffa rätt även för heltidsproffs. Förutom när jag behöver sälja för att jag behöver pengarna till annat, så har jag alltså gärna samma aktie långsiktigt, så länge jag tror någorlunda på företaget framåt: Från utsikten för företaget idag - tror jag bolaget går upp eller ner på några års sikt? Det gör också att jag mest är intresserad av bolag som är relativt stabila och trygga, snarare än de som har chans till snabb utveckling. Ingen regel utan undantag förstås.

Trots alla år i Aktiespararna... så är jag dålig på att analysera något djupare innan köp och sälj. P/E-talet och hur börskursen går just nu är i mångt nivån av djupare analys. Men utöver det, så att läsa vad VDn skriver, och något av känslan för marknaden företaget är på, hur de står sig, hur stabil marknaden är med mera finns med i min bedömning. 

Ytterligare aspekter är att det gärna får vara firmor som jag begriper vad de gör. Och så är det värt att fundera på hur de arbetar etiskt, hur nyttig sak/tjänst de producerar med mera relaterat till företagets sociala ansvar - ett område jag framåt gärna skulle vilja titta mer på.

Förutom de kända och trygga bolagen har jag också de senaste åren varit nyfiken på och prövat på en form av crowdfunding, att köpa aktier i små och ofta nystartade svenska bolag, via Pepins. Man behöver inte köpa så mycket, ofta är minimiinvesteringen runt 500 kr. Men här blir det också mer tydligt att äga företag - aktier - är att låna ut mina pengar till något som kan gå bra eller dåligt. Jag har köpt två bolag via Pepins som gått i konkurs: Barista och Kronfönster. Även om konkurserna inte är avslutade, så talar allt för att jag förlorar hela investeringarna i dessa bolag. Nu vet jag att det är betydligt större risk i bolag som finns på Pepins, så jag har ”bara” investerat småbelopp som gör att jag klarar förlusten utan större besvär. Sedan ska jag säga att det finns också investeringar via Pepins som gått bra så här långt, och andra som är för tidiga att säga. Jag ångrar absolut inte att jag investerat i bolag via Pepins. Jag vill förstås inte göra förluster. Men det är spännande med små bolag, med ibland nya idéer, man kommer nära dessa företag, en del spännande entreprenörer, med mera. Varje bolag på Pepins har kanske från några hundra till max några tusen aktieägare. Men ägande i bolag som konkursar sätter fingret på ett personligt plan vad aktier är.

Henrik Hemrin
12 januari 2019

Write comment (0 Comments)

Värendsbygder 2018

Traditionsenligt kom Norra Allbo Hembygdsförenings årsbok Värendsbygder hem till medlemmarna ett par dagar före jul också i år. Mina föräldrars respektive hemsocknar, Mistelås och Slätthög, ingår i Norra Allbo. Och även om jag aldrig själv bott i Norra Allbo, så har jag ju varit där mycket och har en nära relation till Norra Allbo. Det ligger också nära Växjö som jag kommer ifrån.  

Värendsbygder 2018 blev sålunda julläsning för mig detta år.

Jag tror den första artikeln, Lokstallarna i Alvesta, är den jag gillar mest i årets bok. Tåg är fascinerande, och som ingenjör är teknik intressant. Och även om jag inte varit i lokstallarna själv, så är området bekant från otaliga tågresor. 

En annan, lite udda artikel, som var intressant var den om ikonmåleri; "Jag målar 'Fönster mot himlen'". Udda, med det menar jag att den inte är direkt hembygdshistoria varken ung eller gammal. Men hur som helst, så tyckte jag om att läsa den. 

Artikeln "Farmor Ninas bakgrund och liv i Moheda" handlar bland annat om fabriken för tillverkning av spånkoffertar (stickekoffertar) som fanns förr i Moheda, och jag funderar om några sådana finns eller funnits i min släkts ägo. Jag har också funderat utifrån beskrivningen vilket hus i Moheda som hon bodde i liksom fabriken låg, men jag har inte klurat ut det än. 

Att läsa om Verner Lindblom var också intressant; "Från barndomens rike till rikets barndom". Jag minns när han var med och tävlade i TV, minns jag rätt hette en tävling "Långdansen" ledd av Lennart Hyland. 

