I Sverige har vi allmänt en god allmän vetskap att klimatförändring diskuteras och där man ser allvarliga problem om vi inte förändrar hur vi lever. Vi i Sverige har också stora möjligheter att ta till oss information i ämnet. Jag kan tro att att många människor i världen inte har tillgång till vare sig diskussionen eller kan ta del av fakta i ämnet. Den här artikeln fokuserar på klimatförändring i form av uppvärmning på grund av växthusgaser, och då inte minst koldixid.
Vad jag förstår:
- Mängder av forskare anser att vi människor påverkar jordens klimat negativt på ett mycket livsavgörande sätt som inte går att vrida tillbaka efteråt på något enkelt vis
- Forskarna anser också att vad vi gör idag och framgent påverkar hur illa det blir
- Vidare menar forskarna att det är brådskande vad vi gör; varje minut vad vi gör och inte gör spelar roll
Visst finns det forskare som anser annorlunda. Men som jag förstår så överväger det mycket tungt inom forskarvärlden till en samsyn i linje med det som IPCC beskriver. Visst kan forskarna ha fel. I detaljer säkert. Men kanske även i stora saker. Kanske det inte är så farligt som vi tror. Kanske vi kan påverka mindre än vi tror. Men som sagt, mycket talar för att de på det stora har rätt i punkterna ovan.
Är det då rimligt att jag och vi chansar i att forskarna har fel i det allvarliga klimatläget?
Det kan inträffa att meteoroider eller liknande faller ner på ödestigert vis på jorden. Det kan bli ett ödesdigert kärnvapenkrig. Jesus kan komma tillbaka. Med mera som kan inträffa som gör att klimatproblemsdiskussionen blir irrelevant.
Är det rimligt att jag och vi chansar att något sådant inträffar snart?
Jag ska inte gå in på varken mina, dina eller våra gemensamma förtjänster och brister i att hantera och agera i klimatkrisen. Men nog får jag en känsla av att vi i mycket kör på som vanligt. Om trots allt många i Sverige tror att läget är så allvarligt, då kan jag bli förundrad över att det inte märks mer än det gör i våra handlingar, både individuellt och gemensamt.
Pastorn och författaren Harry Månsus har bland annat arbetat med tolvstegsprincipen för Anonyma alkoholister. I sin bok "Guds verkstad är större - ett liv av brobyggen" (2018) så reflekterar Harry Månsus över klimatkrisen. Han gör en jämförelse i hur vi förhåller oss till miljöpåverkan med hur en alkoholist förhåller sig till alkohol. Jag citerar från boken under rubriken Omställningsrörelsen och fossilberoendet:
"Min första bok Shalom Jord (1983) fick ett enormt gensvar och såldes i många upplagor. Stefan Edman, biolog och författare, skrev: Boken ger en fördjupad förståelse för Guds omsorg om världen och människan. Gamla profetröster ljuder rakt in i vår kamp mot miljö- och kärnvapenhot. Månsus är själv en profet!
Långt senare började jag upptäcka slående likheter mellan missbruksbehandling och miljöarbetet. Det är ju fråga om samma förnekelse, undvikande av smärta och beroende av allt starkare kickar och stegrad konsumtion. Lika slående är parallellerna mellan omställning från fossilberoende och tillfrisknande från drogmissbruk. I båda fallen kan andligheten bidra till att bryta dödläget."
Hanna Arendt skrev boken "Den banala ondskan" (artikelserie och bok, ca 1961-64). Boken handlar om rättegången mot Eichmann, som var en av förintelsens arkitekter. Hon arbetar i boken med tesen att ondskan är banal. Att Eichmann var en byråkrat som bara följde reglerna och var plikttrogen. Och hur det i samhället ändrades vad som var normalt.
