Dagen började med att P1-morgon rapporterade om kraftigt sänkta oljepriser och börsfall i Asien. Börserna i Asien sjönk beroende på Coronavirusets härjning runt världen och turbulensen i oljepriset. Och oljepriset är också relaterat till viruset, och mer direkt utlöst av att förhandlingar mellan OPEC och Ryssland strandat över gemensam strategi på grund av detta.
Hur ska det gå i Stockholm idag var då frågan.
För någon vecka sedan var Stockhomsbörsen (OMXS30) upp 7-8 % (taget ur minnet) sedan årsskiftet. Sedan har det burit utför rejält när viruset tagit mer kraft och inte bara i Kina. Även om det varit någon dag uppåt.
Så var det då dags idag för en rejäl kälkbacke neråt. OMXS30 slutade idag på mer än -5 %, och årets uppgång har bytts till en nergång på nästan 13 % sedan årsskiftet. Förra året gick index upp fantastiskt, men nu är det inte mycket kvar av den uppgången.
Nu prövas ens strategier för aktieägande, hur "stresstålig" man är i sin strategi och om det kanske är dags att ompröva strategin. Aktiefonder är ungefär samma sak.
Pengar som man behöver "snart" brukar sägas att man inte ska ha på börsen. Snart, det är typiskt ett-två år, eller kanske uppåt fem år.
Historiskt har börsen alltid återhämtat sig förr eller senare. På längre sikt har börsen varit bra ställe för att förränta kapitalet. Nu är ju dock inte historik en garanti för att framtiden blir likadan. Tänk om börsen är på nergång för gott?
Om man tänker på Coronaviruset, så finns idag inget botemedel. Dödlighetssiffror som uppges ligger mellan sådär 0,5 - 4 % i olika länder, baserat på den kortvariga och bristfälliga data som finns ännu (siffror tagna ur minnet från nyhetsrapprtering på SVT). Det finns också tecken just nu i Kina på att färre nya insjuknar än det gjort tidigare, att vardagen kan återvända.
Sannolikheten att ett vaccin eller botemedel kommer att finnas tillgängligt (åtminstone i vissa delar av världen) är som jag förstår stor. På en tidshorisont av ett år eller kanske två år.
Så på ett par års sikt är det mycket troligt att viruset är under kontroll på ett hyggligt vis. Skulle å andra sidan en epedemi i många länder eller en pandemi verka i flera år så kan jag verkligen tänka att det är en bra bit kvar neråt för börsen.
Sen är det inte sällan så att börsen har större pendelrörelser vid osäkerhet, endera dagen kommer förmodligen en hygglig rörelse uppåt.
När ett nytt företag ska in på en etablerad marknad talar man om att ett sätt att bryta in och ta marknadsandelar är att ha en "disruptive" idé; att göra något på ett helt annat sätt. iPhone kan vara ett exempel för att åskådliggöra det.
Tänk om viruset är "disruptive" på marknaden? Viruset främjar asocialt leverne, eftersom det sprids när människor är nära varandra. Just nu påverkar det med att en del tvingas eller frivilligt behöver leva i karantän, liksom diverse evenemang som ställs in eller hålls utan publik, samt resande som dras ner i företag. Men tänk om vi på sikt generellt drar ner på sociala livet; resor, gå på bio, teater, fotboll, gå till simhallen, slalombacken, badstranden, äta ute och så vidare där vi möter andra människor? Nej, jag tror inte vi människor vill leva asocialt, även om internet till viss del kanske fått oss i den riktningen redan tidigare.
Men kortsiktigt lär en del "sociala" företag få det svårt. Det kan finnas företag där som inte bara har den generella nergången utan som kan gå väldigt dåligt eller rent av slås ut. På Stockholmsbörsen skulle man kunna tänka sig företag som SAS och Scandic får större problem.
Företag som jobbar med hälsovårdsprodukter eller hälsovård skulle kunna vara vinnare just nu.
Skulle viruset göra oss mer asociala, ja då kanske det gör oss mer benägna att satsa mer på hemmet. Kanske företag som Byggmax.