Sen fanns det ett gäng artiklar till, skrivna av olika personer. Olika grad av intressant läsning för mig, men jag gillar att läsa allt och få inblick i olika ämnen, olika tidsepoker, olika livsöden, levnadssätt, saker och natur! 

Förr om åren har boken innehållit en medlemsförteckning. Den saknades i år. Jag misstänker att GDPR ligger bakom detta. Jag förstår i så fall beslutet, men kan ändå sakna att kolla in vilka andra bekanta som har boken. 

Medlemsavgiften är 150 kr per år, och då ingår årsboken. Riktigt prisvärt medlemsskap!

Henrik Hemrin

29 december 2018

Write comment (0 Comments)

Skivor och böcker [foto: Henrik Hemrin]

 

Jag är hemma hos någon bekant på fika med prat. Medan min vän donar med fikat i köket passar jag som oftast när man hälsar på hos någon att kolla igenom skivorna och böckerna min kompis har i sina hyllor. Jag plockar fram en skiva jag inte har själv. Lägger på skivan, dammar av med den antistatiska skivtorkaren och börjar lyssna. Den här skivan gillar jag!

Jag tar fram ett tomt kassettband från min väska. Ett normalband i längden C60. Ibland slår man på stort med ett kromdioxidband. Jag vrider fram bandet med fingret till precis innan den magnetiserade delen börjar, stoppar i kassetten i bandspelaren, trycker på paus- och inspelningsknapparna. Trycker in Dolbyknappen för brusreducering. Skivan snurrar fortfarande och jag kollar på inspelningsmätarna så att inspelningsnivån är lagom. Inte för lågt så att det blir för mycket brus. Inte för högt så att det blir distorsion av att musiken slår i taket. Nu är det lagom nivå tycker jag. Jag lyfter upp pickupen med lyftknappen och för den till början av skivan. Jag trycker på knappen så nålen åter kommer ner i vinylen. Strax innan första spåret börjar tycker jag av pausknappen på bandspelaren och inspelningen kan börja.

Fikat är färdigt och vi kan sitta en stund till det är dags att pausa bandet för att vända skivan. Jag skriver av låtarnas titlar med mera på insidan av linjerade pappret i kassettfodralet, som vänds till utsidan. Klistrar på den lilla etiketten på bandet där jag skrivit artist och skivtitel. Nu kan jag spisa musiken hemma hos mig!

Kassettband [foto: Henrik Hemrin]

Bland böckerna hittar jag också en kulig och spännande bok min kompis rekommenderar, som jag lånar med mig hem. Jag stoppar också ner en bok min kompis lånat av mig och läst klart.

Det här var främst en berättelse från förr. Det händer inte så ofta nu i mitt liv. Om det nu är jag som förändrats, när min ålder som ändrats till 30+? Kanske är det en ändring av det sociala livet eller övergång till ett mer digitalt liv i samhället i stort som förändrats drastiskt, eller bäggedera? Lånar man så mycket böcker av varandra nu? Har man böcker som går att låna ut? Och musik att kopiera? Eller bara detta att rota i bok- och musikhyllan hos bekanta, för att se deras smak och i intresse, som ger samtalsämnen också, sker det?

Henrik Hemrin

25 oktober 2018

Write comment (0 Comments)

Business dinner at a golf restaurant nearby Ipswich (UK) many years ago: tie was mandatory. Luckily my colleague had a spare one at his room (we stayed at the golf club).

Lesson learned to always have one in my luggage on business trips!

Write comment (0 Comments)

Boken Gud: Återkomsten av Joel Halldorf [foto: Henrik Hemrin]

”Gud: Återkomsten” av Joel Halldorf. Utgiven 2018.

En riktigt spännade bok som engagerar hjärnan!

Joel Halldorf är ett namn jag känner igen. Jag har nästan säkert läst en eller annan artikel av honom tidigare. Men jag kan inte säga att jag har kläm på honom.

Boken är nyutkommen, kom för drygt en månad sedan, alltså några veckor före årets val. Och visst kan den ses som ett debattinlägg inför valet, men den har också bäring politiskt och på andra sätt för den som vill fundera över dagens samhälle, och då främst samhället här i Svedala.