Min poäng i detta sammanhang från Hanna Arendts bok är inte att på något vis diskutera och jämföra grymheterna som förintelsen handlade om med hur vi agerar i klimatkrisen. Utan min poäng är att de flesta av oss när det gäller klimatet, är att vi håller oss inom lagar och regler men ifrågasätter inte i så stor utsträckning att de borde ändras. Samt vi gör vad som är normalt i samhället. Vi lever som de andra. Det är enklast så.
I denna poäng ligger också en möjlighet: utifrån ändring av lagar, regler och vad som är normalt i samhället går det också att puffa att vi blir klimatvänligare i våra liv och handlingar.
I min CD-samling finns albumet "Crises? What Crises", utgiven 1975 av gruppen Supertramp. Skivomslagets framsida tycker jag är fantastisk. Den speglar måhända också en bit av förklaringen varför vi lever som vi gör, till trots mot den kunskap vi har om klimatläget.
För en liten tid sedan skrev jag om tre andra orsaker varför vi inte gör mer än vi gör. Du kan läsa om dem i Klimatklurande.
Henrik Hemrin
5 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Böcker jag läst: Värendsbygder 2019.
Några dagar före jul kommer Norra Allbo hembygdsförenings årsbok som ett brev på posten. Så ock denna senaste jul kom den, Värendsbygder 2019.
Jag har själv aldrig bott i Norra Allbo härad, men väl mina föräldrar som är födda och uppväxta i Slätthög respektive Mistelås socken, vilka bägge ingår i Norra Allbo. Det ligger nästgårds till Växjö där jag själv är född och uppväxt. Trakterna har jag dock besökt mången gång, och ligger mig varmt om hjärtat.
Som vanligt är artiklarna skrivna av olika författare. Efter avtryck av ett antal äldre vykort från Alvesta kommer den första textartikeln. Den är riktigt spännande tycker jag, om ett hemligt oljelager i Blädinge. Ett hemligt beredskapslager av olja, ett av många, som byggdes runt och efter andra världskriget och vid kalla krigets dagar. En villa, med lite udda fönsterplacering, men ändå en villa byggdes vid järnvägen. Där fanns expedition och nergång till de stora bergrummen med olja med mera. Det gick att pumpa olja från järnvägen. Fascinerande att läsa om dessa hemligheter, som inte blev offentlig förrän 2006 när oljelagret var tömt och anläggningen avvecklades.
Nästa artikel är om Algot Uhr; människa, poet och sillhandlare. Det jag bland annat fastnade för i den berättelsen var en händelse som inträffade i tidigare generationer: "Tre dagar före julafton 1788 färdades, troligen till fots, Sven Jönsson tillsammans med sin tilltänkta hustru till Slätthögs kyrka för att gifta sig. [...] Strax efter begav sig de nygifta hemåt i stark köld och yrsnö, och under vägen hem till Gyslätt dog brudgummen. Han blev 58 år gammal. Sju dagar senare begravdes Sven. Den dagen var det fyra begravningar i Slätthögs kyrka, ..." Vilket tragiskt öde. Och det ger en inblick i hur livsvillkoren kunde vara.
I en artikel om kända Frälsningssoldaten Majken Johansson omnämns de båda husen i Gravanäs, Hjortsberga (Majken släkt till arrendatorer som bodde i ena huset, inte släkt till mig). Gravanäshusen är på foto. I artikeln nämns min farmors bror med fru som bodde där. I bägge husen bor idag släktingar till mig. Det beskrivs vidare att Majken var med i en studentklubb i Lund vid sina studier där, studentgruppen ibland möttes hemma hos Bo och Margareta Strömstedt. Margareta är en annan släkting till mig, uppväxt bland annat i Moheda. Det är intressant hur människor vävs ihop.
En udda artikel handlar om vildsvin idag. Udda är den på det sätt att jag tycker den snarast är skriven som en debattartikel.
