Klimatläget. Det finns mycket att fundera, grubbla, lära och agera angående klimatet. Idag skriver jag om dessa tre saker som problem varför vi inte gör mer än vi gör för att förbättra klimatet:

  • Orsak och verkan
  • Tillit
  • Förstärkningsord

Dagens tankar vill inte påskina att de på något vis är de viktigaste aspekterna. Men kanske ändå något. Kommentera gärna.

Orsak och verkan

För några dagar sedan lyssnade jag på senaste avsnittet, av podden Reality 2.0: Episode 30 A Chat with Don Norman. Podden handlar om teknik, med ett fokus på Linux, öppen källkod, personlig integritet och säkerhet. Don Norman berättade om en föreläsning Al Gore hållit, och om den efterföljande middagen som bland annat Don deltog i. Al Gore hade talat om klimatet, svarat på frågor, och gjort det bra enligt Don. Servitören hade frågat Don vad seminariet handlat om, Don svarade, och servitören svarade något i stil med att det är svårt att veta, det är så mycket svängningar naturligt. Servitören var ingen "dumskalle". Men ändå svårt att tro på att klimatkrisen är så allvarlig. Dons reflektion var att ett problem med klimatkrisen är att det är så långt mellan orsak och verkan. Vi människor har svårt för det. Vi vill se en mycket närmare koppling. Och i podden var det då en koppling till hur man agerar med tekniska prylar. 

En av mina kära tekniska säkerhetspunkter handlar om lösenord. Har du en lösenordshanterare (Password manager)? Har du olika lösenord till varje inloggningsplats? Har du komplexa lösenord? Byter du lösenord så fort du hör om att någon kommit över lösenord till en inloggningsplats? Byter du ofta lösenord? Eller sammanfattat; hur hanterar du riskerna med att någon loggar in i ditt namn? Kanske du hanterar det bra. Det finns en god chans att du känner till problemet. Kanske du ändå inte gör något åt det. Och i så fall - kanske det är för att det är långt mellan orsak och verkan, att risken inte är så stor tänker du, med mera.

Om jag inte tvättat håret på en vecka, då är det rätt stor skillnad när jag tvättat det. Det är nära mellan orsak och verkan. 

Och nog kan det vara samma sak med klimatpåverkan. Om jag köper en ny t-shirt idag så känner jag inte av det omedelbart att det blev varmare väder hos mig. Inte ens om jag åker bil till mataffären i stället för att gå till mataffären, så märker jag att temperaturen stigit. Det är långt mellan orsak och verkan. 

Tillit

Tillit menar jag om hur vi litar på varandra i samhället och till samhället. I Sverige är tilliten generellt rätt hög. Till exempel är vi bra på att betala skatt. Vi vet att de flesta andra betalar sin skatt och att vi får tillbaka relativt mycket av skatten, den går till något gott och inte till korruption. I en del andra samhällen är tilliten betydligt sämre. Bo Rothsteins bok "Sociala fällor och tillitens problem" är bra läsning om tillit.

Jag följde inte det nyligen avslutade COP25-mötet om klimatet i någon större detalj. Men jag tycker mig ha sett ett tillitsproblem. När det gäller klimatet, så är räcker det inte med tillit inom Sverige. Det behövs en tillit globalt, till alla länder och människor på jorden. En tillit att de flesta andra också gör så gott de kan med att "betala sin klimatskatt". Inom Sverige, där vi generellt har stor tillit, så borde det vara hygglig förutsättning att mellan oss i landet att var och en betalar sin klimatskatt. Kanske det inom Sverige inte är tilliten som är en utmaning, mer då tilliten till andra länder. Sen finns det förstås andra skäl till att vi inom Sverige inte gör allt vi kan, men kanske det snarast är andra orsaker än tilliten till varandra. 

Förstärkningsord

Vi talar om klimatkris. Att det är allvarligt läge. Och det är rimligt att göra. Vi använder ofta förstärkningsord, både positiva och negativa i olika sammanhang. Jag har en känsla av att vi ökat användandet av förstärkningsord och även dubblerat förstärkningsord, "mycket mycket allvarligt", på senare år. Det finns så många allvarliga kriser vi hör om. Utan att förringa olika problem och kriser för mycket, så kanske vi har uttömt lite av krisorden som behövs när det är värre kriser. Värre kriser såsom klimatet nu. Eftersom mycket fungerar trots att det är kris av olika slag, så kan det göra att vi tänker att klimatet kommer också fungera. Kris javisst, men det är inte så farligt. 