Sen klurrar jag på det här med delningsekonomin. Om viruset fortsätter att vara ett problem långsiktigt, verkligt eller upplevt, då kanske det blir mindre attraktivt med bilpooler och dylikt? Om människor är rädda för att smittas av virus så vill man kanske inte sätta sig i en bil som ett antal andra okända nyss har använt, lika väl som man inte vill åka kollektivt? Skulle virus kunna slå att den rörelse mot bilpooler, och annan delning, som finns går tillbaka mot mer eget ägande?
En aktie som gått ner rejält kan upplevas billig. Men den kan likaväl fortsätta ännu längre neråt. Det är ju utifrån dagsläget "marknaden" ställer sig frågan vad är jag beredd att betala respektive sälja för.
Som sagt, har man aktier där man snart behöver pengarna kanske det är bra att nu sälja det som räddas kan. Har man däremot aktierna för behov på lång horisont, så är det kanske bättre att sitta stilla i båten och tro att det här viruset inte kommer förändra världen på ett genomgripande sätt långsiktigt. Men kanske ändå med en tanke på om det är någon aktie som är extra riskabel.
Att beakta är att det redan skett en rejäl nedgång. Att börja sälja nu är kanske för sent.
Och det gamla vanliga visdomen om att sälja för att senare köpa igen, att det är svårt att träffa rätt en gång och än svårare två gånger. Man vet ju liksom inte hur kurvan framåt ser ut, varken de stora långsiktiga rörelserna eller de korstiga små rörelserna (som är varje dag, eller en dag upp och en dag ner och så vidare).
Har man aktierna inom ett ISK-sparande, så blir det förstås courtage-avgift, men annars inget. Har man däremot aktien i depå eller VP-konto, då kommer ju en vinsthemtagning att utlösa en skatt också.
Har man istället kontanter som kliar i fickan, då kan nu vara ett bra tillfälle att köpa vissa aktier.
Lite ostrukturerade oredigerade nattliga tankar i tider när börsen halkar neråt.
Vad tror du?
Henrik Hemrin
9 mars 2020 (som blivit 10 mars under skrivandet)
Notering. Denna artikel är skriven rent aktieekonomiskt utan att beröra den sorg, död, lidande, oro, ekonomiska problem med mera som Coronaviruset för med sig för individer och familjer.
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
![Några icke-digitala media hos mig [foto: Henrik Hemrin]](/images/hemrin-com/blog/skivorbocker.jpg "Några icke-digitala media hos mig [foto: Henrik Hemrin]")
Att spana in bokhyllan i hemmet jag gästar. Bläddra igenom bok- och skivhyllorna. Det har varit ett nöje när jag hälsat på hos vänner och bekanta i väntan på att fikat tillreds. Inte minst förr när jag var 20-30-40 år gammal. Detsamma gjorde andra hos mig. Kanske vi lånade något av varandra.
Jag vet inte om det är min förändrade ålder eller att jag är hemma hos andra mindre ofta numera. Eller så är det detta att verkligheten förändras. För det känns som detta beteende blivit lite mindre vanligt numera hos mig, men inte minst andra i samhället.
Kulturnyheterna i Sveriges radio rapporterade idag att Sveriges videodistributörers förening lägger ner sin verksamhet. DVD (och VHS) har minskat så radikalt på marknaden att det inte finns behov av branschorganisationen längre.
Filmer strömmas via nätet. Detsamma gäller i musik. Likaså böcker lånas och köps som elektroniska läsböcker och ljudböcker. Tidskrifter och dagstidningar lånas och prenumeras även de digitalt. Även om de fysiska motsvarigheterna fortfarande finns.
En annan sak som också försvinner från bokhyllan är fotoalbumen.
Det blir helt enkelt mindre att titta på i bokhyllan i hemmet man gästar medan man väntar på att teet drar. Bokhyllan kan ge intressanta samtalsämnen. Jag tror inte man bläddrar i hemmets dator eller telefon på motsvarande sätt. Det blir svårare att få en uppfattning om intressena hos personen.
En annan aspekt på att man prenumererar eller på annat vis köper media elektroniskt är vilken suverän kontroll och analys dessa företag kan göra av mina vanor. Och även sälja vidare. Jag har inte granskat avtalen i detalj, men nog är jag säker på att det görs analyser av mediekonsumtionens detaljer. Det är klart att postorderfirman där man köper DVDn eller CDn ifrån också får en kunskap om mig.