Fågeltornet i Mexarps historia var skoj att läsa. Skoj var också att läsa om KLS-butiken i Moheda som jag hört min far berätta om, men som jag inte minns själv. Även om den stängde några år efter jag föddes. Jag hade inte riktigt koll på att butiken låg i samma hus som hotellet, precis vid järnvägsövergången på Växjösidan. Och snett över gatan till Ymans matbutik där min far arbetade några år.
Slätthögsljusstaken minns jag inte att jag hört om. Den började tydligen tillverkas runt 1920 i Tolestorp. Tillverkningen av den las så småningom ner. Men när sonen, som också varit med i arbetet på 1920-talet, blev pensionär på 1970-talet så tog han upp tillverkningen igen. Sonen dog 2001. När jag såg fotot på honom tycker jag mig känna igen honom, och efter lite koll med far så stämmer det, och då vet jag vilket hus det är han bodde i. Och hans fru arbetade under en tid som hemtjänst/hemhjälp åt min morfar på hans äldre dagar.
Slutligen vill jag notera en artikel av Peter Nilsson, släkt-till-släkten, som skriver om Banke där hans förfäder hade kvarn och var klockmakare, men han skriver också vidare om bygden.
Ännu några fler artiklar finns i boken. Jag har läst alla. Väl läsvärt från pärm till pärm.
Till min glädje noterar jag att också i år är boken tryckt lokalt hos Lindströms tryckeri i Alvesta.
Henrik Hemrin
5 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Idag var jag i mataffären för att inhandla diverse matvaror att inmundiga. I sista stund kom jag ihåg att ta med min egenhändigt nertecknade inköpslista där det bland annat stod fiskbullar. Ett antal varianter med dillsås, räksås, buljong av "vit fisk" och dessutom några sorters fiskbullar av lax fanns i butikssortimentet. Två fabrikat fanns. Jag tittade och läste på de två olika dillsåsfiskbullarna:
Fabrikat A
- Plastförpackning med ett tunt metallfolieoblat som försegling under locket. Plastförpackningen gick att återanvända även för uppvärmning i mikro
- Fångstområde var angivet
- Ingen miljömärkning av fisket
- Producerad i Danmark
Fabrikat B
- Metallburk
- Fångstområde var angivet
- Miljömärkt med MSC
- Producerad i Sverige förmodligen (svensk adress på bolaget men produktionsland var inte angivet i klartext)
- Cirka 5 kr dyrare per burk än fabrikat A
Så nu när jag har läst är det dags att svara på frågorna som infinner sig. Hjälp mig:
- Vilken av fiskbullarna är bäst att köpa ur klimat- och miljöhänsyn?
- Kan den ena vara bäst ur klimathänsyn (då tänker jag främst på koldioxidutsläpp och andra växthusgaser) och den andra är bäst ur miljöhänsyn?
- Behöver jag kolla exakt fångstområde för svaret, speciellt med tanke på att den ena inte var miljömärkt?
- Spelar det någon roll om jag behöver fler burkar eller ej?
- Något mer jag bör tänka på?
Nu kanske du svarar att jag ska inte köpa fisk (och andra köttprodukter) över huvud taget. Men om jag nu trots allt vill äta fiskbullar, vilken av dem ska jag då välja för att vara klimatsmart och helst även miljösmart?
Vilket är rätt svar?
Henrik Hemrin
4 januari 2020
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Klimatläget. Det finns mycket att fundera, grubbla, lära och agera angående klimatet. Idag skriver jag om dessa tre saker som problem varför vi inte gör mer än vi gör för att förbättra klimatet:
- Orsak och verkan
- Tillit
- Förstärkningsord
Dagens tankar vill inte påskina att de på något vis är de viktigaste aspekterna. Men kanske ändå något. Kommentera gärna.
