Det talas inte sällan idag om närodlat och närproducerat. Det är vanligt att människor vill ha närodlat eller närproducerat. Det är också begrepp som används av företag och organisationer på olika vis. Inget fel i något av detta.
Särskilt när ett företag eller organisation talar om det, då tycker jag det är det intressant att veta vad menar de egentligen. Att titta på definition av termerna behövs för att kunna jämföra eller diskutera måluppfyllnad.
Restaurant Nordic Forum, Kista, förtäljer "Här kan du välja att äta ""Balans" eller mat som är närproducerad genom bondens val." Just nu pågår inom Equmeniakyrkan klimatfasta fram till påsken 2019. Klimatfastan beskrivs på klimatfasta.nu. Klimatfastan innehåller olika områden, och när det gäller kost så innebär den bland annat "Det betyder en inriktning på mer vegetariskt, ekologiskt hållbart, svenskt och närproducerat."
Vad är det för mat jag kan förvänta mig när jag äter Bondens val på Nordic Forum? Om Equmeniakyrkan vill mäta om man under klimatfastan verkligen varit mer användande av närproducerat, hur vet de det?
Så, närodlat och närproducerat:
- Vad är det för produkter som omfattas av termerna?
- Vad innebär det att en produkt är närodlad respektive närproducerad?
- Vad är målet med att välja närodlad och närproducerad?
Som jag tänker, så kan begreppet närproducerad användas för alla slags produkter, vare sig vi talar om brödlimpan, strumpan eller bilen. Jag tycker mig dock se att begreppen främst används för mat. Men det är för mig fullt relevant att tänka i de banorna, möjligen med andra ord, också för andra produkter än mat.
För att konkretisera resonemanget framöver, så håller jag diskussionen till mat, även om mycket också kan generaliseras till andra produkter.
Några exempel om odla och producera: Jag köpte nyligen en förpackning kidneybönor. De är odlade på Öland, men producerade i Tyskland. Många butiker har butiksbakat bröd, som jag förstår kan de vara förproducerade i ett gemensamt bageri någonstans som inte ligger nära butiken, och förstås med råvaror från någonstans.
Vidare kan man tänka på var ligger lagret/lagren i produktkedjan i förhållande till var jag befinner mig. När det gäller närodlat, skulle man också kunna fundera på varifrån sakerna som behövs för odlingen kommer ifrån (utsäde, gödning, maskiner och andra redskap).
Man kan också vidga till att tänka på att produkten ofta består av både mat och förpackning, med var sin produktion och logistik. Och själva maten kan bestå av flera råvaror, hur stor mängd av råvarorna som ingår ska tas med i definitionen eller ej?
En annan aspekt som kan påverka definitionen är varför är man intresserad av närodlat eller närproducerat? Här är några tänkbara skäl:
- Miljöpåverkan
- Gynna människor geografiskt nära mig
- Att arbetsvillkoren är kända (t ex genom att produktionen är inom ett visst land)
- Att produkten är färsk genom det nära avståndet
Jag kan också tänka mig att det kan vara intressant att diskutera om definitionen ska vara absolut eller relativ. Med absolut menar jag att närheten är mätbar utifrån kilometer, landsgräns och liknande. Med absolut mått skulle kaffe knappast aldrig kunna vara närodlat från svensk horisont. Med relativ skulle man kunna ta in aspekten hur nära det går att producera en vara. Om vi tar ris, från svensk horisont, så kanske ris odlad i Italien ska ses som närodlat, när man ser i jämförelse med om det odlas i Kina. Däremot tomat, som kan odlas i Sverige, så skulle med en relativ skala Italien vara betydligt längre bort.
Man kan också tänka sig att definitionen ska påverkas av produktens denisitet och mängd. Det kanske är mer viktigt att potatisen, som förbrukas i stor mängd, är närodlad än att teet, som förbrukas i mindre mängd, är närodlat.
Detta var ett antal tankar jag har som problematiserar vad som menas med närodlat och närproducerat. Jag har skrivit detta utifrån egna tankar. Men jag har när jag skrivit detta också läst och tagit intryck av de refererade källorna nedan - så de ska naturligtvis ha credit. Min tanke med denna problematisering är som jag skrev inledningsvis att när företag och organisationer använder dessa begrepp, då uppstår också ett behov av att kunna mäta objektivt för att kunna jämföra eller mäta måluppfyllnad.
Vad finns det då för standarder om detta?
Jag har ingen kompetens i detta ämne och har endast gjort en översiktlig efterforskning. Med dessa viktiga förbehåll så är min slutsats att det inte finns någon entydig definition på något av begreppen.
Två källor som jag tittat på, som båda fokuserar på mat, är Hallå konsument från Konsumentverket och en rapport från Jordbruksverket:
- Närodlat och närproducerat, från Hallå konsument
- Vad får du som konsument när du köper närproducerat? - Hållbar konsumtion av jordbruksvaror. Artikelnr RA10:19, utgiven 2010, från Jordbruksverket
Jordbruksverkets rapport skriver "Det finns ytterst få aktörer i Sverige som definierar närproducerat och om de gör det så skiljer sig definitionen dem emellan." En aktörs definition enligt rapporten är att det är producerat inom en radie av 250 km från marknaden är närproducerat. Rapporten är på 44 sidor och tar upp väldigt många och bra aspekter på vad som definerar närproducerat. Och den slår alltså fast att det inte finns, långt därifrån, en klar eller entydig definition av vad som är närproducerat.
Henrik Hemrin
16 mars 2019
Comments powered by CComment