Kanalen i den blå timmen [foto: Henrik Hemrin]

Kanalen grävdes för att dika ut och torrlägga mossar.

Artikeln "Dikning av frostförande myr - Tagels marker" av Lars Kardell och införd i "Värendsbygder 2017", talar om ett sammanträde år 1900 mellan intressenterna i frostförande mossar; Tagels Säteri samt några gårdar i Agnaryds by. 1903 beviljades ett statsbidrag för sådan dikning. Det fanns alltså ett mål att lindra frostländigheten genom torrläggning. Som jag förstår artikelförfattaren är forskningsläget även idag inte klart om hur utdikning hjälper mot frostklimat eller inte. Utdikningen möjliggjorde som jag förstår att odla upp mossmarken, för gröda, bete såväl som beskogning.

Jag tänkte först att kanalen också bör ha grävts i samband med dikningen som fick bidrag 1903. Men när jag läser artikeln "Johan Fenander" av Knut Ericsson och Ingemar Fenander i "Boken om Slätthög och Mistelås" (utgiven 1995, sid 442) så står där "I slutet av 1800-talet stod han [Johan Fenander] som föregångsman och aktivt medverkade i det stora mossodlingsprojekt, som torrlade och gjorde sankmarkerna väster om Agnaryd till odlingsbar mark. Då grävdes också den långa kanalen från Agnasjön till ägorna mot Mexarp." Det är helt klart denna kanal.

Så om dateringen i artikeln om Fenander stämmer så var det kanske helt enkelt så att sammanträdet och bidragen på 1900-talet var en utvidgning av mossutdikningen i området.

Lite senare, jag tror flera årtionden in på 1900-talet, så djupades kanalen kraftigt och bland annat större ett sprängningsarbete behövdes på något parti av sträckningen. Sedan har den rensats några gånger. Nu tror jag, uppskattat från mitt minne, att det är ett 40-tal år sedan senaste rensningen.

När jag nu står på en bro över kanalen och tar fotografiet så förnimmer jag en dyig, mossig, växtförruttnande doft från vattnet. Man skulle kunna kalla det lukt eller svag stank, men jag förhåller mig till det som en doft. Från början var det här en träbro, men sedan länge består den av två stora cementrör och fyllnadsmassa, eventuellt gjordes denna nya bro i samband med den stora fördjupningen av kanalen. Den är ganska igenväxt nu jämfört med senaste rensningen. Men än flödar det rejält med vatten genom kanalen.

Går man ut i skogen i närheten av kanalen så hittar man mängder av diken från Johan Fenanders utdikningsarbete.

Kanalen när den först byggdes minner om människors strävan och slitsamma arbete med enkla medel. Den minner om en tid när träden fälldes med handkraft, jorden brukades med dragdjur och mänsklig kraft, dassen var utomhus och elektriskt ljus fanns ännu inte.

Fotodetaljer:

Det här fotografiet är taget tidigare i vinter under timmen före solens nedgång. En tid på dygnet som ibland kallas blå timmen eftersom det ljuset får en viss blå ton.

Fotot är taget i raw-format, Nikon NEF-format, och framkallad i Corel AfterShot Pro 3. Jag har samtidigt dragit i några av "spakarna"; mörkat exponeringen, ökat mättnad och "vibrance" för att något mer framhäva den blå timmens mystik. Jag behållt färgtemperaturen 5798 Kelvin från fotograferingstillfället. Jag har också ökat skärpningen och gjort en linskorrigering. Fotot taget med Nikon D90, objektiv Nikkor 18-55 F/3.5-5.6G ED AF-S DX Zoom. Taget vid 18 mm, f/3.5, 1/20 s och ISO 250, på fri hand.

Henrik Hemrin

20 januari 2021 och uppdaterad 22 januari (och smärre korrigeringar senare)

Comments powered by CComment