Men det är ändå helt andra nivåer som är möjliga nu att ta reda på mer vem jag är, när jag köper media för nerladdning eller strömning. För företagen alltså. För min vän som hälsar på hemma hos mig är det svårare att få grepp om mig.
Henrik Hemrin
2 mars 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Då och då händer det att jag ställer mig på vågen. När jag känner att jag nog lagt på mig lite onödig vikt, fläskat till mig lite, så är jag mer benägen att inte väga mig.
Det är lite samma sak med börsen, fast när börsen generellt går åt andra hållet jämfört med min kroppsmassa. När börsen går ner, då är det inte lika kul att kolla till hur mina aktier och fonder har gått. Och kanske lika bra det, för om jag kollar för mycket så är risken större att jag grubblar, får ångest och "panik" och säljer i onödan.
För ett par veckor sedan hade Stockholmsbörsen gått upp runt 8 % sedan årsskiftet (OMX30 antar jag det är). Idag ligger den på cirka ner 6 % sedan årsskiftet. Alltså en rejäl svängning.
När jag läser om det av analytiker, så må det funnits en övervärdering som nu kan vara en faktor i det hela. Men helt klart är det en enda sak som utlöst det hela: Coronaviruset. En parameter, en händelse, som ingen hade någon koll på skulle hända.
Detta visar tydligt på att äga aktier, att låna ut pengar till företag som aktieägande innebär, inte alls är en säker placering som pengar på bankboken normalt är. Likväl som aktier kan ge bra med pengar genom kursuppgång och utdelning, så kan man också förlora pengar.
Tittar man bakåt i tiden, så är aktier generellt en bra långsiktig placering - samtidig som specifika aktier kan vara urusla placeringar på lång sikt. Det är därför man ofta talar om att pengar man behöver snart ska man inte ha i aktier (liksom aktiefonder som i stort är samma sak fast via en placeringshjälpare). Snart, det är kanske närmaste par tre åren.
Nergången som triggats av Coronaviruset kan mycket väl fortsätta. Det mest troliga är att de flesta aktierna återhämtar sig på ett par år. Liksom att de flesta bakomliggande företagen gör det. Så har man inte tänkt att använda dessa pengar innan dess, så är det förmodligen lika bra att sitta stilla och inte sälja. Behöver man pengarna snart, då borde man redan sålt men kanske ändå är bra att göra det nu. Liksom förstås om man vet något specifikt företag som kanske får svårt att överleva av förlorade affärer. Har man pengar över, skulle detta kunna vara ett bra tillfälle att köpa någon aktie man tycker är bra och har spanat på, som nu har fallit i kurs.
Hur som helst, en sådan här rejäl och snabb börsnedgång påminner om att aktier verkligen kan gå ner. Och de kan fortsätta neråt.
Henrik Hemrin
29 februari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
So much software is tracking us.
Sometimes, it is possible to turn off or reduce some of the tracking. Sometimes not possible. Web sites have cookies and other methods to learn who you are, what system you use, which other web sites you have visited and so on. We basically have to agree to it, if we want to visit the site. And a lot of mobile apps asks for many tracking permissions. Hardware, not only computers, tablets and phones but e.g. Internet of Things are tracking and monitoring.
Browsers have privacy settings. Mobile phones have privacy settings. As well as many softwares. But still you cannot avoid all of it, even if you work hard.
Sometimes there are market alternatives with no or less tracking. In general products based on free and open source softwares (FOSS) have less mandatory tracking, I believe. But also commercial products can be less or not at all intrusive in my privacy.
More concern and awareness seems to come to general public about how much I give away about myself.
Maybe it will be a competitive advantage to establish a product as tracking free? Will it come a day when those kind of products will have a stamp like above, tracking free?
Henrik Hemrin
28 February 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Nu som då genom åren har jag funderat: Om jag var ekonomiskt oberoende, skulle jag då fortsätta jobba med det jag gör? Eller skulle jag göra något annat? Vad då i så fall?
På senare tid har det lite mer ofta talats och skrivits om att göra sig ekonomiskt oberende.