Henrik Hemrin

21 december 2019

Write comment (0 Comments)

Bo Frank har varit aktiv i Moderaterna i Växjö sedan mannaminne. Jag minns när Moderaterna hade någon aktivitet när jag gick på gymnasiet på Teknikum 1979 - 1983, så var Bo där från Moderaterna (om han var där för Moderat Skolungdom, Moderata Ungdomsförbundet eller Moderata Partiet minns jag inte).

En artikel i Smålandsposten (Smp), publicerad på nätet igår den 12 december 2019 handlar om hans kyrkliga uppdrag; http://www.smp.se/vaxjo/bo-frank-lamnar-kyrkligt-uppdrag-anser-att-biskopen-ar-politisk/ . Artikeln är prenumerantlåst.

Artikeln skriver: "Han är också kyrkopolitiker för borgerligt alternativ och ledamot i stiftsfullmäktige och fullmäktige i Växjö pastorat.[...] På torsdagen meddelande Bo Frank att han under dagen lämnar in sin avsägelse av uppdraget i stiftsfullmäktige."

Bo Frank säger i artikeln att biskop Fredrik Modéus är en viktig orsak till att han avsäger sig uppdraget. Biskopen är för politisk.

Som exempel ges "– Biskopen har en uppfattning när det gäller flyktingpolitiken som i princip bara vänsterpartiet och miljöpartiet står bakom. Ett annat exempel är att biskopen varit väldigt omfamnande av islam."

Bo Frank berättar "– I pastoratet sitter jag gärna kvar och då måste jag självfallet vara kvar som medlem i Svenska kyrkan."

Han får frågan om han funderat på att gå ur kyrkan, och Bo Frank svarar: "– Det har jag gjort. Men jag tycker ändå att jag vill vara en del av Svenska kyrkans kulturarv. Så jag vill vara med i Svenska kyrkan och det tycker jag är, kanske inte en medborgerlig plikt, men snudd på, säger Bo Frank."

Hur är en människa som inte är politisk? Vad är det som formar människans politiska ståndpunkter?

Är man kristen, som jag får förmoda att biskopen är, så är jag mycket säker på att hans kristna tro är en del och kanske en viktig del som format att han har sina politiska ståndpunkter som han har i dessa och andra frågor.

Jesus är en viktig del i den kristna tron, och jag skulle absolut bedöma honom som politisk. Olika kristna personer kan komma fram till väldigt olika politiska ståndpunkter, både i sak och vad det leder till för parti.

När jag läser artikeln så ser jag inte någon kritik att biskopen skulle ha uttryckt att något visst parti är kristet eller liknande. Utan det är hans ståndpunkter som kritiseras. Olika kristna kommer till olika politiska ståndpunkter. Som jag förstår och analyserar biskopens ståndpunkter i de här frågorna, så är hans ståndpunkter absolut inte några konstiga ståndpunkter för människor med kristen tro. Tvärtom tror jag de är relativt vanliga.

Den andra saken i artikeln jag funderade runt är när Bo Frank uttrycker att det är snudd på plikt att vara med i Svenska kyrkan.

Går man tillbaka till "biblisk tid", till Nya Testamentet, då talade man om att hela huset ingick i tron, tron var inte helt personlig och individuell (om mina historiekunskaper är korrekta). Och just Svenska kyrkan har fram till relativt nyligen också varit en kyrka man föddes in i och blev automatiskt medlem i, om förälder var medlem. Numera är dock Svenska kyrkan något man själv går in i. Så nog tänker jag att Svenska kyrkan är något man är medlem i som en följd av sin kristna tro eller sitt sökande efter sin tro. Med det sagt har jag absolut inte någon åsikt om Bo Franks medlemsskap, för mig får han gärna fortsätta vara medlem.

En biskop ska förstås vara omfamnande av människor med olika politiska ståndpunkter. Men jag tror också att en biskop, liksom Jesus, behöver vara politisk. Jag tror inte det är rimligt att inte uttrycka åsikter i ord eller gärning.