Ett grundbudskap är att staten behöver förhålla och lära sig mer om religioner och se allt det goda religioner ger individen, civilsamhället och därmed demokratin.

Postsekulär är ett viktigt begrepp i boken. Sekularismen har rått under en längre tid. Många har menat att världen blir mer och mer sekulär, och att religionerna snart försvinner helt eller åtminstone blir något försvinnande litet i utkanten. Men, med bland annat Ingvar Carlsson (tidigare statsminister mm) som exempel, har uttalat att han fått ändra sig och konstaterat att det stämmer inte. Varken världen eller Sverige kommer bli rent sekulära. Utan religioner är här för att stanna, oavsett vad man tycker om det. Detta är det postsekulära, att vi nu har kommit till en tid när man måste ”acceptera” att religioner kommer att finnas kvar och spela roll.

Joel arbetar med att reda ut skillnad mellan stat och samhälle. Att staten ska vara sekulär är rimligt. Men samhället är inte sekulärt. Jag förstår att han ser att många går fel i distinktionen mellan stat och samhälle och förvillar bort sig i att också samhället ska vara sekulärt.

När Gud försvinner, då har staten, nationen, marknaden mm försökt fylla det existensiella behovet. Som föreningsaktiv har jag själv sett det offentligas ängslighet.

Ett problem i dagens postsekulära samhälle är att så många vet allt för lite om religioner. Tidigare generationer, även om man själv inte var troende, hade större kunskap om religioner. Detta skapar problem inte minst för politiker och andra beslutsfattare som inte är troende. Förstår man inte religioner, och skillnader mellan och inom dem, så är det svårt att fatta rätt beslut liksom att förenkla genom att säga nej.

Apropå ”religion”, så problematiserar boken också detta svumliga begrepp som på något vis buntar ihop allt/alla som har någon livsåskådning, utan att det egentligen finns något som alla religioner har gemensamt.

Boken förankrar sig i liberalismen som sin politiska huvudlinje, som jag förstår också är författarens linje. Centralt i liberalismen är ett fokus på individens rättigheter att leva sitt liv. Ett problem som liberalismen har är att när man uppnått detta mål, som vi väl mer eller mindre gjort här i Sverige, så splittras liberala rörelsen och kampen för ett liberalt samhälle avtar eftersom rörelsen ju har individualism som mål. Joel menar också att liberalismen, och säkert andra politiska riktningar, är känslolösa (mitt uttryck) i det att de inte har någon moralisk grund i sig själva att stå på; så att säga varför vi till exempel ska vara goda mot varandra och allas lika värde ingår inte i liberalism. Möjligen, funderar jag (inget boken tar upp), är Kristdemokraterna något annorlunda i det att de bygger på kristen etik och människosyn. Den religiösa tron kan då ge den etiska förklaringen och kompassen varför staten ska vara rättvis med mera.

Han kommer till begreppet ”demokratiskt ekosystem”, som bland annat betyder att det behövs ett levande och vitalt civilsamhälle för att demokratin ska fungera. De klassiska folkrörelserna; arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelserna var superviktiga för demokratins framväxt i Sverige. ”Frikyrkorna tillhörde den svenska demokratins avantgarde”. Och det demokratiska ekosystemet behövs idag.

Författarens tes är att religionerna i huvudsak är positiva för civilsamhället; kristendom, islam och andra religioner. Han anser att det är viktigt att inte bara titta på vad som står i de heliga texterna utan framför allt vad de religiösa människorna gör; hur de lever sin tro. Religioner, liksom andra organisationer, ger ett möte mellan människor. Och det är en stor nyckel till ett gott civilsamhälle. Och det är en av hans viktiga punkter bland annat i relation till liberalismen: Att vi är inte bara individuella individer, utan vi måste ha relationer, gemenskap och möte med andra människor.

Boken tar upp ett antal dagsaktuella exempel på diskussioner relaterade till religion: föreningsbidrag, klädsel, friskolor och böneutrop. I korthet är budskapet att vara tillåtande - läs boken för argumentationen!

”Vi står idag inför ett vägskäl. Antingen gör vi idén om den autonoma individen till ledstjärna och går statsindividualismens väg. […] Eller så medger vi att ett liberalt samhälle bara är möjligt om det bygger på levande gemenskaper.”