Orsak och verkan
För några dagar sedan lyssnade jag på senaste avsnittet, av podden Reality 2.0: Episode 30 A Chat with Don Norman. Podden handlar om teknik, med ett fokus på Linux, öppen källkod, personlig integritet och säkerhet. Don Norman berättade om en föreläsning Al Gore hållit, och om den efterföljande middagen som bland annat Don deltog i. Al Gore hade talat om klimatet, svarat på frågor, och gjort det bra enligt Don. Servitören hade frågat Don vad seminariet handlat om, Don svarade, och servitören svarade något i stil med att det är svårt att veta, det är så mycket svängningar naturligt. Servitören var ingen "dumskalle". Men ändå svårt att tro på att klimatkrisen är så allvarlig. Dons reflektion var att ett problem med klimatkrisen är att det är så långt mellan orsak och verkan. Vi människor har svårt för det. Vi vill se en mycket närmare koppling. Och i podden var det då en koppling till hur man agerar med tekniska prylar.
En av mina kära tekniska säkerhetspunkter handlar om lösenord. Har du en lösenordshanterare (Password manager)? Har du olika lösenord till varje inloggningsplats? Har du komplexa lösenord? Byter du lösenord så fort du hör om att någon kommit över lösenord till en inloggningsplats? Byter du ofta lösenord? Eller sammanfattat; hur hanterar du riskerna med att någon loggar in i ditt namn? Kanske du hanterar det bra. Det finns en god chans att du känner till problemet. Kanske du ändå inte gör något åt det. Och i så fall - kanske det är för att det är långt mellan orsak och verkan, att risken inte är så stor tänker du, med mera.
Om jag inte tvättat håret på en vecka, då är det rätt stor skillnad när jag tvättat det. Det är nära mellan orsak och verkan.
Och nog kan det vara samma sak med klimatpåverkan. Om jag köper en ny t-shirt idag så känner jag inte av det omedelbart att det blev varmare väder hos mig. Inte ens om jag åker bil till mataffären i stället för att gå till mataffären, så märker jag att temperaturen stigit. Det är långt mellan orsak och verkan.
Tillit
Tillit menar jag om hur vi litar på varandra i samhället och till samhället. I Sverige är tilliten generellt rätt hög. Till exempel är vi bra på att betala skatt. Vi vet att de flesta andra betalar sin skatt och att vi får tillbaka relativt mycket av skatten, den går till något gott och inte till korruption. I en del andra samhällen är tilliten betydligt sämre. Bo Rothsteins bok "Sociala fällor och tillitens problem" är bra läsning om tillit.
Jag följde inte det nyligen avslutade COP25-mötet om klimatet i någon större detalj. Men jag tycker mig ha sett ett tillitsproblem. När det gäller klimatet, så är räcker det inte med tillit inom Sverige. Det behövs en tillit globalt, till alla länder och människor på jorden. En tillit att de flesta andra också gör så gott de kan med att "betala sin klimatskatt". Inom Sverige, där vi generellt har stor tillit, så borde det vara hygglig förutsättning att mellan oss i landet att var och en betalar sin klimatskatt. Kanske det inom Sverige inte är tilliten som är en utmaning, mer då tilliten till andra länder. Sen finns det förstås andra skäl till att vi inom Sverige inte gör allt vi kan, men kanske det snarast är andra orsaker än tilliten till varandra.
Förstärkningsord
Vi talar om klimatkris. Att det är allvarligt läge. Och det är rimligt att göra. Vi använder ofta förstärkningsord, både positiva och negativa i olika sammanhang. Jag har en känsla av att vi ökat användandet av förstärkningsord och även dubblerat förstärkningsord, "mycket mycket allvarligt", på senare år. Det finns så många allvarliga kriser vi hör om. Utan att förringa olika problem och kriser för mycket, så kanske vi har uttömt lite av krisorden som behövs när det är värre kriser. Värre kriser såsom klimatet nu. Eftersom mycket fungerar trots att det är kris av olika slag, så kan det göra att vi tänker att klimatet kommer också fungera. Kris javisst, men det är inte så farligt.