Det var några personliga reflektioner på artikeln.

Henrik Hemrin
13 december 2019

Write comment (0 Comments)

Skogaholmslimpan önskar God jul den 23 november [foto: Henrik Hemrin]

Idag är det domsöndagen, den 24 november 2019.

I allt fler stugor ser jag att adventsljusstakar och stjärnor är tända. Det är en vecka till Första advent och precis en månad till jul. 

Sillsalladen jag köpte för någon vecka sedan önskade God jul. Skogaholmslimpan jag köpte igår önskar också God jul. Matbutiken bjöd på lussekatt igår, och har sålt lussekatter i flera veckor. Julmust finns att köpa hem på rabattkupong. 

Och ett tillägg dagen efter, idag måndag 25 oktober börjar Sveriges Radio spela julmusik.

Vad är det som gör att vi börjar med firandet så långt innan det inträffar? Man skulle förstås kunna tänka sig att det beror på att vi längtar så mycket efter att fira det fantastiska att Gud blev människa, att Jesus föddes, och att det är svårt att vänta med att fira. 

Jag funderar, jag tror inte jag brukar se midsommarstänger resta i maj. Midsommarfirande brukar vi vänta med att fira till midsommarafton. Så det finns speciella firanden som vi gör mer exakt när det är. Nu infaller Midsommarafton inte alltid på Sommarsolståndet, men det är i alla fall på en förutbestämd reglerad dag i kalendern.

Visst får var och en bestämma när man ska börja och sluta med firande av advent, jul och andra speciella dagar. Men jag kan inte låta bli att fundera på att så många väljer att börja fira såpass långt innan det inträffar, liksom att företag också jular tidigt.

Henrik Hemrin

24 november 2019

Write comment (0 Comments)

Vikten 82,5 kg är tryckt på framsidan av "biljetten" [foto Henrik Hemrin]

På järnvägsstationerna kunde man i min barn- och ungdom väga sig. I väntsalen fanns inte sällan en stor våg. Jag minns inte priset, kan det varit någon 25-öring? Resultatet, ens vikt, fick man tryckt på ett papper i kartongtjocklek, och datumet trycktes på andra sidan. 

Samma storlek och tjocklek på pappersbiten användes också för vissa typer av tågbiljetter. 

Smart standardisering att samma grundmaterial användes för olika användningsområden.

På framsidan av "biljetten" står datumet 8 7 74 [foto Henrik Hemrin]

Henrik Hemrin

23 november 2019

Write comment (0 Comments)

Där Espresso House nu ligger låg Uffe Mattsson TV Hi-Fi Center under 30 år [foto: Henrik Hemrin]

Det är hösten 2019 och jag spanar mot hörnet på Sveavägen, Stockholm, där Uffe Mattsson TV Hi-Fi Center hade sin affär. Otrolige Uffe som han kallades. Han hade rätt ofta annonser i tidningarna. Numera står det istället Espresso House där i hörnan där man gick in till Uffe. Om inte mitt minne sviker mig helt om i vilket hörn den låg i. 

Här handlade jag min Marantz HiFi stereoanläggning under andra halvan av åttiotalet. Jag tror det var Uffe själv som körde hem alla lådorna en kväll. Dock minns jag att det blev fel; jag fick två förstärkare med inbyggd radiodel och inget kassettdäck, eller tvärtom. Ett besök i affären en av dagarna efter ordnade upp det hela.

Så småningom så expanderade Uffe verksamheten med en butik i Kista centrum under några år. Den låg ungefär mitt emot tunnelbaneingången, man såg den tydligt när man gick från tunnelbanan ner till Kista centrum.  

Har du också handlat hos Otroliga Uffe?

Fickradion som Radar i Växjö sålde billigt som öppningserbjudande [foto: Henrik Hemrin]

Så småningom skiftade jag stereoanläggningar så att jag tog upp Technics-anläggningen som fanns i föräldrahemmet till mig och tog ner Marantz-anläggningen till dem.

Technics-anläggningen hade köpts på Radar i Växjö.

Lars-Göran Hedberg hade tidigare öppnat Hedbergs på Storgatan. Efter en tid så expanderade han till en ny stor affärslokal med verkstad bredvid Esso på Hejaregatan, strax brevid Värendsvallen. Den fick namnet Radar. 