Boken har en mängd referenser och citat av en massa filosofer och andra, vilket jag gillar!

Det här är bara en del av det jag läst och noterat ur boken. Trots att den bara är ca 200 sidor i pocketformat, så innehåller den mycket läsvärt och tänkvärt.

 

Välkommen att göra som jag - läs den!

Henrik Hemrin
20 september 2018

Write comment (0 Comments)

Apelsin. Innanför skalet finns frukten och däri finns kärnorna. [foto: Henrik Hemrin]

Vad är kärnan i de svenska riksdagspartierna? Partierna är föreningar. En förening har stadgar som talar om hur föreningen fungerar; hur beslut tas, vem som kan vara medlem, hur föreningen upplöses med mera.

Stadgarna brukar också tala om varför föreningen finns till. Det brukar vara det första i stadgarna. Varför man har föreningen, vad som är det stora målet eller målen med föreningen och som också är en måttstock på vem som får vara medlem. Stadgar bör generellt vara långsiktiga. Det betyder också att föreningens mål i stadgarna är något av kärnan i budskapet, riktningen och målet.

Jag har tittat på inledningen av respektive partis stadgar, som också är inklippta längre ner. Den här artikeln har inte ambitionen att skriva ner djupa och välgrundade akademiska analyser, utan snarare några noteringar jag gör när jag läser och jämför deras texter. Mina noteringar har som ambition att vara objektiv i vad jag tycker om de olika partierna. Notera än en gång att jag enbart fokuserar på stadgarna.

Demokrati och demokratiskt samhälle är formuleringar som många inkluderar i stadgarna, så det går jag inte närmare in på att kommentera. Inget av partierna skriver något som antyder icke-demokratisk syn eller avskaffande av demokratin. 

Vänsterpartiet och Moderaterna utmärker sig i brist på kärna i stadgarna: 

Vänsterpartiet skriver förvånadsvärt nog inget om sitt mål och liknande i stadgarna. Jag hittar inget om vänster, kommunism, socialism, miljö eller liknande i stadgarna. Det mest spännande med Vänsterpartiets stadgar är pdf-filen där sista sidan innehåller dold text! Men jag ska inte berätta vad det står där dolt, mer än att det handlar om vad jag skulle kalla"klassiska vänsterformuleringar"! Jag blir förvånad att de inte har något om sin riktning eller måttstock i sina stadgar. 

Moderaterna har å sin sida inte stadgarna över huvud taget på sin hemsida, efter vad jag kan se. Jag har hittat stadgar på lägre nivå, som nöjer sig med att tala om "moderata idéer". Det är förvånande att det inte ens går att hitta stadgarna, kanske riksstadgarna har mer information än deras lokala stadgar för Stockholms län. 

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna utmärker sig med att ha väldigt långa formuleringar för sina partiers kärna.

Generellt, anser jag, att längre texter ger förstås mer innehåll. Men liksom lagtexter, ju mer precis en text är och vad den inkluderar, ju mer kan den därmed exkludera det den inte säger. Generellt är förmodligen längre texter i partiernas kärna också mer tidsdaterade och kräver mer uppdateringar. Fler uppdateringar kan också innebära att det ökar risken eller möjligheten att huvudinriktningen förändras över tid.

Kristdemokraterna håller sina stadgar mycket korta när det gäller mål, med kärnan "kristen etik och människosyn". 

Liberalerna har likt Kristdemokraterna mycket kort och kärnfullt ändamål med kärnan "liberal samhällsåskådning". 

Centerpartiet har också en kort grundidé. Fokus är på individens rätt och förmåga, liksom ansvar för varandra och naturen. Däremot finns inte liberalism eller annan ideologi med i stadgarna. 

Miljöpartiet har ett mycket tydligt fokus på naturen, att allt som görs ska ske i samklang med naturen. Ordet solidaritet upprepas, både med natur, världens människor och kommande generationer. Det finns i kärnan ingen formulering kopplad till ideologi, om man inte ska se kopplingen till natur som en  ideologi. Annars kanske man snarast ska se mätning av påverkan på naturen som en måttstock för var man står i olika frågor. 