Henrik Hemrin
21 december 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Bo Frank har varit aktiv i Moderaterna i Växjö sedan mannaminne. Jag minns när Moderaterna hade någon aktivitet när jag gick på gymnasiet på Teknikum 1979 - 1983, så var Bo där från Moderaterna (om han var där för Moderat Skolungdom, Moderata Ungdomsförbundet eller Moderata Partiet minns jag inte).
En artikel i Smålandsposten (Smp), publicerad på nätet igår den 12 december 2019 handlar om hans kyrkliga uppdrag; http://www.smp.se/vaxjo/bo-frank-lamnar-kyrkligt-uppdrag-anser-att-biskopen-ar-politisk/ . Artikeln är prenumerantlåst.
Artikeln skriver: "Han är också kyrkopolitiker för borgerligt alternativ och ledamot i stiftsfullmäktige och fullmäktige i Växjö pastorat.[...] På torsdagen meddelande Bo Frank att han under dagen lämnar in sin avsägelse av uppdraget i stiftsfullmäktige."
Bo Frank säger i artikeln att biskop Fredrik Modéus är en viktig orsak till att han avsäger sig uppdraget. Biskopen är för politisk.
Som exempel ges "– Biskopen har en uppfattning när det gäller flyktingpolitiken som i princip bara vänsterpartiet och miljöpartiet står bakom. Ett annat exempel är att biskopen varit väldigt omfamnande av islam."
Bo Frank berättar "– I pastoratet sitter jag gärna kvar och då måste jag självfallet vara kvar som medlem i Svenska kyrkan."
Han får frågan om han funderat på att gå ur kyrkan, och Bo Frank svarar: "– Det har jag gjort. Men jag tycker ändå att jag vill vara en del av Svenska kyrkans kulturarv. Så jag vill vara med i Svenska kyrkan och det tycker jag är, kanske inte en medborgerlig plikt, men snudd på, säger Bo Frank."
Hur är en människa som inte är politisk? Vad är det som formar människans politiska ståndpunkter?
Är man kristen, som jag får förmoda att biskopen är, så är jag mycket säker på att hans kristna tro är en del och kanske en viktig del som format att han har sina politiska ståndpunkter som han har i dessa och andra frågor.
Jesus är en viktig del i den kristna tron, och jag skulle absolut bedöma honom som politisk. Olika kristna personer kan komma fram till väldigt olika politiska ståndpunkter, både i sak och vad det leder till för parti.
När jag läser artikeln så ser jag inte någon kritik att biskopen skulle ha uttryckt att något visst parti är kristet eller liknande. Utan det är hans ståndpunkter som kritiseras. Olika kristna kommer till olika politiska ståndpunkter. Som jag förstår och analyserar biskopens ståndpunkter i de här frågorna, så är hans ståndpunkter absolut inte några konstiga ståndpunkter för människor med kristen tro. Tvärtom tror jag de är relativt vanliga.
Den andra saken i artikeln jag funderade runt är när Bo Frank uttrycker att det är snudd på plikt att vara med i Svenska kyrkan.
Går man tillbaka till "biblisk tid", till Nya Testamentet, då talade man om att hela huset ingick i tron, tron var inte helt personlig och individuell (om mina historiekunskaper är korrekta). Och just Svenska kyrkan har fram till relativt nyligen också varit en kyrka man föddes in i och blev automatiskt medlem i, om förälder var medlem. Numera är dock Svenska kyrkan något man själv går in i. Så nog tänker jag att Svenska kyrkan är något man är medlem i som en följd av sin kristna tro eller sitt sökande efter sin tro. Med det sagt har jag absolut inte någon åsikt om Bo Franks medlemsskap, för mig får han gärna fortsätta vara medlem.
En biskop ska förstås vara omfamnande av människor med olika politiska ståndpunkter. Men jag tror också att en biskop, liksom Jesus, behöver vara politisk. Jag tror inte det är rimligt att inte uttrycka åsikter i ord eller gärning.
Det var några personliga reflektioner på artikeln.