Jag minns att Radar öppnades när jag gick på gymnasiet, Teknikum 1979 - 1983, eftersom jag har ett tydligt minne kopplat till detta. När Radar öppnade så fick man köpa en sådan här fickradio superbilligt. Först tror jag för typ en krona, och sedan för några tior.

Åtminstone någon klasskompis byggde om just den radion till en liten smidig FM-radiosändare. Jag vet inte om högtalaren kunde fungera som mikrofon. Själv byggde jag om en annan radioapparat till FM-sändare. Det var väldigt enkelt att göra en sådan FM-sändare: Det är bara att leta upp rätt transistor, koppla in sin sändningssignal och så att säga köra FM-mottagaren baklänges. Minnet och tankarna är minst sagt lite grumliga, om det nu är i blandarens transistor man kopplar in sig, och om det är rimligen är mellan emitter och bas man kopplar in sig (för det är väl knappast inte mellan kollektor och bas?). Jag får nog läsa på och tänka till... Frekvensen man sänder på blir några Megahertz högre än vad mottagaren är inställd på. Räckvidden var i alla fall en bit ut i trädgården utan extra förstärkning. Lite om hur en radiomottagare är uppbyggd och varför frekvensen skiljer sig går att läsa i Konstruktion av en enkel FM radiomottagare, av Carl Siversson på Lunds Tekniska Högskola. På den här tiden, kan tilläggas, att det var populärt att driva piratradiostationer bland annat i Växjö. 

Det var alltså på Radar jag och mina föräldrar hade köpt Technics-anläggningen, som sedemera hamnade i mitt hem istället. Efter många års användning gav förstärkaren upp. På den tiden följde ofta ett kopplingsschema med när man köpte elektronikapparater, och jag har nästan säkert för mig att jag analyserade och felsökte till att det bör ha varit trafon som var sönder. Jag plockade loss den och gjorde lite analyser. Mycket lutade åt att det var en inbyggd säkring, kanske gjord av lod, som satt inne i lindningarna som säkrat ut av någon anledning. Praktiskt taget omöjligt att reparera själva trafon. Trafon hade ett flertal utspänningar och var special, så heller inget man kunde gå och köpa ny enkelt. Så jag pensionerade förstärkaren och köpte en ny. Men här fallerar minnet vilken affär det till slut blev - förmodligen blev det radioaffären i Skärholmen (som jag nu glömt namnet på) eller möjligen Expert i Kungens kurva.

Drivremmarna är bytta minst en gång i skivspelarna, både spelarna från Marantz och Technics. Förutom drivremmar och förstärkarbytet, så fortsätter båda HiFi-anläggningarna att ljuda ut.

Apropå Radar, så var det typ ett jobb som TV-reparatör i deras verkstad som jag tänkte mig att gymnasieutbildningen, fyraårigt teknisk, kanske kunde ge. Och en kompis jobbade på Radar bland annat med att montera TV-antenner på villataken. Något jobb på Radar blev det dock aldrig för mig.

När jag tänker efter, så är Uffe Mattsson och Lars-Göran Hedberg lite lika varandra. De är ungefär samtida, som i var sin stad startade och under många år drev framgångsrika Radio- och TV-butiker.

Smålandsposten hade 2017 en artikel på familjesidan om Lars-Göran Hedberg, när han var 76 år. Han sålde rörelsen 1988. Radar blev sedan Siba. Och nu är det Netonnet, i samma lokal.

Kommer du ihåg Radar?

Rateko nummer 11 och nummer 12 2009, tidning för elektronikbranchen, uppmärksammade att Uffe Mattson efter 30 år sålde butikslokalen på Sveavägen till en annan radiohandlare. Själv skulle han fortsätta sin andra rörelse med sin restaurang och husvagnsparkering i Vilhelmina. Rörelsen i Kista sålde han 1993, och den nye ägaren fick rätt att kalla butiken "Nya Ulf Mattsson". Denne nye ägare lurade både Uffe och kunder, butiken tycks stängt efter ett par veckor, rapporterade Dagens nyheter.