Socialdemokraterna har ett långt kapitel om partiets ändamål. Socialism finns med. Målet är bland annat att inga klasskillnader ska finnas. Solidaritet. Hänsyn till naturen finns också med. Socialdemokraterna vill ha ett samhälle utan fördomar och diskriminering och räknar upp några specifika exempel: patriarkat, rasism eller homo- och transfobi. När man räknar upp exempel, så blir det intressant vad man inte räknar upp, och då finns till exempel inte ålder, handikapp och religion med. 

Sverigedemokraterna har som sagt liksom Socialdemokraterna ett långt syfte och mål. Ideologiska ord är: socialkonservativ, nationalistisk och värdekonservativ. Sverigedemokraterna har som mål att ta det bästa från höger- och vänster, det vill säga de ställer sig utanför vänster-högerskalan. Solidarisk välfärdsmodell. Miljövänligt samhälle. Att "återskapa ett folkhem" finns också med. 


Nedanstående är kopierat från respektive stadgar. Färgmarkeringarna i gult är mina egna. 

Centerpartiet

Stadgar. Antagna av Partistämman 2017.
§1 Grundidé
Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för Centerpartiets politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Ansvar för varandra och för naturens ekosystem ska vara vägledande när samhället formas.
§2 Syfte
Centerpartiet är ett politiskt parti och en öppen folkrörelse som inom sin organisation samlar och engagerar människor som tillsammans vill arbeta för en samhällsutveckling i enlighet med de värderingar och slutsatser som finns i Centerpartiets idéprogram.

Kristdemokraterna

Stadgar. Antagna av rikstinget oktober 2015. Reviderade av riksting oktober 2017.
§1 Mål
Kristdemokratiska Partiet (Kristdemokraterna) är ett politiskt parti som, tillsammans med sina associerade förbund, arbetar för ett demokratiskt samhälle byggt på kristen etik och människosyn.

Liberalerna

Stadgar. Reviderade vid landsmötet den 22 november 2015.
§ 1. Ändamål
Liberalernas uppgift är att samla personer med liberal samhällsåskådning till gemensamt arbete och uppträdande, att genom upplysning väcka intresse för samhällsfrågor, att främja en demokratisk utveckling samt att verka för val av personer med liberal åskådning till politiska förtroendeuppdrag.

Miljöpartiet

Stadgar. Antagna vid kongress april 1992, senast reviderade 2018.

§ 1 Vision
Miljöpartiet de grönas vision är uthålliga, demokratiska samhällen, lokalt och globalt inom naturens ramar – dessa samhällen lever i fredlig samexistens och jämlikt samarbete.
Miljöpartiet de grönas idé är
solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
solidaritet med kommande generationer
solidaritet med världens alla människor

§ 2 Ändamål
Miljöpartiet de gröna har till ändamål att
• främja en politisk utveckling i enlighet med partiets program och kongressens beslut,
• erbjuda varje medlem möjligheter till inflytande över partiet och dess politik samt till ett hållbart och positivt engagemang.

Moderaterna

Stadgar för moderaterna kan jag inte hitta. Jag har mailat dem den 6 sep 2018, och kommer ev revidera denna artikel när svar kommer. Jag hittar på lägre nivå, dessa stadgar är för Stockholms län. Enligt stämmobeslut 13 maj 2017. Godkända av partistyrelsen den 16 juni 2017.
§ 1 Ändamål
Moderata Samlingspartiets i Stockholms län strävan är att vinna människor för den samhällssyn som partiet företräder.

Förbundets uppgift är därför att målmedvetet bilda opinion för och utveckla moderata idéer, att vinna väljare till partiet och att i praktisk politik förverkliga idéer i enlighet med partiets samhällssyn.

Socialdemokraterna

Stadgar. Fastställda av partikongressen 2017.