Henrik Hemrin
13 december 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Idag är det domsöndagen, den 24 november 2019.
I allt fler stugor ser jag att adventsljusstakar och stjärnor är tända. Det är en vecka till Första advent och precis en månad till jul.
Sillsalladen jag köpte för någon vecka sedan önskade God jul. Skogaholmslimpan jag köpte igår önskar också God jul. Matbutiken bjöd på lussekatt igår, och har sålt lussekatter i flera veckor. Julmust finns att köpa hem på rabattkupong.
Och ett tillägg dagen efter, idag måndag 25 oktober börjar Sveriges Radio spela julmusik.
Vad är det som gör att vi börjar med firandet så långt innan det inträffar? Man skulle förstås kunna tänka sig att det beror på att vi längtar så mycket efter att fira det fantastiska att Gud blev människa, att Jesus föddes, och att det är svårt att vänta med att fira.
Jag funderar, jag tror inte jag brukar se midsommarstänger resta i maj. Midsommarfirande brukar vi vänta med att fira till midsommarafton. Så det finns speciella firanden som vi gör mer exakt när det är. Nu infaller Midsommarafton inte alltid på Sommarsolståndet, men det är i alla fall på en förutbestämd reglerad dag i kalendern.
Visst får var och en bestämma när man ska börja och sluta med firande av advent, jul och andra speciella dagar. Men jag kan inte låta bli att fundera på att så många väljer att börja fira såpass långt innan det inträffar, liksom att företag också jular tidigt.
Henrik Hemrin
24 november 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
På järnvägsstationerna kunde man i min barn- och ungdom väga sig. I väntsalen fanns inte sällan en stor våg. Jag minns inte priset, kan det varit någon 25-öring? Resultatet, ens vikt, fick man tryckt på ett papper i kartongtjocklek, och datumet trycktes på andra sidan.
Samma storlek och tjocklek på pappersbiten användes också för vissa typer av tågbiljetter.
Smart standardisering att samma grundmaterial användes för olika användningsområden.
Henrik Hemrin
23 november 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Det är hösten 2019 och jag spanar mot hörnet på Sveavägen, Stockholm, där Uffe Mattsson TV Hi-Fi Center hade sin affär. Otrolige Uffe som han kallades. Han hade rätt ofta annonser i tidningarna. Numera står det istället Espresso House där i hörnan där man gick in till Uffe. Om inte mitt minne sviker mig helt om i vilket hörn den låg i.
Här handlade jag min Marantz HiFi stereoanläggning under andra halvan av åttiotalet. Jag tror det var Uffe själv som körde hem alla lådorna en kväll. Dock minns jag att det blev fel; jag fick två förstärkare med inbyggd radiodel och inget kassettdäck, eller tvärtom. Ett besök i affären en av dagarna efter ordnade upp det hela.
Så småningom så expanderade Uffe verksamheten med en butik i Kista centrum under några år. Den låg ungefär mitt emot tunnelbaneingången, man såg den tydligt när man gick från tunnelbanan ner till Kista centrum.
Har du också handlat hos Otroliga Uffe?
Så småningom skiftade jag stereoanläggningar så att jag tog upp Technics-anläggningen som fanns i föräldrahemmet till mig och tog ner Marantz-anläggningen till dem.
Technics-anläggningen hade köpts på Radar i Växjö.
Lars-Göran Hedberg hade tidigare öppnat Hedbergs på Storgatan. Efter en tid så expanderade han till en ny stor affärslokal med verkstad bredvid Esso på Hejaregatan, strax brevid Värendsvallen. Den fick namnet Radar.
Jag minns att Radar öppnades när jag gick på gymnasiet, Teknikum 1979 - 1983, eftersom jag har ett tydligt minne kopplat till detta. När Radar öppnade så fick man köpa en sådan här fickradio superbilligt. Först tror jag för typ en krona, och sedan för några tior.
