Påsken är i antågande! 

När semlan fyllt på energidepåerna i kroppen började påskfastan. Palmsöndagen när Jesus hyllades är imorgon (5 april). Stilla veckan som kommer och som leder fram till påskens två höjdpunkter: Långfredagen som är den negativa höjdaren när Jesus avrättas på korset efter sin Golgatavandring. Påskdagen, på tredje dagen när långfredagen följs av triumfen att Jesus inte längre hittas i graven, för att han uppstått. Dessa två höjdpunkter, där man i kyrkans gudstjänster inte sällan känner dramaturgin mellan den dystra långfredagen och glädjen på påskdagen. Hur Jesus sedan visar sig, bland annat för lärjungen Tomas som hade svårt att tro att det var sant att han uppstått, som Jesus erbjöd att känna på den sårade men nu levande Jesus. Påsken har sedan en nära fortsättning i Kristi himmelsfärd och därefter pingst.

Den här påsken kommer fler än vanligt att inte kunna fira påsken i samlingar i kyrkorummet tillsammans med andra troende och tvivlande. Detta för att skydda sig själv och andra, eller för att man är för sjuk för att kunna. Utöver alla som inte kan av mer "normala" sjukdomar, hälsoläge och helt andra skäl. Ovanligt många torde dessutom vara i en smärtsam och sorglig del av sin egna eller närståendes livsvandring i påsk. Sorg och smärta är förstås något som finns alla påskar och ständigt pågående kamper med sjukdomar och sviktande ork av olika slag. Men ovanligt omfattande i år.

Många kommer dock kunna delta i påsken genom TV, radio och andra media, liksom eget läsande. På egen hand eller i viss gemenskap.

Även om det är något speciellt att vara i kyrkorummet tillsammans med andra är det gott att Guds närvaro inte är begränsad till den platsen.

Frisksängen, karantänsängen och sjuksängen, köksbordet, soffan och toalettstolen är också platser där man kan möta Gud. Eller var helst annorstädes.

När möjlighet finns att komma ut i naturen, eller att minnas tidigare tillfällen, så tycker jag "skapelsen" är en hjälp för att se och möta Gud. På klippan, vid sjön eller på skogsstigen.

Ulf Lundell, är en författare jag återvänder till. Albumet Evangeline innehåller många "kristna" texter. I sången Gå upp på klippan, tredje versen, skaldar Ulf Lundell:

"Vill du se ett underverk
Vill du se ett mirakel i dag.
Gå upp på klippan
Gå upp på ett berg
Gå dit upp
Och stanna kvar där ett tag.
Du behöver inga processioner
Ingen guldbroderad skrud.
Du behöver inga orgeltoner
För att gå upp och möta Gud"

Läs gärna hela texten, den finns bland annat här. Eller lyssna på den på lämpligt ställe.

Det är inte fel med varken kyrkorum eller processioner. Men de är inte nödvändiga för mötet. Mötet kan ske på annan plats också.

Henrik Hemrin

4 april 2020