Tidningen Aktiespararen, från Aktiespararna, hade nyligen en artikel om den ekonomiskt oberoende personen som går under namnet Utdelningsseglaren.
Hur mycket aktiekapital som behövs för att utdelningen ska räcka beror förstås på bland annat utdelningens storlek, skatt och inte minst vilka levnadsomkostnader man har.
Utdelningsseglaren siktar på att ha utgifter på runt 16 000 kr i månaden (efter skatt). För att nå den intäkten är Utdelningsseglarens beräkning ett behov på ett aktiekapital på 4,8 miljoner kronor. Vilket förstås är ett rejält kapital att ha i aktier, och en omöjlighet för många svenskar. Men samtidigt inte så stort att det är totalt omöjligt att uppnå för en svensk med hygglig medelinkomst som satsar på att lägga undan mycket av lönen under ett antal.
Slutar man arbeta i yngre ålder, då får man också tänka på att pensionen man får också blir starkt begränsad. Pensionens storlek är starkt relaterad till ens förvärvsinkomst under livet. Jag tänker på riskerna med att sluta arbeta tidigt. Saker kan hända i livet som man inte ens kan föreställa sig, som ger behov av mer pengar. Både händelser med en själv, de närmaste eller i samhället i stort. Företagen vars aktier man baserar sin utdelningsinkomst på kan minska utdelningen kraftigt. Politiken kan ändra förutsättningarna för aktieägande och utdelningarna. Klimatförändringar och annat kan påverka förutsättningarna på oförutsägbart sätt. Har man gjort sig ekonomiskt oberoende i unga år (säg 45-årsåldern) så är det förstås på många sätt svårt att återstarta när man är 60 år.
En annan risk är vad som händer med ens egna liv om man inte arbetar i en ålder när de flesta andra arbetar. Att man fortfarande ser en mening med livet. Att man har ett sammanhang och liv man trivs med. Visst kan man göra nytta och ha meningsfyllt liv utan att det ger löneinkomst. Jag tror man kan ha ett fantastiskt liv utan lönearbete, vare sig man använder det för ideellt arbete, hobby, odla sin egna mat, skriva böcker, forska, uppfinna, läsa, måla, bygga datorer, snicka på huset och så vidare.
I vart fall är en sparbuffert, även om den inte räcker till eller används för att sluta arbeta, något som kan stressa ner den egna pressen på sig själv. Kanske man då kan ha en mer avstressad relation till arbetet. Det behöver inte bli samma panik om man blir av med arbetet liksom saker i livet händer utanför ens egna kontroll.
Gäller för den som över huvud taget har intäkter som ger möjlighet att spara något. Dock vill jag slå ett slag för att om man har små intäkter men ändå kan spara 50-100 kr i månaden i aktier eller fonder (bankbokssparande ger ju väldigt lite ränta för närvarande), så med ränta-på-ränta-effekten kan det också ge ett nyttigt kapital på 20-40 års sikt.
Jag har ibland reflekterat på jobbet att en del personer som närmar sig pensionen och därmed på väg att bli oberoende från arbetslivet kan vara mer frispråkiga och våga ha en egen uppfattning på ett annat sätt än yngre. Erfarenhet av arbetet och livet spelar förstås roll för detta. Men också närheten till pensionen och oberoendet av företaget kan spela roll. På liknande vis kan det vara för den mer eller mindre ekonomiskt oberoende.
Detta att vara ekonomiskt oberoroende (och resan dit) handlar mycket om utgifter. Det går att leva rätt gott på väldigt olika utgiftsnivåer. Alternativ till att sluta arbeta kan vara att gå ner i arbetstid, om man har en lön som ger utrymme för det om man lever mer sparsamt (vare sig man nu har aktieutdelningar eller inte).
Jag är tveksam till att vara ekonomiskt oberoende redan i yngre år alltid skulle vara idealt för alla personer. Men det är värt att fundera över vad som är viktigt i livet. Hur jag trivs och gillar mitt arbete - och om jag inte gör det att fundera på möjligheterna att förändra det. Med en god ekonomi är det mera möjligt att ta steg som förändrar livet. Det kan också ge en möjlighet att starta något eget som man inte vet om det bär ekonomiskt.