Åtminstone någon klasskompis byggde om just den radion till en liten smidig FM-radiosändare. Jag vet inte om högtalaren kunde fungera som mikrofon. Själv byggde jag om en annan radioapparat till FM-sändare. Det var väldigt enkelt att göra en sådan FM-sändare: Det är bara att leta upp rätt transistor, koppla in sin sändningssignal och så att säga köra FM-mottagaren baklänges. Minnet och tankarna är minst sagt lite grumliga, om det nu är i blandarens transistor man kopplar in sig, och om det är rimligen är mellan emitter och bas man kopplar in sig (för det är väl knappast inte mellan kollektor och bas?). Jag får nog läsa på och tänka till... Frekvensen man sänder på blir några Megahertz högre än vad mottagaren är inställd på. Räckvidden var i alla fall en bit ut i trädgården utan extra förstärkning. Lite om hur en radiomottagare är uppbyggd och varför frekvensen skiljer sig går att läsa i Konstruktion av en enkel FM radiomottagare, av Carl Siversson på Lunds Tekniska Högskola. På den här tiden, kan tilläggas, att det var populärt att driva piratradiostationer bland annat i Växjö.
Det var alltså på Radar jag och mina föräldrar hade köpt Technics-anläggningen, som sedemera hamnade i mitt hem istället. Efter många års användning gav förstärkaren upp. På den tiden följde ofta ett kopplingsschema med när man köpte elektronikapparater, och jag har nästan säkert för mig att jag analyserade och felsökte till att det bör ha varit trafon som var sönder. Jag plockade loss den och gjorde lite analyser. Mycket lutade åt att det var en inbyggd säkring, kanske gjord av lod, som satt inne i lindningarna som säkrat ut av någon anledning. Praktiskt taget omöjligt att reparera själva trafon. Trafon hade ett flertal utspänningar och var special, så heller inget man kunde gå och köpa ny enkelt. Så jag pensionerade förstärkaren och köpte en ny. Men här fallerar minnet vilken affär det till slut blev - förmodligen blev det radioaffären i Skärholmen (som jag nu glömt namnet på) eller möjligen Expert i Kungens kurva.
Drivremmarna är bytta minst en gång i skivspelarna, både spelarna från Marantz och Technics. Förutom drivremmar och förstärkarbytet, så fortsätter båda HiFi-anläggningarna att ljuda ut.
Apropå Radar, så var det typ ett jobb som TV-reparatör i deras verkstad som jag tänkte mig att gymnasieutbildningen, fyraårigt teknisk, kanske kunde ge. Och en kompis jobbade på Radar bland annat med att montera TV-antenner på villataken. Något jobb på Radar blev det dock aldrig för mig.
När jag tänker efter, så är Uffe Mattsson och Lars-Göran Hedberg lite lika varandra. De är ungefär samtida, som i var sin stad startade och under många år drev framgångsrika Radio- och TV-butiker.
Smålandsposten hade 2017 en artikel på familjesidan om Lars-Göran Hedberg, när han var 76 år. Han sålde rörelsen 1988. Radar blev sedan Siba. Och nu är det Netonnet, i samma lokal.
Kommer du ihåg Radar?
Rateko nummer 11 och nummer 12 2009, tidning för elektronikbranchen, uppmärksammade att Uffe Mattson efter 30 år sålde butikslokalen på Sveavägen till en annan radiohandlare. Själv skulle han fortsätta sin andra rörelse med sin restaurang och husvagnsparkering i Vilhelmina. Rörelsen i Kista sålde han 1993, och den nye ägaren fick rätt att kalla butiken "Nya Ulf Mattsson". Denne nye ägare lurade både Uffe och kunder, butiken tycks stängt efter ett par veckor, rapporterade Dagens nyheter.
Avslutningsvis kompletteringar tack vare två artikelläsare som hört av sig:
Johnny skriver i kommentarsfältet att Uffe Mattson hade affär i Kringlan i Södertälje innan han flyttade till Sveavägen i Stockholm.