Avslutningsvis kompletteringar tack vare två artikelläsare som hört av sig:

Johnny skriver i kommentarsfältet att Uffe Mattson hade affär i Kringlan i Södertälje innan han flyttade till Sveavägen i Stockholm.

CL skickade mig nedanstående fyrsidiga reklamannons från Radar. Det är från en nyöppning 1993, utifrån datum i annonsen. Det måste vara när de öppnade högra delen. Jag kommer ihåg att det tillkom en entré till en utbyggnad där de hade mer av just datorer, kontorsmaskiner och telefoner som beskrivs i annonsen.

Annons från Radar sid 1

Annons från Radar sid 2-3

Annons från Radar sid 4

Henrik Hemrin

20 november 2019

Kompletterad 27 augusti 2021

Write comment (2 Comments)

Idag den 9 november 2019 firar vi att det är 30 år sedan Berlinmuren föll! 

Jag passar på att skriva ner några personliga minnen av järnridån och dess öppnande. Berlinmurens fall, Solidaritet i Polen, och många andra händelser följde jag på TV. Här är några små personliga minnen från den tiden. 

Jag var vid den här tidsepoken i Västtyskland och Tyskland ett flertal gånger i arbetet. Jag var aldrig i Östtyskland. Bland annat var jag i och runt staden Selb i östra Bayern, nära gränsen till Tjeckoslovakien och heller inte så långt från Östtyskland. 

Jag minns östtyskar som var i trakterna. Jag tror det var i rådhuset eller liknande ställe där de kunde få lite pengar. Jag har en del vaga minnen av att jag såg en hel del människor. Jag minns också Trabantbilarna som "översvämmade" området. Vid något tillfälle där det stod en parkerad Trabant, knackade jag på karossen, den påminde om en Perstorpsplatta. Självklart tittade jag in genom fönstret också. Det var ju en bil som såg ut som en liten 50-60-talsbil och med mycket enkel instrumentering. 

Jag minns också Trabanterna på vägarna. Västtyskarna som var mina värdar muttrade en del om dessa långsamma bilar. Själva körde de oftast Mercedes, och det var ju en milsvid skillnad mellan en Mercedes och en Trabant, som ofta var fullastad av människor också. Jag har för mig att de var rykande tvåtaktare, alltså lite som min barndoms SAAB. Dessa minnen av Östtyskar skulle jag gissa var efter murens fall men innan återförenandet. 

Även gränsen till Tjeckoslovakien öppnades. Det här var vad jag minns på tiden innan landet delades. Arbetskraften var billigare i Tjeckoslovakien, så företaget vi besökte hade öppnat fabrik i Tjeckoslovakien. Vi gjorde en dagstur från Selb för en teknisk utvärdering av produktionstransfern. Jag har för mig det låg ett tiotal mil innanför gränsen. Ett minne är högtalarna som fortfarande satt uppmonterade i en del samhällen längs vägen. Högtalare för information och indoktrinering av invånarna i det stängda landet. Jag minns också hur risiga husen i något samhälle som låg närmare gränsen var, jag tror det var mer eller mindre övergivet. Närmare gränsen minns jag också att det stod ett flertal kvinnor på olika ställen, som bjöd ut sina kroppar, utmed landsvägen. Fabriken vi besökte var helt okej som jag minns det. Vi hade lunch på något lugnt ställe, nästan ensamma på typ andravåningen. Det var gulasch som vi åt, om jag inte minns helt fel. 

Jag minns också en person jag jobbade med som hade kommit från Östtyskland. Han hade köpt en ny BMW som vi åkte med, som jag minns han var väldigt stolt över. Han hade varit nere i BMW-fabriken, som inte är så många mil bort, på en rundvandring som ingick i köpet. 

Tänk vad fantastiskt att muren och järnridån med många länder bakom, som präglade hela min uppväxtbild av Östeuropa, föll! Det är värt att fira och minnas!

Henrik Hemrin

9 november 2019

Write comment (0 Comments)

Fågelliv i oxeln [foto: Henrik Hemrin]

Detta år lär vara ett år med ovanligt mycket oxelbär oxelträd, liksom rönnbär i rönnärsträd. Löven har fallit, och fåglarnas aktivitet i träden är inte så fördolda av löven. 