Och det är klart, den som har lyckats bli ekonomiskt oberoende och slutat arbeta behöver ju inte bara ligga på sofflocket - det finns mycket man kan göra som är meningsfullt både för sig själv och andra men som inte ger löneinkomst.
Hur som helst, intressant att läsa om Utdelningsseglaren i Aktiespararen. Jag roar mig också med att också öppna Utdelningsseglarens egna hemsida, och noterar att det finns en hel del reklam där. Jag har inte läst hemsidan närmare, men reklamen antyder att hen fortsätter arbeta med att dra in intäkter...
Vad händer med samhället om många börjar leva snålt? Om färre håller hjulen snurrande? Det är värt en egen artikel!
Henrik Hemrin
22 februari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
I say goodbye to my intelligent loudspeaker with its always ready to listen microphone before I leave my home. My indoor camera is connected and sees me.
I put my mobile phone in my pocket. Tracking options in its operating system and apps are turned on.
I take my modern connected car for a drive. To be sure, I also connect my mobile to the car system.
Then I take a short walk, passing a couple of surveillance cameras on my way to the underground, where I pay for the ride with my registered travel card.
I buy a coffee at the café with my credit card (after swiping my loyalty card in this shop). While waiting for the coffee, I browse a couple of web pages taking advantage of the free wifi.
Of course I update my whereabouts on social media and publish a selfie with geotagging.
Surveilled. Good or bad?
Henrik Hemrin
8 February 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
![Prislapp från svunna tider, från varuhuset EPA [foto: Henrik Hemrin]](/images/hemrin-com/blog/epa_prislapp.jpg "Prislapp från svunna tider, från varuhuset EPA [foto: Henrik Hemrin]")
Jag hittade en gammal prislapp, från någonting som inköptes för länge sedan.
Känner du igen loggan? Om minnet inte sviker mig, så kommer prislappen från varuhuset EPA, eller Enhetsprisaktiebolaget. Notera också deras slogan i väldigt liten fontstorlek på prislappen (jämför med millimeterskalan).
EPA har inte funnits på länge. Det slår mig att också prislappen av den här typen, en liten klisterlapp, i stort sett är borta i affärerna. Den satt ju till exempel på i stort sett varenda matvara.
Henrik Hemrin
3 februari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Recently I started up a refurbished PC. It came with Microsoft Windows 10 Pro preinstalled. In order to have Windows to work properly with updates etcetera, I had to verify the authencity of my Windows installation, by entering the 25 character long Product Key into a screen. In addition, Microsoft also recommended to create or login to an existing Microsoft account.
Windows absolutely is a good operating system and a lot of software of all kind is available that can do great things.
I have used macOS as my main operating system for some years now. MacOS is developed, proprietary code, but free from Apple. But... a machine from Apple is mandatory. MacOS works very well, and well integrated to other Apple products. Drawbacks are the relatively high price and you partly loose control what happens in the system - you are not in charge.
I come to think of the difference in philosophy between Microsoft Windows to Linux operating systems.
After thinking for many years, I finally started to explore and use Linux: In November 2018, I installed Linux Mint on a cheap laptop. It's not unlikely that Linux will be my main operating system.
When I had done the installation of Linux Mint, there was no need to verify my license with a Product code. I do not have a licence for Linux Mint. There exist no license for Linux Mint. It is free to use. Download, install, and I am ready to use it, including upcoming updates. Nor do I have a Mint account activated on the machine. There exist no Mint account (Mint support forum with registration exist). I have explored maybe ten other Linux operating systems ("distributions", "distros"), hundreds exist, for free. The code is also open source, not proprietary. Download, install, and ready to use. Donations, support other users in forums or other participation in the product are for most distros most welcome but it is volontary.
So relax, you don't need to look for the Product Key when you start up Linux Mint!
Henrik Hemrin
12 January 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Böcker jag läst: Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen, av Harry Månsus (2018).
Boken beskrivs som en självbiografi. En stor del av boken rör sig runt hans arbete med Anonyma Alkoholister och deras Tolvstegsprinciperna. Men också andra delar i hans brobyggen och liv berörs. Jag har läst flera böcker av honom tidigare, kanske främst på 1980-talet, med stor behållning. Harry Månsus; författare, pastor och teolog.