CL skickade mig nedanstående fyrsidiga reklamannons från Radar. Det är från en nyöppning 1993, utifrån datum i annonsen. Det måste vara när de öppnade högra delen. Jag kommer ihåg att det tillkom en entré till en utbyggnad där de hade mer av just datorer, kontorsmaskiner och telefoner som beskrivs i annonsen.
Henrik Hemrin
20 november 2019
Kompletterad 27 augusti 2021
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Idag den 9 november 2019 firar vi att det är 30 år sedan Berlinmuren föll!
Jag passar på att skriva ner några personliga minnen av järnridån och dess öppnande. Berlinmurens fall, Solidaritet i Polen, och många andra händelser följde jag på TV. Här är några små personliga minnen från den tiden.
Jag var vid den här tidsepoken i Västtyskland och Tyskland ett flertal gånger i arbetet. Jag var aldrig i Östtyskland. Bland annat var jag i och runt staden Selb i östra Bayern, nära gränsen till Tjeckoslovakien och heller inte så långt från Östtyskland.
Jag minns östtyskar som var i trakterna. Jag tror det var i rådhuset eller liknande ställe där de kunde få lite pengar. Jag har en del vaga minnen av att jag såg en hel del människor. Jag minns också Trabantbilarna som "översvämmade" området. Vid något tillfälle där det stod en parkerad Trabant, knackade jag på karossen, den påminde om en Perstorpsplatta. Självklart tittade jag in genom fönstret också. Det var ju en bil som såg ut som en liten 50-60-talsbil och med mycket enkel instrumentering.
Jag minns också Trabanterna på vägarna. Västtyskarna som var mina värdar muttrade en del om dessa långsamma bilar. Själva körde de oftast Mercedes, och det var ju en milsvid skillnad mellan en Mercedes och en Trabant, som ofta var fullastad av människor också. Jag har för mig att de var rykande tvåtaktare, alltså lite som min barndoms SAAB. Dessa minnen av Östtyskar skulle jag gissa var efter murens fall men innan återförenandet.
Även gränsen till Tjeckoslovakien öppnades. Det här var vad jag minns på tiden innan landet delades. Arbetskraften var billigare i Tjeckoslovakien, så företaget vi besökte hade öppnat fabrik i Tjeckoslovakien. Vi gjorde en dagstur från Selb för en teknisk utvärdering av produktionstransfern. Jag har för mig det låg ett tiotal mil innanför gränsen. Ett minne är högtalarna som fortfarande satt uppmonterade i en del samhällen längs vägen. Högtalare för information och indoktrinering av invånarna i det stängda landet. Jag minns också hur risiga husen i något samhälle som låg närmare gränsen var, jag tror det var mer eller mindre övergivet. Närmare gränsen minns jag också att det stod ett flertal kvinnor på olika ställen, som bjöd ut sina kroppar, utmed landsvägen. Fabriken vi besökte var helt okej som jag minns det. Vi hade lunch på något lugnt ställe, nästan ensamma på typ andravåningen. Det var gulasch som vi åt, om jag inte minns helt fel.
Jag minns också en person jag jobbade med som hade kommit från Östtyskland. Han hade köpt en ny BMW som vi åkte med, som jag minns han var väldigt stolt över. Han hade varit nere i BMW-fabriken, som inte är så många mil bort, på en rundvandring som ingick i köpet.
Tänk vad fantastiskt att muren och järnridån med många länder bakom, som präglade hela min uppväxtbild av Östeuropa, föll! Det är värt att fira och minnas!
Henrik Hemrin
9 november 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet
Detta år lär vara ett år med ovanligt mycket oxelbär oxelträd, liksom rönnbär i rönnärsträd. Löven har fallit, och fåglarnas aktivitet i träden är inte så fördolda av löven.
Henrik Hemrin
8 november 2019
- Uppgifter
- Kategori: Wisdom - Vishet