Henrik Hemrin

8 november 2019

Write comment (0 Comments)

Jag läste idag en annons i tidningen där butiken har öppnat ett nytt showrum. Något nytt visningsrum kunde jag inte läsa att de har.

Inte sällan går vi och shoppar, mer sällan går vi och handlar. Eller så handlar vi mat, och shoppar annat. Vi kanske inte shoppar potatis, bröd och mjölk. 

Ibland anordnas event i Sverige. Det finns rätt många eventer. Jag tror evenemangen blivit färre i Sverige. 

För att ta några exempel. 

Jag förundras och irriteras av att det är så ofta som (framför allt) engelska ord används där det finns etablerade svenska ord att använda, eller som skulle kunna skapas. 

Henrik Hemrin

9 oktober 2019

Write comment (0 Comments)

Jag har läst Kaddish, av Henry Bronett. [foto: Henrik Hemrin]

Böckerna jag läst: Kaddish, av Henry Bronett.

Efter att ha läst två diktböcker av Henry Bronett så var det nu dags att läsa prosa av honom. Kaddish har även tillägget historietter och består alltså av noveller, nio närmare bestämt. Sist kommer en ordlista.

Likt många musikalbum som består av separata stycken som formar en slags helhet, så formar också dessa separata historietter en sammanhållen helhet.

Helheten kan sammanfattas i "kaddish", som är bokens titel liksom titeln på den första historietten. Kaddish betyder helig och är en bön. Kaddish läses bland annat efter att en släkting gått bort. Mer om kaddish förklaras i bokens början.

Jag skulle också kunna beskriva helheten som att jag är en länk i en historisk kedja. Där jag har en historia som föregår mig och som berör och påverkar mig. Flera av karaktärerna berörs av sin historia, men vet inte riktigt hur, för de har inte fått den förklarad för sig. Och det har ett behov att få den förklarad. Det kan förklara mycket och vara en lättnad och att få veta om familjens historia, och för länken före lättande att få dela med sig av, även om det smärtar.

I varje historiett är det oftast en huvudperson. Och det är ofta så att det är generationen före som varit med om fruktansvärda saker tidigare i sitt liv, saker som påverkat och påverkar hela livet. Och även om det hemska är övergånget sedan länge och man försöker leva normalt, så finns det förflutna ändå med. Det finns en hel del sorg och vemod i boken. Men, det är också värme i boken, och det är människor som gör så gott de kan. Det är inte bara lätt att vara människa.

Det var lite av mina minnen och tankar om boken Kaddish, så här några dagar efter läsningen. Läs den gärna du också! Bland annat kan du köpa den direkt av författaren på hans hemsida: http://www.bronett.se.

Henrik Hemrin
19 september 2019

Write comment (0 Comments)

Kaffegrädde och "Kaffemargarin" [foto: Henrik Hemrin]

Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, sjöng Gösta Jonsson på 1930-talet.

Då var det förmodligen fet grädde som gällde.

Nu finns det också kaffegrädde med 10% fett. I kaffeautomater finns något som kallas typ "kaffe med vitt". Och förr så fanns också gräddersättningen Prädd, som Björn Gillberg använde som tvättmedel.

Idag finns också "margarinkaffe", även om det på förpackningen helt enkelt heter "kaffe". Jag antar att man inte får kalla det för grädde. Men lite konstigt att man får kalla det kaffe, för det är det inte heller. 

Innehållsförteckningen för Kelda Kaffegrädde är kort och gott:

  • grädde 

Innehållsförteckningen för Milda Kaffe är lite längre:

  • skummjölk
  • rapsolja
  • vatten
  • socker
  • emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror)
  • stabiliseringsmedel (E339)
  • förtjockningsmedel (natriumalginat)
  • naturlig arom (mjölk)
  • färgämne (karotener)

Jag tar det vita som bjuds. När jag inte dricker svart kaffe. 

När Dan Hylander serverar svart kaffe till sin kära, så är det bland annat svart kaffe och poesi, svart kaffe och drömmeri, svart kaffe och lite självironi. 

Och själv tar jag gärna påtår och tretår, eller One more cup of coffee before I go, to the valley below, som Bob Dylan uttrycker det.

Henrik Hemrin

6 september 2019

Write comment (0 Comments)