Kapitel 1 Partiets ändamål
Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och påverka det egna samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning.
Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människornas frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.
Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Det goda samhället byggs i samverkan, med ömsesidig hänsyn och respekt. Alla ska ha samma rätt och möjlighet att påverka, alla ska ha samma skyldighet att ta ansvar.
Socialdemokratin vill låta demokratins ideal prägla hela samhället och människors inbördes förhållande. Medborgarnas gemensamma vilja, utvecklad i en fri och öppen debatt och uttalad i demokratiska val, är alltid överordnad andra maktanspråk och intressen.
Demokratin har därför företräde före marknaden. Genom demokratin bestämmer medborgarna vilka principer som ska styra samhällsutvecklingen och om hur uppgifter och ansvar ska fördelas mellan det gemensamma och det enskilda, mellan det offentliga och marknaden.
Socialdemokratin vill att varje människa som medborgare, löntagare och konsument ska ha rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. I denna strävan har fackföreningsrörelsen en central roll. Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar, bildningsorganisationer, miljörörelser, konsumentorganisationer och kooperativa föreningar är viktiga för att bredda och fördjupa demokratin.
Klimatkrisen och miljöförstöringen har tydliggjort att människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen. För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, som möter den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.
Socialdemokratins demokratisyn känner inga nationsgränser. Målet är en global gemenskap grundad på demokratins ideal. Demokrati förutsätter frihet från fattigdom och fruktan, men också frihet och möjlighet att utvecklas i gemenskap med andra människor. Därför måste de politiska friheterna bindas samman med grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Internationell solidaritet innebär att stå upp för de mänskliga rättigheterna, vidga kretsen av demokratier och ge ett tydligt stöd till de rörelser som kämpar för detta. Men det handlar också om att vidga demokratins verkningsradie över nationsgränserna. För detta krävs ett ökat globalt samarbete såväl mellan nationerna som mellan folkliga rörelser i hela världen. De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet och utvecklas till redskap för demokrati, rättvisa och hållbarhet.


Kapitel 2 Partistadgar
§ 1 Partiets uppgift
Socialdemokratin i Sverige är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhällets utveckling förutsätter nära kontakt med medlemmar och väljare. Partiet ska därför vara en aktiv, modern folkrörelse med förankring i människornas vardag.
Partiet ansvarar för
• anslutning till partiet av alla som delar de socialdemokratiska grundvärderingarna
• opinionsbildning för de socialdemokratiska idéerna med utgångspunkt i partiets program
• utveckling av socialdemokratins idéer, program och politik
• planering och samordning av valrörelser
• samordning av socialdemokratins politiska arbete i kommuner och landsting samt inom Svenska kyrkan
• samordning av partiets internationella verksamhet
• strategisk utveckling av den facklig-politiska verksamheten
• val av politiskt förtroendevalda i den europeiska unionen
• stöd för organisations- och verksamhetsutveckling i partidistrikten
• strategisk planering av partiets medlemsutveckling

• utveckling av för partiet gemensamma system för medlemsregister och avgiftsuppbörd

Sverigedemokraterna

Stadgar. Sverigedemokraternas partistadgar 2017.

§ 1 Syfte och mål
Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande målet att formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga och demokratiska utveckling.
Sverigedemokraterna eftersträvar ett försiktigt framåtskridande som baseras på varsamhet, eftertanke och långsiktigt ansvarstagande. Partiets ambition är att kombinera de bästa elementen från de traditionella höger- och vänsterideologierna. Vi bejakar lag och ordning, gemensamhetsskapande traditioner, samhällsbärande institutioner och bevisat välfungerande naturliga gemenskaper i form av familjen och nationen. Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet. Vi inser att vi i likhet med alla andra människor har ofrånkomliga fel och brister och tror därför inte att ett perfekt, utopiskt samhälle är möjligt att uppnå. Genom att basera vår politik på ovan nämnda strävanden och genom att kombinera frihet och trygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi dock kunna återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet. Detta är den övergripande målsättningen med partiets verksamhet.
Med partipolitiskt engagemang ska partiet genom sina föreningar och aktiva verka i folkrörelsens form för ett större inflytande för dem som sympatiserar med detta syfte och mål.

Vänsterpartiet

Stadgar. Antagna av Vänsterpartiets 42:e kongress 2018.

§ 1 Partiets organisation och stadgar är utformade för att skydda och utveckla den inre demokratin och säkerställa alla medlemmars rätt att delta i utformandet av partiets verksamhet och politik.
§ 2 Var och en som vill verka för Vänsterpartiets politik kan bli medlem.

Write comment (0 Comments)

Security for web sites:

For Joomla-powered web sites, it is very easy for the administrator to configure requirements for strong passwords and enable Two Factor Authentication. Both comes out of the Joomla CMS box!

#Joomla #CMS #password #security

Write comment (0 Comments)