Den här boken är lite annorlunda, som sagt självbiografi och mer av reflektion. Annorlunda också genom att den är fri att läsa från nätet, den går att ladda ner som e-bok via http://mansus.se eller läsa direkt online och då med många bilder via http://djupareliv.se.
Jag tycker den här boken i vissa delar är lite ostrukturerad, inte helt genomarbetad, och lite svår att följa ibland om man är mindre insatt i till exempel Oxfordgrupprörelsen. Men läsvärd.
En intressant jämförelse gör han mellan alkoholisten och klimatkrisen: ”Långt senare började jag upptäcka slående likheter mellan missbruksbehandling och miljöarbetet. Det är ju fråga om samma förnekelse, undvikande av smärta och beroende av allt starkare kickar och stegrad konsumtion. Lika slående är parallellerna mellan omställning från fossilberoende och tillfrisknande från drogmissbruk. I båda fallen kan andligheten bidra till att bryta dödläget.” Och vidare "Alkoholism kan drabba en hel familj, men fossilberoendet kan ödelägga en hel planet där våra barnbarn och kommande generationer ska leva."
På ett annat ställe citerar han Jim Wallis: "Ingenting är så starkt som en idé vars tid är inne. Man kan inte starta en folkrörelse, men man kan vara beredd när dess tid är inne." Även här gör jag en association till klimatkrisen och där det kanske just nu har blivit en ny start av miljö- och klimatrörelsen. Inte för att det inte funnits förut och hela tiden, men kanske har vi nu sett en start av en ny på global nivå.
Boken har också med en del om rötterna till utvecklingen av demokratin i Sverige, frikyrkans roll, dess närhet till nykterhetsrörelsen, som tillsammans med arbetarrörelsen formar svenska demokratin. Han noterar att när den första svenska baptistförsamlingen bildades 1948, och där hade både män och kvinnor i församlingen lika rösträtt, i en tid när inte ens alla män hade rösträtt i landet. Berättelsen om frikyrkans uppväxt, statens och Svenska kyrkan till trots, skedde och Månsus konstaterar att "Historien kan förändras genom idéernas kraft och modiga människor som fått nog."
Boken ger en god inblick i Anonyma Alkoholister och deras filosofi och arbetssätt. Jag ska inte på något vis försöka referera eller sammanfatta. Men jag vill ändå avsluta med ett citat som knyter an till AA:
”I uttrycket Gudscentrering gentemot självcentrering fångar Bill kärnan i budskapet som också blev en grundval för AA:s livsprogram. Människans och världens problem bottnar ytterst i att vårt ego står i centrum, att vi bygger ”imperier” kring oss själva och vill ha vår omgivning i vår kontroll – dvs. agera gud. Andlighet är att få ett nytt centrum, att överlåta sig (surrender) och låta Gud leda både världen och våra liv. Det är därför morgonens stilla stund är så viktig då man pejlar in centrum och lyssnar till Guds vilja och vägledning för dagen.”
Det var några av mina reflektioner och noteringar från min bokläsning av Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen, av Harry Månsus. Även om jag hade lite svårt att följa vissa delar av boken, så är Harry Månsus en författare jag med stort nöje läser. Så ock denna gång.
Henrik Hemrin
8 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Open source versus patent? I listen to the Podcast Command Line Heroes, hosted by Saron Yitbarek. In the episode Days of future open, open source is a topic, as it has been a topic in many if not all episodes in season one.
When I listened to this episode, I was thinking of Open source and Patent.
Open source is about open source (!), sharing, collaboration and letting other make something new of the "original" open source code. One typical example of open source code is the Linux kernel, but there are tons of other open source code software.
Patent is a way for a person or company to protect the object that is patented. It is a way to get credit and paid back for resources invested to make the patented object possible. It is protected for a certain period of time. But a patent means you also have to share details of what you have patented, with the aim that the idea become public knowledge and other can develop it further. This sharing of information is also a reason patent is sometime not requested.
Is there some sort of common idea of sharing between the open source code philosophy and the patent philosophy?
Not sure to what to make of this thought I got... but anyway, what do you think of it?
No I'm heading over to Season two of Command Line Heroes! Three Seasons are currently available. One of a few podcasts I try listen to.
Henrik Hemrin
7 January 2017
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet