Min hatt från scoutlägret Torparlägret får symbolisera nybyggare [foto: Henrik Hemrin]

Den i Småland födde Vilhelm Moberg skrev många böcker. Jag har läst flera av hans böcker, liksom som så många andra sett filmatiseringar. Jag minns också att jag såg Rid i natt på anrika Växjö stadsteater, även om det väl var en del i skolundervisningen. 

Min favorit av de som jag läst är Din stund på jorden. Inte minst för titeln, jag tycker titeln är fantastisk som ger så mycket eftertanke och reflektion. Ovanpå det är filmatiseringen är gjord i min fars hembygder, trakter där jag också känner mig hemma, och inte så många mil från min födelsestad Växjö. Boken är både sorglig och vacker att läsa. Alberts bror Sigfrid sa "Ska du gå med till bäcken på söndag?". Att gå ner till bäcken, en plats med händelser som betyder något speciellt i ens liv. Förutom att läsa boken, vill jag även tipsa om att filmatiseringen ligger fritt på SVT Öppet arkiv.

Hans kanske mest kända böcker är utvandrarserien: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige. Också detta är fantastiska böcker att läsa. Om Småland och ett Sverige för inte allt för länge sedan. Om Sverige som ett land som var svårt att leva i med för många munnar att mätta. Många lämnade Sverige. En del för att man var mer eller mindre förföljda för att man inte hade den rätta kristna tron. Men framför allt lämnade man för att få ett drägligare liv. Böckerna ger läsvärde både för tillbakablick på historiska skeenden och som spegling över hur människor istället på senare årtionden kommer till Sverige.

Andra boken heter Invandrarna. Och visst talar vi mycket om invandrarna, invandrare, invandring i Sverige idag. Både de som själva vandrat in. Liksom de vars föräldrar vandrat in, som själva aldrig vandrat in, beskrivs inte sällan som invandrare. Och jag tänker hur länge måste en invandrare vandra för att inte längre vara en invandrare?

Det leder mig till tredje titeln: Nybyggarna. När man invandrat och börjar sätta ner sina bopålar i det nya sammanhanget, så bygger man upp något nytt. Inte glömma det man utvandrade ifrån. Men ändå bygger man något nytt.

Jag tänker, kan inte nybyggarna, nybyggare, vara bättre ord för de som avslutat sin invandring till Sverige och nu bygger vidare på sina liv?

Nybyggarna.

Henrik Hemrin
13 augusti 2019

Comments powered by CComment