Nu som då genom åren har jag funderat: Om jag var ekonomiskt oberoende, skulle jag då fortsätta jobba med det jag gör? Eller skulle jag göra något annat? Vad då i så fall?
På senare tid har det lite mer ofta talats och skrivits om att göra sig ekonomiskt oberende.
Tidningen Aktiespararen, från Aktiespararna, hade nyligen en artikel om den ekonomiskt oberoende personen som går under namnet Utdelningsseglaren.
Hur mycket aktiekapital som behövs för att utdelningen ska räcka beror förstås på bland annat utdelningens storlek, skatt och inte minst vilka levnadsomkostnader man har.
Utdelningsseglaren siktar på att ha utgifter på runt 16 000 kr i månaden (efter skatt). För att nå den intäkten är Utdelningsseglarens beräkning ett behov på ett aktiekapital på 4,8 miljoner kronor. Vilket förstås är ett rejält kapital att ha i aktier, och en omöjlighet för många svenskar. Men samtidigt inte så stort att det är totalt omöjligt att uppnå för en svensk med hygglig medelinkomst som satsar på att lägga undan mycket av lönen under ett antal.
Slutar man arbeta i yngre ålder, då får man också tänka på att pensionen man får också blir starkt begränsad. Pensionens storlek är starkt relaterad till ens förvärvsinkomst under livet. Jag tänker på riskerna med att sluta arbeta tidigt. Saker kan hända i livet som man inte ens kan föreställa sig, som ger behov av mer pengar. Både händelser med en själv, de närmaste eller i samhället i stort. Företagen vars aktier man baserar sin utdelningsinkomst på kan minska utdelningen kraftigt. Politiken kan ändra förutsättningarna för aktieägande och utdelningarna. Klimatförändringar och annat kan påverka förutsättningarna på oförutsägbart sätt. Har man gjort sig ekonomiskt oberoende i unga år (säg 45-årsåldern) så är det förstås på många sätt svårt att återstarta när man är 60 år.
En annan risk är vad som händer med ens egna liv om man inte arbetar i en ålder när de flesta andra arbetar. Att man fortfarande ser en mening med livet. Att man har ett sammanhang och liv man trivs med. Visst kan man göra nytta och ha meningsfyllt liv utan att det ger löneinkomst. Jag tror man kan ha ett fantastiskt liv utan lönearbete, vare sig man använder det för ideellt arbete, hobby, odla sin egna mat, skriva böcker, forska, uppfinna, läsa, måla, bygga datorer, snicka på huset och så vidare.
I vart fall är en sparbuffert, även om den inte räcker till eller används för att sluta arbeta, något som kan stressa ner den egna pressen på sig själv. Kanske man då kan ha en mer avstressad relation till arbetet. Det behöver inte bli samma panik om man blir av med arbetet liksom saker i livet händer utanför ens egna kontroll.
Gäller för den som över huvud taget har intäkter som ger möjlighet att spara något. Dock vill jag slå ett slag för att om man har små intäkter men ändå kan spara 50-100 kr i månaden i aktier eller fonder (bankbokssparande ger ju väldigt lite ränta för närvarande), så med ränta-på-ränta-effekten kan det också ge ett nyttigt kapital på 20-40 års sikt.
Jag har ibland reflekterat på jobbet att en del personer som närmar sig pensionen och därmed på väg att bli oberoende från arbetslivet kan vara mer frispråkiga och våga ha en egen uppfattning på ett annat sätt än yngre. Erfarenhet av arbetet och livet spelar förstås roll för detta. Men också närheten till pensionen och oberoendet av företaget kan spela roll. På liknande vis kan det vara för den mer eller mindre ekonomiskt oberoende.
Detta att vara ekonomiskt oberoroende (och resan dit) handlar mycket om utgifter. Det går att leva rätt gott på väldigt olika utgiftsnivåer. Alternativ till att sluta arbeta kan vara att gå ner i arbetstid, om man har en lön som ger utrymme för det om man lever mer sparsamt (vare sig man nu har aktieutdelningar eller inte).
Jag är tveksam till att vara ekonomiskt oberoende redan i yngre år alltid skulle vara idealt för alla personer. Men det är värt att fundera över vad som är viktigt i livet. Hur jag trivs och gillar mitt arbete - och om jag inte gör det att fundera på möjligheterna att förändra det. Med en god ekonomi är det mera möjligt att ta steg som förändrar livet. Det kan också ge en möjlighet att starta något eget som man inte vet om det bär ekonomiskt.
Och det är klart, den som har lyckats bli ekonomiskt oberoende och slutat arbeta behöver ju inte bara ligga på sofflocket - det finns mycket man kan göra som är meningsfullt både för sig själv och andra men som inte ger löneinkomst.
Hur som helst, intressant att läsa om Utdelningsseglaren i Aktiespararen. Jag roar mig också med att också öppna Utdelningsseglarens egna hemsida, och noterar att det finns en hel del reklam där. Jag har inte läst hemsidan närmare, men reklamen antyder att hen fortsätter arbeta med att dra in intäkter...
Vad händer med samhället om många börjar leva snålt? Om färre håller hjulen snurrande? Det är värt en egen artikel!
Henrik Hemrin
22 februari 2020
Comments powered by CComment